Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Får man sekretessbelägga priser i ett anbud?

Har ni någon vägledning eller bra exempel på domar / rättspraxis på att sekretess gällande priser på artikelnivå, så kallade a-priser?  I det aktuella fallet (en rätt så enkel varuupphandling) har ena anbudgivaren begärt sekretess med motiveringen att prissättning på enskilda artiklar utgör en så viktigt konkurrensmedel att de vill få priserna sekretessbelagda. Kan ju förstå detta, men kan samtidigt tycka att det allmännas intresse väger också tungt och en öppen redovisning av priser bidrar till förbättrad konkurrens. Kan inte heller så någon större affärshemlighet bakom prissättningen.

Känns också lite konstigt då att den andre anbudgivaren tycker det är helt okej att publicera sina priser. Och om jag sekretessbelägger så kan ju tänka mig att göra det ett tag, men inte i evigheter, så finns det någon praxis hur länge sekretessen kan tänkas hålla? Får ju då också börja sekretessbelägga fakturor (priserna i fakturorna), då dessa kan ju också begäras ut? Det är ju överväganden hit och dit och är det då till respektive "stackars" upphandlare som ska sta ställning från fall till fall och bransch till bransch eller finns det något att gå efter :-)?

Kommentarer

  • Hej!

    I regel ska uppgifter från anbud som legat till grund för ett tilldelningsbeslut kunna lämnas ut, utan att vare sig det allmänna eller någon enskild lider skada. En anbudsgivare kan begära sekretess, men det är myndigheten som prövar om uppgifterna ska beläggas med sekretess.

    Priset i ett anbud anses oftast inte omfattas av sekretess, men enligt 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Det bör dock krävas att det föreligger någon speciell omständighet eller andra särskilda förhållanden som kan åberopas som skäl för att sekretess ska gälla.

    Av rättspraxis framgår att om effekterna av ett utlämnande av uppgifter är mer allmänt hållna föreligger inte tillräcklig grund för sekretess (se Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden RÅ 1991 ref. 56 och RÅ 1992 not. 537). När t.ex. prisuppgifter i ett anbud ger uttryck för något om anbudsgivarens affärs- eller driftförhållanden kan dock bedömningen bli en annan, vilket Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade i avgörandet RÅ 2007 not. 154. I målet ansåg domstolen att den klagande partens syfte med begäran var att anbudsgivaren skulle lida skada av ett utlämnande, och därför skulle prisuppgifterna sekretessbeläggas. Se även Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 5887-16 för ett liknande resonemang.

    Vidare konstaterade Kammarrätten i Göteborg i sin dom i mål nr 4003-13 att prisuppgifterna i den del de avsåg enskilda delposter var sådana att det kunde antas att framtida verksamhet och konkurrenskraft kunde skadas om uppgifterna röjdes.

    Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller tyvärr ingen vägledning för hur sekretessprövningen av uppgifter i ett anbud ska göras, utan en bedömning måste göras av den upphandlandemyndigheten i varje enskilt fall utifrån vilka effekter ett utlämnande kan få.

    Hur länge sekretessen ska gälla framgår av respektive bestämmelse i OSL. Av 31 kap. 16 § andra stycket OSL framgår att ”[f]ör uppgift i en allmänhandling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande en handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.”

    Med vänliga hälsningar,
    Erika Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.