Till senaste kommentaren

Vem får avropa från ett ramavtal?

Kan man använda följande formulering?
Förutsättningar för upphandlingens genomförande
Flera Beställare kan tillkomma. Beställare kan även utgå.

Kommentarer

  • Hej Michael,

    Jag är inte helt säker på vad som avses med ”beställare” i ditt exempel, men jag ska försöka svara utifrån det jag tror avses i exemplet.

    Som jag tolkar din fråga handlar den egentligen om vilken eller vilka upphandlande myndigheter som är berättigade att avropa från ett ramavtal. Jag tolkar således inte frågan som att den rör en situation där upphandlande myndigheter kan tillkomma eller utgå under pågående upphandlingsprocess.

    Enligt 7 kap. 3 § lagen om offentlig upphandling (LOU) får kontrakt som grundar sig på ett ramavtal endast ingås mellan en upphandlande myndighet som har identifierats för detta syfte antingen i anbudsinfordran som avser ramavtalet eller i inbjudan att bekräfta intresse och en leverantör som är part i ramavtalet. Bestämmelsen innebär att de upphandlande myndigheter som vill avropa från ett ramavtal på något sätt måste vara identifierade i något hänseende i ramavtalsupphandlingen (se även prop. 2015/16:195 s. 538 samt s. 1009 med hänvisning till artikel 33.2 i LOU-direktivet).

    I beaktandesats 60 i LOU-direktivet anges:

    ”[V]issa aspekter behöver dock klargöras, särskilt att ramavtal inte bör användas av en upphandlande myndighet som själv inte identifieras i dessa. I detta syfte bör de upphandlande myndigheter som är parter i ett specifikt ramavtal från första början tydligt anges, antingen genom att de namnges eller på annat sätt, som en hänvisning till en viss kategori av upphandlande myndigheter inom ett tydligt avgränsat geografiskt område, så att berörda upphandlande myndigheter enkelt och otvetydigt kan identifieras. På samma sätt bör ett ramavtal inte vara öppet för anslutning av nya ekonomiska aktörer när det väl har ingåtts. När en inköpscentral använder allmänna register över upphandlande myndigheter eller kategorier av upphandlande myndigheter, såsom lokala myndigheter i ett visst geografiskt område, och myndigheterna har rätt att utnyttja de ramavtal som inköpscentralen ingår, bör inköpscentralen göra detta på ett sätt som gör det möjligt att kontrollera inte bara den berörda upphandlande myndighetens identitet, utan också från vilket datum den fick rätt att utnyttja de ramavtal som inköpscentralen ingår, eftersom detta datum avgör vilka specifika ramavtal som den upphandlande myndigheten bör få använda.” [Min kursivering]

    Jag har ännu inte uppmärksammat något mål där den rättsliga frågan rört just bedömningen av identifieringen av upphandlande myndigheter enligt den nya bestämmelsen i 7 kap. 3 § LOU, eller vilka krav som ställs för att en upphandlande myndighet ska anses ha blivit identifierad vid själva ramavtalsupphandlingen.

    Det finns däremot ett par fall som rör denna fråga när SKL Kommentus Inköpscentral (SKI) genomfört olika ramavtalsupphandlingar. I dessa fall tillämpades ÄLOU (2007:1091). Den motsvarande bestämmelsen i ÄLOU (5 kap. 2 § första stycket) var lite annorlunda utformad, men frågan rörde fortfarande om det tillvägagångssätt som SKI hade använt var tillräckligt transparent för att intresserade upphandlande myndigheter skulle ansetts vara avropsberättigade eller inte (se Förvaltningsrätten i Stockholms domar i mål nr 1857–12, mål nr 20094–12, mål nr 8272–13 och mål nr 20882–13).

    I sammanhanget kan också avgörandet från Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 6450–15 nämnas. I målet behandlades bland annat frågan om identifieringen av den avropsberättigade kretsen av upphandlande myndigheter när upphandlingen gjordes av en inköpscentral. Kammarrätten betonade transparensprincipen och uttalade bland annat följande:

    ”Det finns inte ett upphandlingsrättsligt krav på att avropsberättigade parter ska ha förpliktat sig att utnyttja ramavtalet, utan det ligger i ramavtalens natur att en garanterad avropsmängd inte kan anges. I enlighet med transparensprincipen måste dock anbudsgivare ges sådan information att de på förutsebara grunder ska kunna avgöra vilka aktörer som kan förväntas använda sig av ramavtalet om behov uppstår. Detta är en förutsättning för att anbudsgivare ska kunna bedöma om det är affärsmässigt motiverat att lägga anbud och i så fall hur anbudet ska utformas.”.

    I detta mål yttrade sig Konkurrensverket i frågan. Yttrandet (dnr 285/2012) finns på Konkurrensverkets webbplats.

    Sammanfattningsvis krävs således att identifieringen av de avropsberättigade parterna i något hänseende är konkret och tillräckligt tydlig. En allt för vag identifiering riskerar således att stå i strid med 7 kap. 3 § LOU samt principen om öppenhet.

    Uppdaterad: den 23 september 2019

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.