Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Hur kan vi begränsa antalet leverantörer i ramavtalet?

Hej,

jag har tidigare gjort upphandlingar inom socialtjänsten (HVB) där jag tillämpat principen om att anta "lämpligt antal" anbudsgivare, med text max x st och sen utvärdera på pris.

Nu vill jag anta lämpligt antal vid varuupphandling. Min beställare vill egentligen anta alla som kvalificerar sig, men eftersom det rör sig om beklädnad (nationellt) där en anbudsgivare har ett visst sortiment befarar jag att:
  1. Samma varumärke kan återkomma hos flera anbudsgivare.Går eventuellt att anta den produkt med lägst pris?.
  2. Det kan bli väldigt många anbudsgivare och kanske inte de anbudsgivare som vi önskar.
Jag förstår att jag inte kan plocka anbudsgivare som det passar oss, men rangordning är inte applicerbart här, utan en viss matchning kommer att ske.Min fråga är om jag kan applicera "lämpligt antal" utan att ange min/max x st anbudsgivare?

Kommentarer

  • Hej Kristina,

    Att dela upp kontrakt i separata delar
    Det är fullt möjligt att dela upp ett kontrakt i separata delar istället för att ingå ett enda kontrakt (eller ramavtal) för hela upphandlingen. Det är således möjligt att dela upp kontraktet ända ner på artikelnivå om den upphandlande myndigheten önskar det. LOU-direktivet uppmuntrar till och med att den upphandlande myndigheten ser över möjligheterna att dela kontrakt i syfte att underlätta för små och medelstora företag. Av 4 kap. 13 § LOU framgår denna rättighet för den upphandlande myndigheten, och av 4 kap. 14 § LOU framgår att den upphandlande myndigheten, om den beslutar att inte tilldela ett kontrakt i separata delar, ska ange skälen för att en uppdelning inte har gjorts. Notera att det alltså inte rör sig om en skyldighet att dela upp kontraktet i separata delar.

    När en sådan uppdelning bör ske och hur uppdelningen av ett kontrakt ska göras måste bedömas utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall. I beaktandesats 78 i LOU-direktivet anges exempel på omständigheter som kan leda till ett beslut att inte dela upp kontraktet. Där framgår att det till exempel kan röra sig om att den upphandlande myndigheten bedömer att en uppdelning kan leda till en begränsad konkurrens, eller att kontraktets genomförande kan bli tekniskt svårt eller dyrt, eller att behovet av att samordna leverantörerna av delarna allvarligt kan riskera att underminera ett korrekt genomförande av kontraktet.

    Om den upphandlande myndigheten väljer att tilldela ett kontrakt i separata delar kan myndigheten också bestämma om anbudsgivarna ska få lämna anbud på en, flera eller alla delar av kontraktet och kan även begränsa antalet delar som en anbudsgivare kan bli tilldelad, se 4 kap. 15 och 16 §§ LOU.

    Tilldelning av kontrakt vid ramavtal med flera leverantörer
    Om en upphandlande myndighet har ingått ramavtal med flera leverantörer kan avrop antingen ske genom att tillämpa objektiva villkor för att avgöra vilken av leverantörerna som ska tilldelas kontraktet, förnyad konkurrensutsättning, eller en kombination av dessa.

    Historiskt sett har rangordning vanligen använts som fördelningsnyckel när tilldelning inte skett genom förnyad konkurrensutsättning då modellen har ansetts vara objektiv och transparent. 7 kap. 6 § LOU skiljer sig dock en del mot 5 kap. 6 § andra stycket ÄLOU i avseendet hur tilldelning av kontrakt får ske när förnyad konkurrensutsättning inte används. I beaktandesats 61 i LOU-direktivet anges att de objektiva kriterierna för att avgöra vilken av leverantörerna som är parter i ramavtalet som bör utföra en viss uppgift, till exempel tillhandahålla varor eller tjänster avsedda att användas av fysiska personer, får, för de ramavtal där samtliga villkor fastställs, innefatta de berörda fysiska personernas behov eller val.

    För att läsa mer om fördelningsnycklar vid avrop rekommenderar jag frågorna under taggen Fördelningsnyckel i vår Frågeportal.

    Jag är osäker på vad du menar med att ”en viss matchning kommer att ske”.

    Information i upphandlingsdokumenten om hur många leverantörer den upphandlande myndigheten kommer att ingå ramavtal med
    Upphandlingsdokumenten ska i alla hänseenden följa de grundläggande principerna för offentlig upphandling (se 4 kap. 1 § LOU). I en dom från Kammarrätten i Jönköping, mål nr 1324–17, ansåg kammarrätten att den upphandlande myndigheten hade brutit mot principen om öppenhet då myndigheten inte hade angivit i något av upphandlingsdokumenten hur många leverantörer man hade haft för avsikt att teckna avtal med. Denna uppgift blev således känd för leverantörerna först vid underrättelsen om tilldelning. Upphandlingsdokumenten får således inte vara utformade på ett sådant sätt att den upphandlande myndigheten kan agera godtyckligt i utvärderingen och tilldelningen av avtalet.

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist
  • Är det nödvändigt att begränsa antalet leverantörer ingående av ramavtal eller är det möjligt att anta samtliga leverantörer som uppfyller ställda krav? Är det vidare möjligt att i kombination med detta upprätta en dynamisk rangordning? Finns risk att detta sammanblandas med ett auktorisationssystem?

    Med vänlig hälsning
    Ulrika
  • Hej Ulrika,

    Om att anta samtliga kvalificerade leverantörer i en upphandling
    Det finns ingen övre gräns för antalet leverantörer som får tilldelas ett ramavtal. Det är således rättsligt möjligt att tillämpa en sådan lösning. Huruvida det är lämpligt att använda ett sådant upplägg får dock bedömas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet.

    I anslutning till detta kan man notera att ”planerat högsta antal deltagare i ramavtalet” ska anges i annonsen vid upphandling över tröskelvärdet i förekommande fall (se standardformulär 2, IV.1.3, genomförandeförordningen (EU) 2015/1986). Detta gäller även motsvarande upphandlingar enligt LUF (se standardformulär 5, IV.1.3) och LUFS (se standardformulär 17, II.1.4) (dock inte LUK). Något motsvarande finns inte för exempelvis annonser avseende sociala tjänster och andra särskilda tjänster över tröskelvärdet eller annonser som inte behöver publiceras i TED. Däremot så gäller de grundläggande principerna likafullt vid alla upphandlingar enligt LOU. I detta fall är det särskilt principen om öppenhet och likabehandling som aktualiseras.

    Om tillämpning av dynamisk rangordning
    Angående din fråga om att tillämpa en dynamisk rangordning ser jag inte att den omständigheten att man ingår ett ramavtal med samtliga kvalificerade leverantörer påverkar utrymmet att använda en dynamisk rangordning i förhållande till den situationen att man ingår ramavtal med ett begränsat antal leverantörer. För att läsa mer om fördelningsnycklar rekommenderar jag att du i första hand läser frågorna med taggen Fördelningsnyckel här i vår Frågeportal. Det som är viktigt att ta med sig är att fördelningsnyckeln lever upp till kravet på förutsebarhet och objektivitet när avrop från ramavtalet görs (se 7 kap. 6 § LOU).
     
    Om auktorisationssystem
    Jag är inte helt säker på vad du menar med auktorisationssystem i din fråga, men det upplägg du beskriver skiljer sig åt mot sådana auktorisationssystem som faller utanför LOU:s tillämpningsområde. Auktorisationssystem är inte reglerade i artiklarna i LOU-direktivet (2014/24/EU). Däremot framgår följande av beaktandesats 4 i LOU-direktivet. ”På liknande sätt bör situationer då samtliga aktörer som uppfyller vissa villkor har rätt att utföra en bestämd uppgift utan selektivitet, exempelvis vid valfrihet för kunden och system med servicecheckar, inte ses som upphandling, utan enbart som auktorisationssystem (exempelvis licenser för läkemedel eller hälsovårdstjänster).”

    Frågan om auktorisationssystem har varit föremål för prövning i EU-domstolens dom den 2 juni 2016 i mål C-410/14 Falk Pharma i vilken domstolen fann att ett av en tysk försäkringskassa inrättat auktorisationssystem för köp av läkemedel inte omfattades av det tidigare LOU-direktivet (direktiv 2004/18/EG). Auktorisationssystemet i det aktuella målet innebar:
    • att alla berörda företag som uppfyllde uppställda kriterier godkändes och fick vara med i systemet,
    • att identiska avtal vars innehåll hade fastställts på förhand och inte var förhandlingsbart kunde ingås med vart och ett av dessa företag, och
    • att andra företag som uppfyllde nämnda kriterier hade fortsatt möjlighet att på samma villkor ansluta sig till systemet under dess giltighetstid. (se punkten 14 i domen)
    Den upphandlande myndigheten gjorde inte något eget val mellan de olika leverantörerna under systemets giltighetstid.

    Ett ramavtal är ett slutet system i och med att det normalt sett inte är tillåtet för andra leverantörer att ansluta sig under ramavtalets löptid. Utifrån EU-domstolens praxis kan alltså ett sådant upplägg inte anses utgöra ett auktorisationssystem som faller utanför LOU:s tillämpningsområde.

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist
  • Hej Mattias och tack för ditt svar. Vad avses med "i förekommande fall" (se standardformulär 2, IV.1.3, genomförandeförordningen (EU) 2015/1986)? Jag tolkar det som om att detta behöver anges om det finns ett högsta antal planerade deltagare i ramavtalet, stämmer det?

    Mvh
    Ulrika
  • Hej Ulrika,

    Det ges tyvärr ingen närmare vägledning i standardformuläret vad som avses med ”i förekommande fall”. Den engelska versionen av genomförandeförordningen använder termen ”if applicable”, vilket i många andra EU-rättsakter översätts till ”i tillämpliga fall” eller ”om tillämpligt”. Din tolkning kan vara korrekt.

    Som ett tillägg till tidigare svar och ovan hänvisade rättsfall, Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 1324–17, kan ett annat rättsfall nämnas. I Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 6541--6544–11 hade den upphandlande myndigheten angett i upphandlingsdokumenten att utfallet av upphandlingen var beroende av vilken kapacitet leverantörerna utlovade sig att leverera. Därför ansåg myndigheten att det inte var möjligt att i förväg ange hur många leverantörer som skulle antas. Kammarrätten kom i det fallet fram till att upphandlingen var förenlig med bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling (LOU). Vid ett sådant upplägg kan det således tänkas vara omöjligt att ange denna information då utfallet är helt beroende av de anbud som inkommer i upphandlingen.

    Uppdaterad: den 19 juni 2019

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.