Är Barter-avtal (bytesavtal) upphandlingspliktiga?

eller har ni någon rekommendation hur man skall hantera detta? Kan man räkna det som sponsring? För om man inte upprättade avtalet så skulle köp av tjänsten ej kunnat genomföras på grund av ekonomi.

mvh

Hej,

Jag utgår i mitt svar nedan från att du med ”Barter-avtal” avser ett avtal om byte av varor eller tjänster, istället för att ersättning utgår i form av pengar.

Med upphandling avses de åtgärder som vidtas i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Begreppet anskaffa ska förstås i vid mening som att få tillgång till fördelarna av varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna, vilket inte nödvändigtvis kräver att äganderätten överlåts. Även hyra och leasing omfattas alltså av upphandlingsplikt.

Upphandlingsplikt kan uppstå också i andra situationer än när den upphandlande organisationen betalar för en tjänst eller vara i pengar. Om motprestationen kan anses ha ett ekonomiskt värde, kan alltså ett kontrakt enligt lagens definition anses ha upprättats, trots att inga pengar har bytt ägare. Det saknar vidare betydelse om tillgången är avsedd för offentligt ändamål eller inte.

Rena gåvor, eller bidrag, utan krav på någon motprestation, omfattas i princip inte av någon upphandlingsskyldighet. I praktiken kan det givetvis uppstå situationer där det är oklart om det faktiskt är en ren gåva eller om det är så att den upphandlande myndigheten utför någon form av motprestation till gåvogivaren. Om det föreligger en ren gåvosituation eller inte måste bedömas i varje enskilt fall.

Du kan läsa mer om att byta tjänster på Skatteverkets webbplats.

Källhänvisningar

• 1 kap. 2 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) - definitionen av offentlig upphandling
• prop. 2015/16:195 s. 932 f. - om motprestationen kan anses ha ett ekonomiskt värde, kan alltså ett kontrakt enligt lagens definition anses ha upprättats, trots att inga pengar har bytt ägare. Det saknar vidare betydelse om tillgången är avsedd för offentligt ändamål eller inte.

Med vänlig hälsning,

Jag är just nu inne i ett spörsmål som jag uppfattar ingår i frågan "barteravtal". Vi är på väg att tacka ett sponsoravtal med ett möbelföretag. Vi/klubben har ett behov av att inköpa möbler till ett värde av 15.000 kr och företaget är beredda göra en deal som innebär reklam och exponering för motsvarande summa. Är detta möjligt eller med andra ord lagligt och är det något speciellt som vi skall tänka på då vi upprättar avtalet mellan oss?
Mvh
Kai

Hej Kai,

Av ditt exempel framgår inte vilken typ av organisation det är som ska genomföra köpet. I mitt svar nedan utgår jag från att det rör sig om en upphandlande myndighet i lagen om offentlig upphandlings (LOU:s) mening. Du kan läsa mer om vilka organisationer som utgör upphandlande myndigheter och som därmed omfattas av upphandlingsplikt på vår webbplats.

Får upphandlande organisationer göra reklam för enskilda?
Inledningsvis kan noteras att kommuner och regioner inte får ge stöd till enskilda näringsidkare hur som helst. Det kan exempelvis innebär att en kommun eller en region inte får göra reklam för enskilda privata aktörer. Kommuner och regioner får endast lämna individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare om det finns synnerliga skäl för det.

Frågan om det kommunalrättsliga utrymmet för kommuner att ge stöd till enskilda näringsidkare har bland annat varit föremål för domstolsprövning i högsta instans. I målet hade kommunen sponsrat en golftävling som en del i ett arbete med att sprida information om kommunen beträffande företagsamhet, arbetstillfällen, fritid och service. Kommunen menade att man velat främja en ökad inflyttning till kommunen och allmänt tillgodose det lokala näringslivet och kommunförvaltningens arbetskraftsbehov. I det aktuella fallet bedömdes stödet inte innebära ett otillbörligt gynnande av någon enskild och summan ansågs proportionerlig i sammanhanget, men det är bra att ha i åtanke att det kommunalrättsliga utrymmet kan vara begränsat i den här frågan.
 
Är byte av varor mot reklam upphandlingspliktigt? 
Som nämnt i mitt tidigare svar kan upphandlingsplikt föreligga i andra situationer än när den upphandlande organisationen betalar för en tjänst eller vara med pengar. Enligt förarbetena är det som sagt fråga om upphandling i de fall en leverantör, i utbyte mot ersättning, tillhandahåller varor, tjänster eller byggentreprenader som är av direkt ekonomiskt intresse för den upphandlande organisationen. Vad som avses med ersättning är inte helt klart, men bör kunna inkludera allt som har ett monetärt värde.

För information om hur värdet av en upphandling beräknas då ersättningen inte utgörs av pengar, se inlägget Hur beräknas kontraktsvärdet när ingen ersättning betalas från myndigheten? i vår Frågeportal.

Rättsläget avseende frågan om i vilken utsträckning en upphandlande organisation kan ta emot gratis produkter i utbyte mot reklam är inte helt klart. Frågan har aktualiserats, men ställdes tyvärr inte på sin spets, i ett mål från Förvaltningsrätten i Malmö tidigare i år, se Förvaltningsrätten i Malmös dom i mål nr 13743–17. Målet rörde en upphandlande kommun som erhållit livbojar från en leverantör i utbyte mot upplåtande av reklamplats.

Om ett inköp är upphandlingspliktigt måste alltid avgöras i varje enskilt fall. Det är upp till den upphandlande organisationen att avgöra detta, och Upphandlingsmyndigheten gör inte bedömningar i enskilda fall. Om ni är i behov av individuell rådgivning rekommenderar vi att ni kontaktar en jurist på det upphandlingsrättsliga området. I de fall ett inköp omfattas av upphandlingsplikt ska inköpet som utgångspunkt konkurrensutsättas.

Källhänvisningar

• 2 kap. 8 § andra stycket kommunallagen - individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om det finns synnerliga skäl för det
• RÅ 1993:35 - mål om det kommunalrättsliga utrymmet för kommuner att ge stöd till enskilda näringsidkare.

Med vänlig hälsning,