Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Vad gäller när köp sker vid auktioner?

Hejsan!
Vad gäller för när en UM gör köp vid auktioner? Jag känner till LOU kap 4 §7 p 4 men tar denna sikte på just att vi behöver köpa en bil på en auktion. Frågan är med detta lagrum även uppfyller rekvisitet gällande vem som är leverantör och vem som gått i konkurs.

Frågan är således enkel till sin natur; kan vi utan annonsering göra inköp på auktioner även om beloppet överstiger drygt 500 tsek. Hur ser ni på saken och finns det något lagrum eller praxis för detta?

Kommentarer

  • Hej Stefan!

    Uppdaterad: den 14 februari 2018 (hänvisning till ny lagstiftning och nytt sista stycke).

    Upphandlingsmyndigheten har såvitt jag känner till ingen ståndpunkt av det mer formella slaget om tillämpningen av upphandlingslagstiftningen i detta avseende, men vi har fått frågor på detta tema förut.

    Enligt 6 kap. 17 § punkten 4 LOU får en upphandlande myndighet använda ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering för upphandling av varor, om det är möjligt att anskaffa denna på särskilt förmånliga villkor i samband med att en leverantör upphör med sin verksamhet eller har gått i likvidation, försatts i konkurs eller är föremål för motsvarande förfarande.

    Om vi bortser från den undantagsregel du själv nämner (numera ersatt av 6 kap. 17 § punkten 4 LOU) så finns det inget undantag från upphandlingsplikten för köp av varor på auktion (eller för begagnade varor). I teorin kan upphandlingen vara undantagen annonseringsskyldigheten om det gäller en vara som ”noteras och omsätts på en råvarumarknad”, vilket ju kan liknas vid en ständigt pågående auktion (6 kap. 17 § punkten 3 LOU). 

    Vad gäller upphandlingar under tröskelvärdet har emellertid regeringen uttalat att direktupphandling kan vara tillåtet med hänvisning till att det föreligger synnerliga skäl om myndigheten kan göra extra förmånliga köp vid t.ex. auktioner. Enligt regeringen måste den upphandlande myndigheten dock i sådana fall kunna visa att det varit fråga om ett erbjudande väsentligt under marknadsvärdet (prop. 2001/02:142 s. 99).

    Jag känner inte till någon rättspraxis där en myndighets direktupphandling genom auktion har varit föremål för prövning. Det finns dock några tillsynsbeslut från Konkurrensverket som gäller direktupphandling av begagnade produkter:

    Notera också att om den som säljer egendomen är en offentlig aktör kan den i sin tur behöva beakta andra regelverk, till exempel kommunallagen eller förordningen (1996:1191) om överlåtelse av statens lösa egendom.

    Det kan tilläggas att utredningen Cirkulär ekonomi bland annat hade som uppdrag att kartlägga vilka hinder som finns i lagstiftning och andra regelverk mot att uppnå en ökad användning och återanvändning av produkter. Av utredningens betänkande Från värdekedja till värdecykel – så får Sverige en mer cirkulär ekonomi (SOU 2017:22) framgår att ett sätt att stimulera återanvändning är att offentliga aktörer i större utsträckning än i dag köper in begagnade produkter i stället för nya. Det framgår dock att Naturvårdsverket har konstaterat att det finns hinder som begränsar möjligheten för offentliga aktörer att köpa in till exempel begagnade textilier, liksom för återanvändning av textilier från den egna verksamheten (Naturvårdsverket, 2016, Förslag om hantering av textilier – Redovisning av ett regeringsuppdrag). Bland annat pekar verket på svårigheter att få fram information om begagnade textiliers beskaffenhet och kemikalieinnehåll. Naturvårdsverket menar att avsaknaden av en tydlig definition av vad som är begagnad textil kan vara problematisk för upphandlare som vill ha begagnade produkter som ett så kallat tilldelningskriterium i upphandlingen (se SOU 2017:22 s. 188).

    Uppdaterad: den 15 februari 2018 (hänvisning till ny lagstiftning och nytt näst första och sista stycke).

    Med vänliga hälsningar,
    Henrik
  • Hej,

    Jag förstår att följande fråga inte är helt lätt att besvara men den är ofta central i diskussionen med beställaren av en upphandling och Er åsikt skulle därför vara värdefull.

    Med avseende på köp vid auktion eller liknande, när anses ett köp vara extra förmånligt? Att det väsentligen ska understiga marknadsvärdet får väl anses vara klarlagt. Men när (i ekonomiska termer) understiger ett inköp väsentligen marknadsvärdet?

    Med vänlig hälsning,
    Jonas

    Jonsa
  • Hej Jonas!

    Jag förstår att det skulle vara hjälpsamt om Upphandlingsmyndigheten skulle ge uttryck för en åsikt om vid vilken punkt, antingen i procent eller fasta belopp, ett erbjudande kan anses ligga väsentligt under marknadsvärdet. Upphandlingsmyndigheten har dock för närvarande inte tagit ställning i frågan och det är tyvärr inte möjligt inom ramen för vår Frågeportal att lämna något vägledande uttalande för myndighetens räkning. Jag känner inte till något rättsfall där frågan berörs närmare.

    Med vänliga hälsningar,

    Anton
  • Gäller denna skrivning fortfarande, eller är den inaktuell då det finns en ny proposition? Vad gäller upphandlingar under tröskelvärdet har emellertid regeringen uttalat att direktupphandling kan vara tillåtet med hänvisning till att det föreligger synnerliga skäl om myndigheten kan göra extra förmånliga köp vid t.ex. auktioner. Enligt regeringen måste den upphandlande myndigheten dock i sådana fall kunna visa att det varit fråga om ett erbjudande väsentligt under marknadsvärdet (prop. 2001/02:142 s. 99).

    Har skrivningen inarbetats i den nya LOU?
    Ulrika
  • Hej Ulrika!

    Skrivningen gäller fortfarande, men framgår inte ordagrant av propositionen till nya LOU. Att skrivningen ännu är aktuell kan utläsas av de hänvisningar som görs i förarbetena.

    Möjligheten att använda direktupphandling om det finns synnerliga skäl framgår av 19 kap. 7 § tredje stycket LOU. Enligt författningskommentaren motsvaras samma bestämmelse i tidigare LOU. Dessutom hänvisas till de tidigare förarbetena (se prop. 2015/16:195 del 2 s. 1141).

    I de tidigare förarbetena hänvisas i sin tur till den skrivning som din fråga avser genom formuleringen: ”Uttrycket synnerliga skäl innebär att direktupphandling endast får utnyttjas i undantagsfall. I proposition 2001/02:142 Ändringar i lagen om offentlig upphandling, m.m. har uttrycket synnerliga skäl kommenterats på följande sätt (s. 99) […]” (se prop. 2006/07:128 s. 429).

    Sammantaget så hänvisar förarbetena alltså tillbaka till den skrivning som gäller extra förmånliga köp vid t.ex. auktioner, varför begreppet synnerliga skäl fortsatt ska förstås på samma sätt.

    Med vänliga hälsningar,
    Johan
  • Vad gäller exempelvis vid förmånliga köp avseende begagnade möbler? Exempelvis kan jag köpa en begagnad kontorsstol för halva priset gentemot det pris vi har på avtal för nya stolar. Är det ett avtalsbrott att köpa den begagnade stolen?
    Monica
  • Hej Monica,

    Är halva priset tillräckligt förmånligt för att få köpa begagnade produkter?
    I första hand hänvisar vi till svaret ovan. Det borde inte räcka med att ett köp är förmånligt för att synnerliga skäl ska anses föreligga. Enligt förarbetena ska köpet vara extra förmånligt. Det är upp till den upphandlande myndigheten att bedöma om så är fallet i det enskilda fallet.

    I sammanhanget kan nämnas att en direktupphandling även kan ske om upphandlingens värde inte överstiger direktupphandlingsgränsen. Så kan vara fallet om en produkt, exempelvis en kontorsstol, kan fås till ett extra förmånligt pris.

    Vidare kan det vara lämpligt att kontrollera om myndighetens riktlinjer för användning av direktupphandling föreskriver att något särskilt ska iakttas vid den aktuella upphandlingen (se 19 kap. 7 § tredje stycket LOU).

    Får vi köpa från leverantörer utanför vårt ramavtal? 
    Angående den sista frågan hänvisar vi till inläggen Får vi köpa från leverantörer utanför vårt ramavtal? och Ramavtal med oväntat låg beställning, bryter myndigheten mot avtalet?.

    Med vänliga hälsningar,
    Gustav Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.