Start

Hur ska man tolka denna fördelningsnyckel?

Publicerad 03 april 2018
Hej.
Jag har ett avropsavtal med en kommun, vi är 5 st firmor som blev upphandlade och vi skall bli tilldelade uppdrag med en "nyckel" 18%,19%,20%,21% och 22% beroende på rankingen som vi fick vid utvärderingen och upphandlingen. Tilldelningen skall stämmas av årligen.

Nu till min fråga:
Ska kommunen räkna antalet tilldelade uppdrag i fördelningen eller är det volymen, alltså beloppet räknas vid fördelningen?

Jag har hela tiden tagit det som en självklarhet att den högst rankade firman skall få störst tilldelning i kronor och ören inte i antalet uppdrag.

Strider upphandlingen mot LOU om man tillämpar tilldelning i antal uppdrag? Till saken hör att uppdragen kan variera från 30.000kr till 1.000.000kr

Carl

Publicerad 03 april 2018

Hej Carl,

Inledningsvis vill jag upplysa om att Upphandlingsmyndigheten inte gör bedömningar i enskilda fall, men generellt sett gäller följande.

I ditt exempel utgår vi ifrån att du med avropsavtal menar ramavtal. Vi har svårt att förstå hur fördelningsnyckeln i ditt exempel är utformad eller hur den är tänkt att tillämpas. Eventuellt kanske du kan återkomma med ett förtydligande?

Om du upplever att fördelningsnyckeln är otydlig bör du vända dig till den upphandlande myndigheten och be om ett förtydligande.

Tilldelning av kontrakt som grundas på ett ramavtal (avrop) ska ske enligt de objektiva villkor som anges i ramavtalet. Den upphandlande myndigheten ska alltså tillämpa objektiva villkor för att avgöra vilken av leverantörerna som ska tilldelas kontraktet. Det är alltså inte möjligt för en upphandlande myndighet att ha ett fritt val mellan leverantörer i ett upphandlat ramavtal. Med fritt val menas att den upphandlande myndighetens val av leverantör inte får vara godtyckligt.

Fördelar en fördelningsnyckel enskilda uppdrag utifrån volym kan det vara lämpligt att utforma den på ett sätt att det går att bedöma varför ett kontrakt i ett enskilt fall har gått till en viss leverantör – för att i efterhand kunna kontrollera att fördelningen har skett enligt objektiva villkor. Om det inte går att spåra att fördelningen har skett enligt objektiva villkor finns en risk att fördelningsnyckeln anses ge ett alltför stort mått av skönsmässighet och därför inte anses uppfylla kraven på objektivitet, förutsebarhet och likabehandling (se Svea hovrätts dom i mål nr T 10286–14).

Förutsebarheten för antagna leverantörer måste vara tydlig. Det ska inte finnas något tvivel för hur uppdragen ska fördelas så att leverantörerna i ramavtalet ska kunna anpassa sin verksamhet efter det.

För att läsa mer om volymfördelning som fördelningsnyckel se krönikan Är det tillåtet med volymfördelning vid ramavtal?.

Källhänvisningar
prop. 2015/16:195 s. 519 – valet av leverantör får inte bero på den upphandlande myndighetens godtycke.

Med vänlig hälsning,

Gustav

09 april 2018 (Uppdaterat 29 januari 2021)

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.