Hur beräknas värdet av en upphandling av exempelvis lunchkort eller pensionsavsättningar?

Hej,

Jag har en fråga om hur värdet ska beräknas i en upphandling av t.ex. lunchkort eller pensionsavsättningar. En vanlig affärsmodell där är att UM betalar en ganska liten summa för själva tjänsten, vilket skulle kunna tala för att det är ett lågt värde. Leverantören får dock förvalta en större summa pengar för UM:s räkning, vilket kan skapa stora värden. Ska man gå på vad UM betalar till leverantören eller ska man gå på vad kontraktet är värt för leverantören när man bestämmer sig för vilket upphandlingsförfarande som ska användas?

Hej Stina,

Huvudregeln vid beräkning av värdet av en upphandling är att värdet utgörs av det totala belopp som enligt den upphandlande myndighetens uppskattning ska betalas enligt de kontrakt som ingår i upphandlingen. Att tjänsten i sig innehåller inslag av förvaltning av till exempel myndighetens kapital ska inte räknas in i värdet så länge det inte utgör någon form av ersättning till leverantören. Beroende på vilken typ av kontrakt, ramavtal eller vilken typ av kontraktsföremål upphandlingen omfattar tillämpas olika regler i 5 kap. lagen om offentlig upphandling (LOU).

Källhänvisningar

• 5 kap. lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – beräkning av värdet av en direktivstyrd upphandling.

Uppdaterad: den 19 augusti 2019

Med vänlig hälsning

Hej igen,

Tack för ditt svar. Bara så jag inte missförstår dig. Stämmer det att den eventuella ränta som företaget kan erhålla (från en extern part) tack vare att de får förvalta myndighetens pengar INTE är sådan ersättning som räknas in vid beräkning av värdet? Det är alltså bara själva betalningen från myndigheten till företaget som räknas?

Med vänlig hälsning Stina

Hej Stina,

Som jag skrev finns det olika regler som ska tillämpas vid beräkning av tröskelvärdet, beroende på vilken typ av avtal och vilken typ av kontraktsföremål upphandlingen avser. I 5 kap. 12 § LOU anges till exempel hur värdet ska beräknas vid vissa tjänster, som exempelvis försäkringstjänster, banktjänster och andra finansiella tjänster samt projektering. För till exempel banktjänster och andra finansiella tjänster ska arvoden, provisioner, ränta och andra ersättningar för tjänsten räknas med i beräkningen av upphandlingens värde. I bakomliggande artikel 5.13 i LOU-direktivet formuleras beräkningen på följande sätt:

För offentliga tjänstekontrakt ska det uppskattade kontraktsvärdet beräknas utifrån följande värde i förekommande fall:

1. Försäkringstjänster: den premie som ska betalas och andra former av ersättning.
2. Banktjänster och andra finansiella tjänster: arvoden, provisioner som ska betalas, ränta och andra former av ersättning.
3. Kontrakt som avser projektering: arvoden, provisioner som ska betalas och andra former av ersättning.

Jag har personligen svårt att se att en eventuell ränteintäkt för leverantören, från tredje man, skulle räknas in i tröskelvärdesberäkningen eftersom jag har svårt att se att en sådan intäkt kan betraktas som en ersättning från den upphandlande myndigheten. Man skulle förvisso kunna hävda att den upphandlande myndigheten själv avstår från en ränteintäkt och att det indirekt kan anses utgöra någon form av ersättning till leverantören när denne istället får ta del av en sådan intäkt i samband med förvaltningen av medlen.

I övrigt känner jag inte till någon auktoritativ vägledning som mer utförligt beskriver innehållet och hur beräkningen ska ske enligt den aktuella paragrafen.

Med vänlig hälsning