Till senaste kommentaren

Varför används en sanningsförsäkran som bevis för de obligatoriska uteslutningsgrunderna?

Hej,

Ni nämner att sanningsförsäkran är ett bevis enligt er mening. Vad innebär ett bevis? och vad är det som gör att sanningsförsäkran är ett bevis?

Kommentarer

  • Hej!

    Inom ramarna för ESPD-systemet (förenklat över tröskelvärdena i LOU, se närmare i vår vägledning om ESPD-systemet) måste den upphandlande myndigheten innan den fattar ett tilldelningsbeslut kontrollera de slutliga bevisen avseende uteslutningsgrunder och kvalificeringskrav samt i förekommande fall begränsningskriterier avseende den leverantör till vilken den avser att tilldela ett kontrakt. I förarbetena uttrycks det så här:

    "En leverantör ska alltså inte kunna tilldelas ett kontrakt innan den har kontrollerats med avseende på skäl för uteslutning och tillämpliga kvalificeringskrav. Detta görs obligatoriskt då det bör säkerställas att inte någon leverantör som inte uppfyller kraven tilldelas kontraktet. Det ger också en större trovärdighet åt systemet med egen försäkran då det minskar incitamenten för leverantörer att lämna en oriktig egenförsäkran". (se prop. 2015/16:195 s. 770)

    Det som i Sverige har kommit att kallas för en sanningsförsäkran är den lägsta bevisnivå som det bakomliggande LOU-direktivet tillåter som ett slutligt bevis för de obligatoriska uteslutningsgrunderna, se artikel 60.2 b) i LOU-direktivet och 15 kap. 9 § LOU (inom ramarna för ESPD-systemet måste en upphandlande myndighet även acceptera en egenförsäkran som ett preliminärt bevis). LOU-direktivet lyfter i första hand fram mer strukturerade lösningar. Enbart när någon strukturerade lösning inte finns tillgänglig i en medlemsstat tillåts en upphandlande myndighet att acceptera en sanningsförsäkran som en sista utväg.

    I Sverige valde inte lagstiftaren att ta fram någon strukturerad lösning i samband med införande av nya LOU. Här skiljer sig Sverige från Danmark och flera andra länder. I Danmark gavs motsvarigheten till Bolagsverket i uppgift att utfärda ett certifikat som kan användas som bevis för att påvisa att de obligatoriska uteslutningsgrunderna inte föreligger avseende ett helt företag. För att kunna utföra detta uppdrag gavs det danska Bolagsverkets tillgång till det danska belastningsregistret.

    I ett brev till det svenska regeringskansliet, daterat den 10 mars 2017, påtalade Polisen och Upphandlingsmyndigheten bland annat betydelsen av att en strukturerade lösning tas fram även i Sverige. Enligt uppgift bereds frågan fortfarande.

    Uppdaterad: den 23 oktober 2019
    Robin Upphandlingsjurist
  • Hej!

    Har ni mottagit något svar från regeringen om eventuell åtgärd utifrån ert brev och utifrån lydelsen av 15 kap. 7 § LOU? Rekommenderar ni att man ramavtal har en skrivelse om utdrag ur belastnings- och misstankeregistret eller en ett intyg i form av egen försäkring?

    Finns det någon mall, blankett eller exempel på hur ett sådan försäkran enligt 15 kap. 9 § LOU?

    Med vänlig hälsning


    Anita Falkenhall
  • Hej!

    Finansdepartementet har meddelat oss att de arbetar aktivt med frågan men att det dröjer innan konkreta förslag kan presenteras. Upphandlingsmyndigheten är departementet behjälplig i detta arbete.

    Upphandlingsmyndigheten rekommenderar upphandlande myndigheter att begära in en sanningsförsäkran på heder och samvete.

    Det finns ingen mall för hur en sanningsförsäkran kan se ut. Du kan läsa mer om detta här.
    Robin Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.