Till senaste kommentaren

Samma prioritetsordning för bevis för uteslutningsgrunderna för svenska och utländska anbudsgivare?

Hej,
Vi har många utländska anbudsgivare i våra upphandlingar. Undrar vad prioritetsordningen som återfinns i avsnitt 8.8.1 i er senaste vägledning avseende ESPD innebär för utländska anbudsgivare. Innebär det att vi i första hand ska begära in utdrag ur ett brottsregister för utländska anbudsgivare som bevis, eftersom ett utdrag ur andra länders brottsregister kan vara möjlig till skillnad från Sverige?

Kommentarer

  • Hej!

    Prioritetsordningen vi anger i vägledningen ESPD-systemet gäller även för utländska anbudsgivare. Det innebär att ni, precis som du säger, i första hand ska begära in utdrag ur ett brottsregister och i andra hand en likvärdig handling.

    För att ta reda på om andra länder har ett brottsregister från vilket ett relevant utdrag kan begäras eller om andra länder utvecklat en likvärdig handling eller lösning kan du göra en sökning i informationsdatabasen e-Certis. E-Certis innehåller information om var och hur de vanligaste typerna av bevis, till exempel intyg och certifikat, som har koppling till uteslutningsgrunderna och kvalificeringskraven, utfärdas i EU:s medlemsstater. Inga bevis utfärdas eller registreras direkt i e-Certis. Databasen drivs av EU-kommissionen men varje medlemsstat har ansvar för att uppdatera informationen som rör den egna medlemsstaten. Observera att alla medlemsstater ännu inte registrerat all relevant information i e-Certis.

    Uppdaterad: den 19 november 2019
    Robin Upphandlingsjurist
  • Tack för snabbt svar!

    Följdfråga: Finns det en uttrycklig skyldighet för upphandlande myndigheten att följa angiven prioritetsordning? Vi har även utländska anbudsgivare från länder utanför EU och eftersom vi inte riktigt vet vilka bevis som gäller i varje enskild land vill vi styra samtliga anbudsgivare (svenska som utländska) att lämna in en sanningsförsäkran som bevis. Har vi möjlighet att göra det?
    Anonym
  • Det finns en uttrycklig skyldighet för upphandlande myndigheter att följa den angivna prioritetsordningen.

    Lagen om offentlig upphandling (LOU) gör inte någon skillnad mellan leverantörer från en medlemsstat eller ett tredjeland (land utanför EU). Genom WTO-avtalet och andra internationella avtal har Sverige åtagit sig att öppna upp upphandlingar för konkurrens även för leverantörer utanför EU. När leverantörer från tredjeland lämnat anbud bör likabehandlingsprincipen innebära att prioritetsordningen gäller även för dem.

    Det bör dock inte vara så betungande att ta reda vilket bevis som är aktuellt i andra länder som du befarar. Detta eftersom ni enligt ESPD-systemets logik endast behöver kontrollera den eller de leverantörer som ni avser att tilldela kontrakt till. De som inte är aktuella för kontrakt kommer ju endast att ha lämnat in en egenförsäkran (kallas ibland ESPD). Vid kontroll av leverantörer inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet) kan ni använda er av e-Certis för att få svar. I övriga fall får ni ha en dialog med leverantören, relevanta myndigheter i det aktuella landet, samt eventuellt den svenska ambassaden i det berörda landet.

    Källhänvisningar
    • 15 kap. 7 och 9 §§ lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) samt artikel 60.2 LOU-direktivet – stöd för att det finns en uttrycklig skyldighet för upphandlande myndigheter att följa den angivna prioritetsordningen
    • artikel 25 i LOU-direktivet – angående villkor som rör WTO-avtalet och andra internationella avtal.
    Uppdaterad: den 19 november 2019
    Robin Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.