Bjuda in fackliga representanter

Hej
När i en upphandlingsprocess ska man bjuda in facket. Jag tycker det känns rörigt och oklart. Vid upphandling av företagshälsovård blev de inbjudna att se underlaget innan annonsering och sedan var de med under anbudspresentationen. Nu håller vi på med upphandling av arbetskläder och facket vill vara delaktiga.
Jag misstänker att det finns riktlinjer.

Hälsningar Katarina

Kommentarer

  • Hej
    Tack för din fråga. Vi uppfattar att din fråga handlar om bestämmelserna om samverkan i 11 och 19 § och den fackliga vetorätten i 38–40 § i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Upphandlingsmyndigheten har inte tagit fram några särskilda riktlinjer för hur dessa ska tillämpas vid offentlig upphandling, men upphandlande myndigheter bör planera in sådan samverkan tidigt i sin upphandlingsprocess. Vi kan ge följande vägledning.
     
    11 § MBL handlar om väsentliga förändringar i en verksamhet. Arbetsgivaren är skyldig att diskutera detta om det kommer att förändra verksamheten eller arbetstagares arbetsmiljö eller arbetsuppgifter. Detta bör ske innan ett färdigt upphandlingsdokument annonseras och så tidigt i processen att ändringar av behovet kan göras utan att fördröja processen onödigt mycket. Det vara lämpligt att ta fram interna riktlinjer för vilka upphandlingar som det kan gälla, till exempel vid outsourcing av verksamhet, större investeringar eller upphandlingar som påverkar arbetstagares arbetsmiljö.

    19 § MBL innebär att informera den fackliga organisationen om en kommande upphandling vid återkommande ramavtal eller liknande typ av upphandling där behovet av att lägga ut behovet på en leverantör redan har tagits tidigare. Oavsett om förhandling skett tidigare i processen kan en förhandling enligt 38 § även behövas.

    Enligt 38 § MBL har arbetsgivaren en primär förhandlingsskyldighet innan beslut fattas om att anlita någon som inte är anställd hos arbetsgivaren, till exempel i samband med en upphandling. Denna förhandling bör ske innan tilldelningsbeslutet eller i samband med utvärdering av anbud för att skapa en möjlighet för fackliga organisationen att lägga in veto. Det måste då säkerställas att den absoluta sekretessen inte bryts.

    Arbetsgivaren är vid förhandlingen skyldig att lämna den information om det tilltänkta arbetet som arbetstagarorganisationen behöver för att kunna ta ställning i förhandlingsfrågan. När en förhandling enligt 38 § MBL har ägt rum har arbetstagarsidan rätt att under vissa förutsättningar lägga ett veto mot att arbetsgivaren anlitar den entreprenör som förhandlingen avsett. För att arbetstagarorganisationen ska få använda vetorätten enligt 39 § MBL krävs att anlitandet av den utomstående arbetskraften:
    • Kan antas medföra att lag eller kollektivavtal åsidosätts,
    • Annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområden.
    Vid upphandling enligt LOU (eller hantering av utförare enligt LOV) är den fackliga vetorätten begränsad. Den fackliga vetorätten får inte grunda sig på andra omständigheter än som anges i 13 kap. 2 § andra stycket samt 3 § eller 19 kap. 18 § LOU. Exempel på sådana omständigheter är om till exempel entreprenören är i konkurs eller i likvidation, är underkastad näringsförbud eller inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt. Om arbetstagarorganisationen felaktigt använder sin vetorätt kan organisationen bli skadeståndsskyldig.

    Det finns vissa undantag när förhandlingsskyldighet enligt 38 § MBL inte föreligger:
    • Arbetet är av kortvarig och tillfällig natur eller kräver särskild sakkunskap och det inte är fråga om att anlita uthyrd arbetskraft enligt lagen om privatarbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft.
    • Arbetet tidigare godtagits av arbetstagarorganisationerna. För detta fordras att godkännandet har kommit till uttryck.
    Vid offentlig upphandling råder som huvudregel absolut sekretess fram till dess att den upphandlande myndigheten beslutat att tilldela kontraktet till en viss leverantör, eller till att anbuden offentliggjorts. Det innebär att uppgifter som rör anbud och anbudsansökningar inte får lämnas till någon annan än den som lämnat anbudet eller ansökningen innan alla anbud offentliggjorts, eller beslut om leverantör och anbud fattats (tilldelningsbeslut) eller när myndigheten avslutar upphandlingen på annat sätt, till exempel avbryter den.

    Det är alltid förbjudet att sprida uppgifter som omfattas av absolut sekretess. För att säkerställa att den absoluta sekretessen inte bryts är det viktigt att informera om detta och det kan vara lämpligt att upprätta sekretessavtal eller liknande med representanterna från den eller de fackliga organisationerna.

    Vänliga hälsningar
    Charlotta
    Charlotta Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.