Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Gäller kraven på arbetsrättsliga villkor när cabotagereglerna är tillämpliga?

Fråga till Charlotta

Enligt cabotagereglerna får en utländsk transportör som utfört en internationell godstransport på väg får i utföra högst tre inrikestransporter i ett annat EU-land under en period av sju dagar. Upphandlingsmyndigheten har tidigare svarat att de cabotage omfattas inte av utstationeringsreglerna.

Gäller krav på arbetsrättsliga villkor i nivå med kollektivavtal då för lastbilsförare som faller under cabotagereglerna när de kör i Sverige? Om nej, blir det så att vi diskriminerar leverantörer som har lastbilsförare som inte faller under cabotagereglerna eftersom de visst måste uppfylla kraven på arbetsrättsliga villkor i nivå med kollektivavtal?

Kommentarer

  • Cabotage är transport av passagerare eller gods inom ett lands gränser, utfört av ett företag som är registrerat utanför detta lands gränser. Sedan den tidigare frågan ställdes i Frågeservice har en utredning från Arbetsmarknadsdepartementet föreslagit ändringar i utstationeringslagen för att förtydliga regelverkets tillämplighet på cabotagetransporter på väg samt för att förbättra tillsynen och regelefterlevnaden (Ds 2017:22 Utstationering och vägtransport). Det har varit olika uppfattning inom bland annat de nordiska länderna när reglerna ska tillämpas även om det framgår av förordning 1072/2009/EG att utstationeringsreglerna ska vara tillämpliga på transportföretag som utför cabotagetransporter (p. 17). Så vitt Upphandlingsmyndigheten kan se har inte någon ändring gjorts i utstationeringslagen enligt förslaget vid den senaste revideringen av denna lag då nya regler om entreprenörsansvar införs från den 1 januari 2019.

    Du frågar om det är en skyldighet att ställa krav på arbetsrättsliga villkor i nivå med kollektivavtal som ska gälla för lastbilsförare som faller under cabotagereglerna när de kör i Sverige.

    Den första frågan du behöver ställa dig för att bedöma om det finns någon sådan skyldighet beror på vad som ni kommer att upphandla (kontraktsföremålet), om det uppgår till relevant tröskelvärde, vilka arbetstagare som förväntas utföra kontraktet samt om det är behövligt, det vill säga det finns en risk för oskäliga arbetsvillkor vid den aktuella upphandlingen. De arbetstagare, i detta fall antagligen bland annat lastbilsförare, som kommer att utföra arbete inom ramen för det kontraktet ska också göra det i den omfattningen att det har en koppling till kontraktsföremålet och att förutsättningarna i övrigt är uppfyllda för att ställa arbetsrättsliga villkor.

    Behövlighetsbedömningen ska avse kontraktets innehåll i sin helhet. Upphandlingsmyndigheten har identifierat ett antal indikatorer för att det kan finnas risk för oskäliga arbetsvillkor, bland annat förekomst av utstationering eller utländska arbetstagare. Upphandlingsmyndigheten anser dock att mindre delar av kontraktet eller delar av lågt värde kan undantas från den obligatoriska behövlighetsbedömningen. I förarbetena till bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor (prop. 2016/17:163 s 53) förs dock inget resonemang om arbetsrättsliga villkor på transporter eller andra kringtjänster vid upphandling av varor.

    Arbetsrättsliga villkor för lön, arbetstid och semester gäller enbart om ni har definierat dessa i kontraktsvillkoren. Villkoren gäller för angivna arbetstagare och oavsett om en utstationeringssituation är aktuell eller inte. Arbetstagare som utför cabotagetransporter bör inte vara undantagna om förutsättningar för att ställa arbetsrättsliga villkor i övrigt är uppfyllda.

    Vår bedömning är att frågan om utstationering kan bli aktuell i samband med arbetsrättsliga villkor vid upphandling, i synnerhet om upphandlingen överstiger tröskelvärdet. Framförallt gäller det leverantörers olika sätt att uppfylla de arbetsrättsliga villkoren för lön, semester och arbetstid. En leverantör som samtidigt är en arbetsgivare som uppfyller bestämmelserna i utstationeringslagen kan åberopa detta som ett sätt att uppfylla villkoren och på så vis ska inte någon utstationerande leverantör diskrimineras. Denne leverantör kan då till exempel ha tecknat ett kollektivavtal för utstationering som arbetstagarorganisationen har registrerat hos Arbetsmiljöverket.

    De arbetsrättsliga villkoren som ställs i en upphandling kan heller inte gå utöver de skyldigheter som följer av utstationeringsreglerna. En bedömning om det är en utstationeringssituation görs mot bakgrund av kriterierna för utstationering (se 5 § i utstationeringslagen).Dessa regler bygger på Utstationeringsdirektivet (direktiv 96/71/EG) och det innebär att det i offentliga upphandlingar inte kan ställas högre krav på anställningsvillkor än vad som anges i det direktivet om arbetet som avses i upphandlingen kan komma att utföras av utstationerad arbetskraft. Det refereras också till utstationeringsdirektivet i skälen till de tre upphandlingsdirektiven. Där anges att en medlemsstat och en myndighet som vidtar åtgärder för att stärka efterlevnaden av bland annat de sociala och arbetsrättsliga skyldigheterna, inte bara ska tillämpa dessa i enlighet med de principer som gäller i unionsrätten, utan också bör tillämpa dessa i enlighet med utstationeringsdirektivet. I det så kallade Lavalmålet, C-341/05, slog EU-domstolen fast att Utstationeringsdirektivet utgör inte bara en lägsta nivå (ett golv) för de villkor som en utstationerande arbetsgivare ska tillförsäkra sina utstationerade arbetstagare enligt värdlandets bestämmelser, utan också ett tak.

    Upphandlingsmyndigheten hänvisar vidare till dels information från Arbetsmarknadsdepartementet om vilka förändringar som kan väntas när det gäller cabotage och utstationering och dels allmän information om utstationering hos Arbetsmiljöverket.
    Charlotta Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.