Får man i en upphandling begränsa koldioxidutsläpp vid tillverkningen?

Hej!

Får man i en upphandling begränsa CO2 utsläpp vid tillverkningen . ex: Cement/Betong: ≤ 0,70 kg CO2/kg cement?

Lasse

Hej Lasse,
Tack för din fråga! Det korta svaret på frågan är ja.

Här följer ett längre resonemang:
Så länge de grundläggande upphandlingsprinciperna följs så kan en upphandlande organisation ställa krav på, exempelvis, att en varas klimatpåverkan under dess livscykel, eller delar av dess livscykel, maximalt får uppgå till en viss mängd koldioxidekvivalenter.

En del av frågan berör vilken del av livscykeln som är möjlig att ställa som krav. De delar av en livscykel som krav kan omfatta gäller de delar som tillverkningsledet har någon möjlighet att påverka. Notera att om varan är tillverkad eller konstruerad på ett sådant vis att återbruk eller återvinning har gjorts praktiskt orimligt, så är det något som tillverkningsledet kan ha inflytande över. Krav kan därför grunda sig på information från livscykelanalyser också där antaganden görs i livscykelanalysens systemavgränsningar och beräkningsmetoder, antaganden som om vad som händer med varan efter användningsfasen, exempelvis om den återvinns eller förbränns.

Men: För att upprätthålla likabehandlingen och transparensen i upphandlingen så är det viktigt att den upphandlande organisationen beskriver hur klimatpåverkan ska beräknas så att alla anbudsgivare använder likvärda metoder. Annars riskerar organisationen att få in anbud med värden på klimatpåverkan där värdena inte går att jämföra med varandra. Ett sätt för den upphandlande organisationen att beskriva metod är att hänvisa till en standardiserad metod för att ta fram ett värde för varans eller tjänstens klimatpåverkan. Sådana beskrivs till exempel i ISO 14040 och 14044.

Den upphandlande organisationen måste också kunna ha möjlighet att följa upp de ställda kraven. Ett sätt att följa upp kravet är att organisationen kräver in bevis, eller ställer krav på att bevis ska finnas. Bevis för att klimatpåverkan inte överstiger det ställda kravet. Ett sådant bevis är exempelvis en miljödeklaration av typ III enligt standarden ISO 14025. I en sådan miljödeklaration redovisas bland annat klimatpåverkan under livscykeln. På samma sätt som med miljömärkning finns det olika program som utfärdar miljödeklarationer. Ett exempel på miljödeklaration är EPD (engelska Environmental Product Declaration) som utfärdas av det internationella EPD-systemet.

En EPD omfattar krav på standardiserade metoder med systemavgränsningar för att räkna fram varans eller tjänstens klimatpåverkan. EPD:er granskas också av en oberoende part innan de publiceras. Genom att kräva in en EPD för varan eller tjänsten så kan upphandlande myndighet följa upp kravet på begränsad klimatpåverkan.

Observera att ovan svarar på om det är tillåtet att ställa ett krav på begränsad klimatpåverkan.

Den andra delen i frågan rör vilken nivå kravet har, alltså vilket värde på maximal klimatpåverkan som inte får överstigas. Om en upphandlande organisation ska vara säker på att få in anbud och varor som uppfyller kravet så måste den upphandlande organisationen göra en marknadsundersökning, exempelvis i förberedelserna inför upphandlingen. Undersökningen bör svara på vilken maximal klimatpåverkan som är möjlig att kräva; vilka nivåer är vanliga, vilka nivåer går att minska klimatpåverkan till, vilken är den bästa nivån som finns nu och finns tillräckligt med varor (eller tjänster) som har någon form av bevis och är metoder och bevis jämförbara med varandra? (Då kan ett sätt vara att ta hjälp av EPD, se ovan.) Det är viktigt att den upphandlande organisationen är medveten om att det kan vara tidskrävande och kostsamt för företag att göra de beräkningar som krävs för att publicera en EPD.

Det är alltid den upphandlande organisationen som avgör vilken ambitionsnivå som kraven i upphandlingen ska ligga på. Även om det finns få varor eller tjänster med EPD så kan en upphandlande organisation ställa ett krav på klimatpåverkan så länge som kravet är likabehandlande, transparent och går att följa upp, exempelvis med en EPD eller på annat trovärdigt sätt.

Den trend vi ser i dagsläget är att klimatkrav baserat på livscykelanalys (LCA) kommer att dyka upp inom allt fler områden. Det är en utveckling som har potential att bidra till att uppnå målen i Parisavtalet om begränsad klimatpåverkan.

Med vänlig hälsning,