Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Direktupphandling på grund av synnerliga skäl

Direktupphandling kan användas om det finns synnerliga skäl (se 19 kap. 7 § tredje stycket lagen om offentlig upphandling (LOU). Det bör noteras att regeln om direktupphandling om det finns synnerliga skäl endast är tillämplig om kontraktet omfattas av 19 kap. LOU, det vill säga vid upphandling under tröskelvärdena samt tjänster som anges i bilaga 2 eller bilaga 2 a till LOU.

Om upphandlingens värde vid en beräkning av tröskelvärdena uppgår till minst tillämpligt tröskelvärde (och inte avser en tjänst som anges i bilaga 2 eller bilaga 2 a till LOU) omfattas således inte kontraktet av bestämmelserna om direktupphandling i 19 kap. LOU. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet kan det då föreligga förutsättningar för att använda förhandlat förfarande utan föregående annonsering enligt i 6 kap. 12–19 §§ LOU (vilket ibland kallas direktivstyrd direktupphandling).

Enligt förarbetena till bestämmelsen kan synnerliga skäl till exempel bestå i att den upphandlande myndigheten genom en direktupphandling kan göra ett extra förmånligt köp vid till exempel en auktion, om den upphandlande myndigheten kan visa att det varit fråga om ett erbjudande väsentligt under marknadsvärdet. Vidare kan vissa hälso- och sjukvårdstjänster samt socialtjänster direktupphandlas. Det är främst frågan om sådana tjänster där relationen mellan vårdgivare och brukare (vård- och omsorgstagare) skulle störas och vården eller omsorgen därmed försämras om tjänsterna skulle konkurrensutsättas eller sådana situationer där det endast finns ett möjligt vård- och boendealternativ på grund av vårdbehov eller anhöriganknytning. Bestämmelsen är inte avsedd som ett generellt undantag från konkurrensutsättning inom vårdsektorn där personal gör bedömningar om vårdtagares behov. (se prop. 2006/07:128 s. 428; för motsvarande formulering se prop. 2001/02:142 s. 99 och prop. 2009/10:180 s. 386).

Vad som anses utgöra synnerliga skäl är något som måste prövas utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall, och det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan att visa att sådana förutsättningar föreligger för att det ska vara tillåtet att använda undantagsförfarandet. I och med att det rör sig om att tillämpa en undantagsbestämmelse tolkas regeln restriktivt.

Det finns en hel del domar som behandlar frågan om direktupphandling på grund av synnerliga skäl, med olika utslag från domstolarna, se till exempel Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 1792–18, Kammarrätten i Göteborgs domar i mål nr 1446–1452-12, mål nr 7469–7472-11, mål nr 3759–11 samt mål nr 784–10. Se även Förvaltningsrätten i Faluns domar i mål nr 821–14 samt mål nr 861–14.

Du kan även läsa mer om direktupphandling på grund av synnerliga skäl på Upphandlingsmyndighetens webbplats. Vi erbjuder dessutom en interaktiv vägledning som hjälper upphandlande myndigheter att avgöra om de har rätt att göra en direktupphandling.

Uppdaterad: den 4 april 2019
Upphandlingsmyndigheten Rapportera olämpligt innehåll

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.