Till senaste kommentaren

Enskild individs behov kan inte tillgodoses inom ramavtal

Vår kommun har upphandlat ramavtal för placering av barn och unga på HVB, och därigenom tecknat avtal med ett stort antal leverantörer.

Jag undrar vad som gäller i de lägen där enskilda individers behov inte kan tillgodoses inom ramavtalet? Det kan ex röra sig om att de företag som kan matcha individens behov och önskemål inte har lediga platser, eller att individen har behov och önskemål om särskild inriktning som inte kan tillgodoses inom ramavtalet.

Finns det grund i LOU för att dessa placeringsavtal inte behöver konkurrensutsättas, och att socialtjänsten kan teckna avtal direkt med aktuella leverantörer?

Vi har interna riktlinjer för direktupphandlingar under direktupphandlingsgränsen, men dessa placeringar har värden som överstiger direktupphandlingsgränsen, och vi behöver fastställa riktlinjer för hur vi ska hantera köp av platser inom den här kategorin.

Kommentarer

  • Hej Carina!

    Får ni frångå ramavtalet?
    I förarbetena till LOU framhålls att frågan om parternas ömsesidiga förpliktelser i ett ramavtal främst är av avtalsrättslig karaktär. Om det är möjligt att frångå ett ramavtal eller inte får prövas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Är den upphandlande myndigheten bunden av ramavtalet till att endast köpa den aktuella tjänsten av ramavtalsleverantören skulle ett frångående utgöra ett kontraktsbrott, vilket kan resultera i skadeståndsskyldighet. Det kan därför vara bra att kontrollera om det avtalsrättsligt finns en möjlighet att köpa tjänster utanför ramavtalet.

    I kommande upphandlingar kan ni använda er av fördelningsnyckeln enskildes enskildas behov. Läs mer om detta i inlägget Vilka krav finns på fördelningsnycklar i ett ramavtal? i vår Frågeportal. Det är möjligt att kombinera detta med till exempel en rangordning för de fall där behovet kan tillgodoses av flera ramavtalsleverantörer.

    Får ni direktupphandla på grund av synnerlig brådska?
    Om ni inte fått in några avropssvar från era befintliga leverantörer, exempelvis på grund av platsbrist, kan direktupphandling eventuellt göras med stöd av att det föreligger synnerlig brådska. Synnerlig brådska förutsätter att det är fråga om en tidsnöd som är orsakad av omständigheter som myndigheten inte kan råda över. Om brådskan är självförvållad eller om det föreligger omständigheter som den upphandlande myndigheten känt till sedan tidigare anses det inte finnas giltiga skäl att använda direktupphandling.

    Utöver kontrollaspekten behöver det vara ”absolut nödvändigt” att genomföra köpet. Det finns tyvärr ingen vägledande praxis gällande vad som avses med ”absolut nödvändigt” men det är i praktiken ett mycket högt ställt krav där man typiskt sett tänker sig händelser som exempelvis innebär risk för personskada. Den upphandlande myndigheten behöver ha en objektiv grund för sitt agerande och behovet behöver troligen sträcka sig längre än att det är absolut nödvändigt för enbart den upphandlande myndigheten att genomföra direktupphandlingen.

    Får ni direktupphandla på grund av synnerliga skäl?

    I vissa fall kan det vara möjligt att genomföra en direktupphandling på grund av synnerliga skäl. Exempel på synnerliga skäl enligt förarbetena kan vara fall där hänsyn behöver tas till brukaren för vissa allmännyttiga tjänster inom exempelvis hälso- och sjukvården, socialvården samt vård- och boendealternativ som på grund av vissa vårdbehov skulle vara olämplig att konkurrensutsätta. I förarbetena anges vidare att det främst är sådana tjänster där relationen mellan vårdgivare och vård- eller omsorgstagare skulle störas och vården eller omsorgen därmed försämras eller sådana situationer där det endast finns ett möjligt vård- och boendealternativ på grund av vårdbehov eller anhöriganknytning.

    Tänk på att undantagsbestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan att visa att förutsättningarna för att tillämpa undantaget är uppfyllda.

    Källhänvisningar
    • prop. 2015/16:195, s. 513 ff. – frågan om parternas ömsesidiga förpliktelser i ett ramavtal främst är av avtalsrättslig karaktär
    • Konkurrensverkets rapport Hem för vård eller boende för barn och unga, s. 38–40 – det är möjligt att kombinera den enskildas val med till exempel en rangordning i en fördelningsnyckel för de fall där behovet kan tillgodoses av flera ramavtalsleverantörer
    • Kammarrätten i Jönköpings dom i mål nr 1183-12 – om brådskan är självförvållad eller om det föreligger omständigheter som den upphandlande myndigheten känt till sedan tidigare anses det inte finnas giltiga skäl att använda direktupphandling på grund av synnerlig brådska
    • 19 kap. 7 § tredje stycket lag om offentlig upphandling (2016:1145) (LOU) – när direktupphandling får användas
    • prop. 2009/10:180, s. 344–345 med hänvisning till prop. 2001/02:142 s. 99 – exempel i förarbetena om när särskilda skäl föreligger.
    Uppdaterad: den 23 augusti 2019

    Med vänlig hälsning
    Erika Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.