Går det att basera ersättningen enbart på leverantörens nådda resultat?
Publicerad 14 juni 2017
Är det möjligt för en upphandlande myndighet att basera ersättningen, exempelvis en organisationskonsult, uteslutande på vilket resultat konsulten uppnår? Exempel, konsulten ersätts med 20% av besparingen som uppstått genom dennes insatts, om ingen mätbar effekt uppnåtts så uteblir ersättning.
Gordon Krmic
Publicerad 14 juni 2017
Hej Gordon,
Det är en intressant fråga, men jag vet inte om det finns något klart svar på frågan teoretiskt. Däremot kan jag se vissa praktiska utmaningar med en sådan modell. Hur kommer värdet för upphandlingen att beräknas när nivån är helt resultatbaserad och visar sig först efter det att arbetet är utfört? Kanske att det är möjligt att uppskatta den beräknade tidsåtgången och använda någon schablon för en marknadsmässig ersättning.
Men en större fråga är hur utvärderingen av inkomna anbud kommer att genomföras? Anbuden ska utvärderas antingen genom (1) bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, (2) kostnad eller (3) pris (se 16 kap. 1 § LOU). I ett sådant fall kommer varken ett lämnat pris eller en kostnad i ett anbud ha någon koppling till föremålet för upphandlingen, eller rättare sagt, utvärderingsmodellen kan kan anses vara konstruerad på ett sätt som leder till att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet inte kommer att kunna fastställas då ersättningen de facto kommer att utgå på ett annat sätt än en ersättning genom timpris, totalpris eller liknande som lämnas i anbudet.
En annan svårighet som kan uppstå är transparensproblematiken i och med att resultatet rimligtvis inte kan fastställas direkt efter det utförda arbetet utan först vid ett senare tillfälle samt att det kan uppstå eventuella konflikter hur det aktuella arbetet som utförs kan kopplas till alla delar av slutresultatet eller inte. Med det sistnämnda avser jag situationen att resultatet kanske påverkas av omständigheter som leverantören eller myndigheten inte själva kan råda över, men som då kan komma att påverka ersättningsnivån till leverantören.
Med vänliga hälsningar
Det är en intressant fråga, men jag vet inte om det finns något klart svar på frågan teoretiskt. Däremot kan jag se vissa praktiska utmaningar med en sådan modell. Hur kommer värdet för upphandlingen att beräknas när nivån är helt resultatbaserad och visar sig först efter det att arbetet är utfört? Kanske att det är möjligt att uppskatta den beräknade tidsåtgången och använda någon schablon för en marknadsmässig ersättning.
Men en större fråga är hur utvärderingen av inkomna anbud kommer att genomföras? Anbuden ska utvärderas antingen genom (1) bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, (2) kostnad eller (3) pris (se 16 kap. 1 § LOU). I ett sådant fall kommer varken ett lämnat pris eller en kostnad i ett anbud ha någon koppling till föremålet för upphandlingen, eller rättare sagt, utvärderingsmodellen kan kan anses vara konstruerad på ett sätt som leder till att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet inte kommer att kunna fastställas då ersättningen de facto kommer att utgå på ett annat sätt än en ersättning genom timpris, totalpris eller liknande som lämnas i anbudet.
En annan svårighet som kan uppstå är transparensproblematiken i och med att resultatet rimligtvis inte kan fastställas direkt efter det utförda arbetet utan först vid ett senare tillfälle samt att det kan uppstå eventuella konflikter hur det aktuella arbetet som utförs kan kopplas till alla delar av slutresultatet eller inte. Med det sistnämnda avser jag situationen att resultatet kanske påverkas av omständigheter som leverantören eller myndigheten inte själva kan råda över, men som då kan komma att påverka ersättningsnivån till leverantören.
Med vänliga hälsningar
Mattias
16 juni 2017
Fråga oss!
25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.