Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Kompletterande dokument: ESPD

Hej!

Som jag förstått blir det obligatoriskt att begära in kompletterande dokument innan tilldelning av kontrakt. Avseende brott enligt 13 kap. 1 § ska en upphandlande myndighet begära in belastningsregister. Det finns i princip ingen annan utredning som kan komma i fråga?

Vad gäller 13 kap. 2 § om skatter och socialförsäkringsavgifter så ska väl kompletterande dokumenten utgöras av utdrag ut anbudsgivarens skattekonto. Ansvarar anbudsgivaren för att inkomma med dessa, eller den upphandlande myndigheten (13:5§LOU)?

Vad gäller avseende 13 kap. 3 §, krävs något annat än ESPD:n, krävs en slutlig försäkran/intyg?

Vad gäller konkret avseende upphandlingar under tröskelvärdet? 13 kap. 1 – 3 §§ är tillämpliga, men vad gäller avseende kontroll, räcker det att en anbudsgivare intygar att denne inte är föremål för uteslutning på grund av brott eller missförhållanden i övrigt? Alltså samma ordning som förra LOU?

Ska intyg och bevis avseende övriga krav som rör kontroll avseende kvalificering tolkas som i dag? Dvs. ekonomisk och finansiell ställning, teknisk och yrkesmässig kapacitet.

Jag har svårt att läsa 4 kap. 10 § NLOU, enligt pkt 1 så ska en upphandlande myndighet först kontrollera minimikrav på upphandlingsföremålet och administrativa krav, därefter prövas uteslutning och sist kvalificering? Vad avses med kriterier i punkt 1?

När en ESPD/xml-fil skapas av den upphandlande myndigheten, görs detta efter att meddelande skickats till TED om en upphandling? Eftersom det krävs att en upphandlande myndighet anger ett visst nummer inför att filen fylls i.

Kommentarer

  • Hej Johanna!

    Vad gäller upphandlingar över tröskelvärdena ”ska” upphandlande myndigheter enligt 15 kap. 4 § nya LOU begära in de kompletterande dokumenten innan den beslutar om tilldelning av kontrakt (med vissa undantag beskrivna i andra stycket samma paragraf samt i följande paragraf). Detta är alltså en ny uttrycklig huvudregel vad gäller prövningen av leverantörer iden nya upphandlingslagstiftningen.

    Angående utdrag ur belastningsregistret som bevis att det inte föreligger grund för uteslutning på grund av sådan brottslighet som avses i 13 kap. 1 § är rättsläget inte helt klart. Enligt artikel 60.1 a) i LOU-direktivet är det bevismedel som de upphandlande myndigheterna får kräva avseende dessa uteslutningsgrunder ”uppvisande av ett utdrag från ett relevant register, såsom utdrag ur brottsregister”. Endast om ett sådant relevant register inte finns i medlemsstaten öppnar direktivet för att kräva andra bevismedel. Eftersom vi i Sverige nog får anses ha ett sådant register (belastningsregistret) har vi preliminärt svårt att se att den upphandlande myndigheten kan kräva något annat bevismedel. Vi hoppas kunna återkomma med mer information om vår tolkning av dessa bestämmelser under början av 2017. Sök gärna på andra svar om ESPD i denna portal eftersom vi besvarat liknande frågor tidigare.

    Vad gäller bevis avseende skatter och sociala avgifter har skyldigheten enligt den tidigare lagstiftningen att inhämta dessa uppgifter direkt från Skatteverket försvunnit vad gäller direktivstyrda upphandlingar. Möjligen är bakgrunden till detta (som inte motiveras närmare i förarbetena) att artikel 59.4 i LOU-direktivet föreskriver att den upphandlande myndigheten ska ”[…] kräva att den anbudsgivare som myndigheten har beslutat tilldela kontraktet lämnar in uppdaterade kompletterande dokument […]”. Om det även fortsättningsvis är möjligt att inhämta sådana uppgifter direkt från Skatteverket är en annan fråga: Den närmare avfattningen av LOU-direktivet och 15 kap. 3-4 §§ nya LOU tycks förutsätta att uppgifterna ska begäras in från leverantören (och inte inhämtas från annat håll annat än i de situationer som beskrivs i 15 kap. 5 § nya LOU). En något märklig nyordning i så fall mot bakgrund av att en av tankarna med de nya reglerna på detta område var att underlätta administrationen för både upphandlande myndigheter och leverantörer.

    Vare sig LOU-direktivet, ESPD-förordningen eller nya LOU är helt tydlig vad gäller om den upphandlande myndigheten måste kräva någon form av slutligt bevis vad gäller sådana krav i upphandlingen där LOU-direktivet inte föreskriver något särskilt bevis. Jag har dock i flera sammanhang mött uppfattningen att myndigheten måste ange någon form av slutligt bevis även vad gäller sådana krav, samt även begära in detta bevis innan tilldelning av kontrakt. I så fall finns det nog knappast något som hindrar att det slutliga beviset är en egen försäkran (vilket emellertid skulle innebära att det preliminära beviset [egen försäkran i form av ESPD] vid denna tidpunkt ersätts av ett slutligt bevis i form av en annan egen försäkran, vilket känns som en tämligen onödig administrativ omgång). LOU-direktivet tycks dock föreskriva en sådan hantering i vissa andra fall. Vi hoppas kunna återkomma med bättre information under början av 2017.

    Vad gäller upphandlingar under tröskelvärdet kan jag inte se att reglerna har förändrats i någon större utsträckning jämfört med 15 kap. i 2007 års LOU. Detta innebär att handläggningen av upphandlingar vad gäller prövningen av leverantörer kommer att se ut på helt olika sätt beroende på om upphandlingen sker över eller under tröskelvärdena.

    Innebörden av 4 kap. 10 § andra stycket punkten 1 nya LOU är inte helt tydlig (och även denna bestämmelse har en motsvarighet i LOU-direktivet [artikel 56.1]). Jag har svårt att se att bestämmelsen kan ha någon annan innebörd än att den upphandlande myndigheten ska se till att kontrakt inte tilldelas någon anbudsgivare vars anbud inte uppfyller samtliga tvingande krav i upphandlingen.

    Om man väljer att använda Kommissionens webbtjänst för ESPD kan den upphandlande myndigheten skapa en .xml-fil genom att ange det bekräftelsenummer som den erhåller när en meddelande om upphandling (annons) har skickats till TED. Detta innebär i så fall att den upphandlande myndigheten i princip inte behöver ange någon annan information än sådan som hämtas från annonsen. Vad närmare gäller de tekniska/praktiska aspekterna av att använda denna tjänst måste vi dock hänvisa till informationen på Kommissionens hemsida (bl.a. därför att funktionaliteten har förändrats vid flera tillfällen sedan tjänsten först sjösattes).

    Slutligen förstår jag tyvärr inte riktigt din fråga vad gäller ”intyg och bevis avseende övriga krav som rör kontroll avseende kvalificering”.

    Henrik
  • Hej!

    Du skriver att vi i Sverige får anses ha ett relevant register. Men när man läser på Polisens webbplats, står det så här om utdrag ur registret:

    "Syftet med registerutdraget är att du själv ska få information om de uppgifter som eventuellt finns om dig i belastningsregistret. Det är inte lagstiftarens mening att utdraget ska användas som ett intyg för att visa att du inte är straffad."

    Om anbudsgivaren ska visa att de uppfyller kraven med ett registerutdrag, så används väl registret på ett sätt som lagstiftaren inte avsett. Skulle det kunna leda till att registret inte är relevant?

    Med vänlig hälsning

    Cecilia Larsson
  • Hej Cecilia!

    Det finns en stor osäkerhet kring denna fråga och vi hoppas kunna vägleda om vår tolkning av de nya reglerna i detta avseende under början av 2017. I slutändan är emellertid tolkningen en fråga för rättstillämpningen. Den tolkning vi preliminärt har gjort i en rad svar i denna portal utgår från regeringens uttalanden i förarbetena till nya LOU. Det finns dessutom ytterligare frågetecken kring dessa regler där tolkningen kommer få stor praktisk betydelse för både leverantörer och upphandlande myndigheter.

    Henrik
  • Hej,

    Går det att få närmare information gällande Upphandlingsmyndighetens tidplan för framtagande av vägledning gällande uteslutning och kvalificering enligt nya LOU?

    Maria

    Mia Björk
  • Hej Mia!

    Vi deltar i en workshop om ESPD som Kommissionen har bjudit in till nu på måndag 23 januari 2017, och som vi har inväntat innan vi färdigställer materialet.

    Efter att det är färdigskrivet ska materialet föredras, formges och publiceras. Jag skulle själv tro att materialet publiceras under andra halvan av februari.

    Henrik
  • I lagen 15 kap.
    4 § På begäran av den upphandlande myndigheten ska den leverantör som myndigheten avser att tilldela kontraktet lämna sådana kompletterande dokument enligt 6-13 §§, och i förekommande fall enligt 14 och 15 §§, som visar aktuella förhållanden. En sådan begäran ska göras innan myndigheten beslutar om att tilldela ett kontrakt.

    Jag tolkar första meningen som att leverantören kan inte neka till att komplettera OM vi begär. Jag tolkar inte som att upphandlande myndighet SKA/MÅSTE begära.

    Hittar inte heller någonstans där det faktiskt står skrivet att vi SKA begära, endast att vi KAN och att leverantören INTE kan neka,

    Tolkar jag helt galet? Förklara gärna hur jag ska tolka.
    Louise
  • Hej Louise!

    Som vi nämnt flera gånger i denna portal (inklusive i tråden ovan) utgår den tolkning vi preliminärt har gjort i en rad svar i denna portal från regeringens uttalanden i förarbetena till nya LOU.

    I 4 kap. 10 § andra-tredje styckena nya LOU är föreskrivet att myndigheten innan den tilldelar ett kontrakt ska kontrollera
     1. att anbudet uppfyller de krav, villkor och kriterier som anges i upphandlingsdokumenten,
     2. om leverantören ska uteslutas med stöd av 13 kap., och
     3. att leverantören uppfyller de kriterier som myndigheten  har angett att den kommer att tillämpa enligt 6 § och de krav  som myndigheten har ställt enligt 14 kap. 1-5 §§. Vid en kontroll ska myndigheten tillämpa 15 kap.

    Av 15 kap. 3 § nya LOU framgår att den leverantör som myndigheten avser att tilldela kontraktet på begäran ska lämna de kompletterande dokumenten. Av 4 § samma lag och kapitel framgår vidare att en sådan begäran ska göras innan myndigheten beslutar om att tilldela ett kontrakt.

    Regeringen har i förarbetena avseende de aktuella bestämmelserna uttalat följande: "Vidare ska den upphandlande myndigheten begära in de kompletterande dokumenten avseende den leverantör myndigheten avser att tilldela kontraktet. En leverantör ska alltså inte kunna tilldelas ett kontrakt innan den har kontrollerats med avseende på skäl för uteslutning och tillämpliga kvalificeringskrav. Detta görs obligatoriskt då det bör säkerställas att inte någon leverantör som inte uppfyller kraven tilldelas kontraktet. Det ger också en större trovärdighet åt systemet med egen försäkran då det minskar incitamenten för leverantörer att lämna en oriktig egen försäkran." (Prop. 2015/16:195 s. 770).

    Vidare uttalade regeringen att konsekvensen för den leverantör som inte lämnar in den utredning som myndigheten begär är att den inte får delta i upphandlingsförfarandet. Resonemanget upprepas i författningskommentaren till de aktuella paragraferna (a. prop. s. 1100).
    Henrik
  • Hej!
    I din konversation med Johanna för tre veckor skrev du att du inte förstod sista stycket: ”intyg och bevis avseende övriga krav som rör kontroll avseende kvalificering”.
    Jag såg ingen ytterligare fråga från henne men jag tror, och som jag också undrar, om kvalificeringskrav gällande likabehandling, sociala krav, miljö- o kvalitetskrav ingår i formuläret? Går det att välja från en meny?
    Man kan väl använda formuläret även för kvalificering av anbudsgivare för upphandlingar under tröskelvärdet?
    Krister
  • Hej Krister!

    ESPD och kvalificeringskrav

    Enligt min erfarenhet används begreppet "kvalificering" med olika innebörd i upphandlingar. Med kvalificering i detta sammanhang avses kvalificeringskrav enligt 14 kap. nya LOU.

    ESPD omfattar
    • uteslutningsgrunderna
    • kvalificeringskraven och
    • kriterier för ytterligare urval i tvåstegsförfaranden
    ESPD omfattar alltså kvalificeringskraven men inte t.ex. de tekniska specifikationerna, utvärderingskriterierna eller kontraktsvillkoren.
     
    Regleringen av kvalificeringskrav i nya LOU är i princip uttömmande (utom såvitt gäller krav på ekonomisk och finansiell ställning). Några andra kvalificeringskrav i upphandlingar över tröskelvärdena än de som framgår av standardformuläret i ESPD-förordningen är därför i princip inte möjliga att ställa, vilket även reflekteras i formuläret på så sätt att det bara är avseende krav på ekonomisk och finansiell ställning som det är möjligt att lägga till andra krav än de "förtryckta" som framgår av förordningen (och LOU-direktivet).

    ESPD under tröskelvärdena


    Något rättsligt hinder mot att använda ESPD under tröskelvärdet kan jag inte se. Däremot är ju reglerna i 14 kap. nya LOU i princip inte tillämpliga på upphandlingar under tröskelvärdena (med undantag av bestämmelsen i 14 kap. 2 § nya LOU om behörighet att utöva yrkesverksamhet). Upphandlande myndigheter har alltså större frihet i sådana upphandlingar att själva fastställa kvalificeringskraven i upphandlingen. I sådana fall kan ju den upphandlande myndigheten uppställa andra kvalificeringskrav än sådana som går att ange i ESPD, vilket åtminstone i vissa fall kan medföra hinder mot att använda ESPD i upphandlingar under tröskelvärdena (det finns även några ytterligare komplikationer i sådana fall).
    Henrik
  • Hej,
    Jag har en fråga som rör när i tiden begäran om att komplettera dokumenten bör/ska göras. Finns det någon fundering kring om begäran görs innan tilldelningsbeslut fattas att den absoluta sekretessen bryts - som annars gäller under upphandlingen?
    Johanna
  • Hej Johanna!

    Jag har svårt att se att anbudssekretessen bryts av att man begär att leverantören kompletterar sitt anbud eller sin ansökan med vissa utpekade bevis. Myndigheten röjer ju inte på detta sätt någon uppgift om någon annan anbudsgivare/anbudssökande eller ens om det finns några ytterligare anbudsgivare/anbudssökande i upphandlingen.

    I skäl 84 i LOU-direktivet anförs bl.a. att "De upphandlande myndigheterna bör också ha rätt att begära alla eller delar av de kompletterande handlingarna närhelst de anser detta vara nödvändigt för ett korrekt genomförande av förfarandet." Jag tror att vid vilken tidpunkt man begär vilka dokument i stor utsträckning beror på vilka bevis som är aktuella i upphandlingen; vilket förfarande som används och möjligen hur många anbudsgivare eller anbudssökande som deltar i upphandlingen.
    Henrik
  • Hej igen!

    Nu har Upphandlingsmyndigheten tillsammans med Polismyndigheten tagit ställning i denna fråga.

    I en gemensam skrivelse till Regeringskansliet har vi bedömt att förutsättningarna i dag inte finns för upphandlande myndigheter att begära att leverantörer och deras företrädare ger in utdrag ur belastningsregistret.

    Läs mer i vårt pressmeddelande liksom i själva skrivelsen.
    Henrik

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt inlägg & namn blir synligt för alla.
Din e-post visas aldrig publikt. Läs vår policy