Till senaste kommentaren

Ska man utesluta en leverantör som förfalskat en namnteckning?

Hej
Sitter med en utvärdering där en anbudsgivare har lämnat ett förfalskat referensdokument undertecknat av kunden. Anbudsgivaren har använt ett referensdokument som har tagits fram till ett annat anbud och bytt ut kundnamnet utan kundens tillstånd. I förfrågningsunderlaget har jag inte begärt in detta dokument och anbudsgivaren har frivilligt lämnat in dessa uppgifter. Nu undrar jag om jag kan utesluta denna anbudsgivare för att ha lämnat förfalskade uppgifter i anbudet.

Kommentarer

  • Hej,

    Upphandlande myndigheter är i vissa fall skyldiga, och har i vissa fall möjlighet, att utesluta leverantörer vars företrädare visat sig olämpliga som leverantörer till offentlig sektor.

    De obligatoriska uteslutningsgrunderna 
    En upphandlande myndighet ska utesluta en leverantör från att delta i en upphandling, om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt en dom som fått laga kraft är dömd för brott som innefattar exempelvis bedrägeri (se 13 kap. 1 § 3 punkten LOU). Med bedrägeri kan avses sådan användning eller presentation av falska, felaktiga eller ofullständiga uppgifter eller dokument som är kriminaliserat i svensk rätt genom bestämmelsen om urkundsförfalskning i 14 kap. 1 § brottsbalken (se vidare prop. 2015/16:195 s. 719 ff.).

    För att en upphandlande myndighet ska få utesluta en leverantör på grund av att någon av de obligatoriska uteslutningsgrunderna föreligger måste detta emellertid kunna styrkas genom en lagakraftvunnen dom. Som jag förstår det finns det inte någon sådan dom i det exempel du beskriver.

    De fakultativa uteslutningsgrunderna
    Vad gäller de fakultativa uteslutningsgrunderna däremot är beviskraven lägre ställda. En upphandlande myndighet får till exempel utesluta en leverantör från att delta i en upphandling om myndigheten kan visa att leverantören gjort sig skyldig till något allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att leverantörens redbarhet kan ifrågasättas (se 13 kap. 3 § 3 punkten LOU). Enligt EU-domstolen kan allvarligt fel i yrkesutövningen omfatta alla felaktiga ageranden som inverkar på leverantörens trovärdighet i professionellt avseende (se EU-domstolens dom i mål C‑465/11). Det allvarliga felet kan, men behöver inte, avse brott.

    Som exempel på ageranden som ansetts utgöra allvarligt fel i yrkesutövningen kan nämnas då en leverantörs systerbolag utställt osanna fakturor (se Kammarrätten i Stockholms mål nr. 4809–11) samt då en leverantör lämnat grovt felaktiga uppgifter som medfört en betydande överdebitering (se Kammarrätten i Jönköpings mål nr. 4211–08). Jag känner inte till att någon domstol prövat huruvida sådana förfalskningar du beskriver kan utgöra allvarligt fel i yrkesutövningen.

    Det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att visa att en uteslutningsgrund föreligger (se HFD 2013 ref 61). I övrigt måste de omständigheter som läggs en leverantör till last och som kan medföra uteslutning vara relevanta för den aktuella upphandlingen och stå i proportion till uteslutningen (jfr EU-domstolens dom i mål C-213/07). En bedömning måste göras i varje enskilt fall.

    Leverantörers rätt att yttra sig
    Avslutningsvis kan nämnas att en upphandlande myndighet ska, innan den beslutar att utesluta en leverantör, ge leverantören tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt myndigheten utgör skäl för uteslutning (se 13 kap. 4 § LOU). En leverantör har vidare rätt att inte uteslutas om den kan visa sig tillförlitlig enligt 13 kap. 5 § LOU (så kallad självsanering eller self-cleaning).

    Med vänliga hälsningar,
    Linnea Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.