Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Vad innebär reserverad upphandling?

Hej,

Reserverad upphandling enligt punkten 2 är formulerat som ett fullgörandevillkor/kontraktsvillkor. Och enligt författningskommentaren rör bestämmelserna i första stycket punkten 2 stadiet när ett kontrakt ska fullgöras, medans bestämmelserna i punkten 1 rör stadiet när kontraktet ska tilldelas. Ändock sägs i proppen att det endast är leverantören som uppfyller villkoret (andelskravet) när anbudet lämnas in som har rätt att delta, oavsett om punkten 1 eller 2 tillämpas. Det sägs också att om just dessa personer är involverade i att fullgöra det aktuella kontraktet eller inte, saknar betydelse för bestämmelsernas tillämpning. Vad blir då skillnaden på punkten 1 och 2 förutom att man inte behöver kontrollera leverantörens verksamhetssyfte? Andelskravet på 30 % ska vara uppfyllt på förhand oavsett.

Man brukar göra en skillnad på kvalificeringsvillkor och utförandevillkor. Ett kvalificeringsvillkor ska vara omständigheter som är uppfyllda vid tillfället då anbudet lämnas in, medans utförandevillkoret är något som leverantören behöver uppfylla först då avtalet tecknas och ska utföras. Tolkar jag bestämmelsen fel i detta fall när jag tänker att det ena är ett kvalificeringskrav och att det andra är ett utförandevillkor?

Kommentarer

  • Hej, tack för din fråga.

    Syftet med bestämmelsen om reserverad upphandling är att möjliggöra för vissa verksamheter att kunna tilldelas kontrakt som de annars skulle sakna möjlighet till att få under normala konkurrensförhållanden. Under vissa förutsättningar får en särbehandling göras. För det första kan deltagandet i ett upphandlingsförfarande reserveras till vissa leverantörer, så kallade skyddade verkstäder och leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning och missgynnade personer. För det andra kan ett kontrakt villkoras med att det ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning. För båda varianterna gäller den grundläggande förutsättningen att minst 30 procent av dem som leverantören sysselsätter i nämnda verksamheter är personer med funktionsnedsättning eller missgynnade personer.

    Eftersom den aktuella bestämmelsen (4 kap 18 § LOU) anger förutsättningarna för att få delta i upphandlingen överhuvudtaget är det ingen åtskillnad vad gäller kvalificeringskrav eller särskilda kontraktsvillkor.

    Såväl när det gäller verksamhetsinriktning som andelskravet ska bedömningen om leverantören uppfyller kraven grundas på dennes förhållanden vid tidpunkten då anbudsansökan eller anbudet lämnas in. Det är endast den leverantör som vid denna tidpunkt uppfyller villkoren som har rätt att delta i en reserverad upphandling. Så som bestämmelserna i LOU-direktivet är formulerade bör denna tidpunkt vara avgörande även då det gäller alternativet att föreskriva att ett kontrakt ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning. Det inte får råda några tveksamheter om att verksamhetens övergripande syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

    Utredningen ”Nya regler om upphandling” har i sitt delbetänkande (SOU 2014:51, avsnitt 3.3.3) utförligt gått igenom leverantörer i Sverige som i dagsläget bedriver sådan verksamhet som avses med bestämmelserna om reserverad upphandling. Sammanfattningsvis finner utredningen att det i flera fall rör sig om leverantörer som i varierande utsträckning verkar inom ramen för olika statliga arbetsmarknadspolitiska program. Det statligt helägda bolaget Samhall AB anställer personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga i skyddat arbete nämns som ett exempel, men det kan också gälla verksamhet inom ramen för kommunala åtgärder för att särskilt utsatta personer ska få sysselsättning och arbete.. En grupp av aktörer som nämns särskilt är de så kallade arbetsintegrerande sociala företagen. Kriminalvårdens så kallade arbetsdrift nämns också.

    /Charlotta Frenander

    Charlotta Upphandlingsjurist
  • Hej
    Mitt namn är Gregor Szmaglinski och jag arbetar som upphandlare på Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
    Jag har en fråga gälande nya LOU 4 kap 18 §, dvs. att man kan reservera vissa kontrakt pga. social hänsyn.
    Vi överväger att göra det för städ och kontorsservice-upphandling(t.ex. Samhall uppfyller kraven  på 30procent av de som sysselsätts i den skyddade verkstaden).
    1.      Hur kan man göra rent praktiskt, finns det några regler eller lathund  kring detta?
    2.      Hur långt avtal får man ha  för dessa kontrakt?
    3.      Hur ska man annonsera?
    4.      Vilken upphandlingsform ska mantillämpa(förhandlat förfarande?)
    5.      Vilka tidsfrister gäller?
    6.      Finns det några exempel på förfrågningsunderlag som man kan titta på?
    Hälsningar
    Gregor Szmaglinski
    Gregor Szmaglinski
  • Hej Gregor,

    Vid reserverad upphandling med stöd av 4 kap. 18 § LOU gäller inga särskilda regler för själva genomförandet av upphandlingen mer än att den upphandlande myndigheten ska i meddelandet om upphandlingen ange om upphandlingen genomförs som en reserverad upphandling, se bilaga 5 till LOU-direktivet, del C, punkt 11 a eller b (beroende på om kontraktet är reserverat för skyddade verkstäder och ekonomiska aktörer vars syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller missgynnade personer eller om kontraktet ska fullgöras inom ramen för programmen för skyddad anställning). I övrigt tillämpas de regler som gäller vid "vanlig" upphandling.

    De förfaranden som får användas i vanliga fall används på samma sätt vid reserverad upphandling, med samma tidsfrister. Vad gäller längden på avtal för reserverad upphandling enligt denna regel gäller samma regler som vid upphandling i övrigt. Jag känner personligen inte till om några upphandlingar har gjorts som reserverade upphandlingar i Sverige än och kan därför inte hänvisa till något upphandlingsdokument.

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist
  • Hej,
    På Upphandlingsmyndighetshemsida kan man läsa att "Upphandlingsdirektiven LOU- och LUF-direktiven innehåller bestämmelser om reserverade kontrakt för vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster."

    Vad innebär för vissa "sociala tjänster och andra särskilda tjänster". Finns det en lista med godkända "sociala tjänster och andra särskilda tjänster"?
    Med vänlig hälsning
    Lasse
  • Hej Lasse,

    I artikel 77 i LOU-direktivet samt artikel 94 i LUF-direktivet räknas ett antal CPV-koder upp som tillhör kategorin sociala tjänster och andra särskilda tjänster som kan upphandlas genom det som kallas reserverad upphandling. I direktiven används begreppet "reserverade kontrakt". Den här typen av reserverad upphandling får alltså bara genomföras om upphandlingen avser någon av de särskilt uppräknade CPV-koderna.

    Dessa artiklar är dock inte implementerade i LOU eller LUF i dagsläget. I Välfärdsutredningen (Ordning och reda i välfärden [SOU 2016:78]) har man däremot föreslagit att en bestämmelse ska föras in i LOU för denna typ av reserverad upphandling. Det är alltså inte bestämmelserna i 4 kap. 18 § LOU respektive 4 kap. 16 § LUF som man syftar till när man pratar om reserverad upphandling (eller reserverade kontrakt) för vissa sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

    Däremot finns det inget hinder att tillämpa en reserverad upphandling enligt 4 kap. 18 § LOU (eller 4 kap. 16 § LUF) om upphandlingen avser en social tjänst eller annan särskild tjänst. Kriterierna som ska vara uppfyllda av leverantörerna för att de ska få delta i den reserverade upphandlingen enligt de redan befintliga bestämmelserna i de svenska upphandlingslagarna skiljer sig åt mot de ovan nämnda artiklarna i direktiven. Det rör sig således om två olika typer av reserverad upphandling.

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist
  • Om man misstänker att ett företag som deltar i en reserverad upphandling inte uppfyller kraven enligt LOU 4 kap 18 §, hur kontrollera detta eller hur bör företaget kunna verifiera att hen uppfyller kraven, t ex med hjälp av företagets stadgar eller andra officiella dokument?
    Juhani Halonen
  • Hej,
    Tack för din fråga.
    Av propositionen (prop.2015/16:195 s. 460 ff) framgår att kontrollen är en del av kvalificeringen av leverantörer och att det är en förutsättning för anbudsgivning.
    Beträffande verksamhetsinriktningen ska leverantören därmed kunna visa hur detta uppfylls genom bolagsordning, stadgar, årsredovisning eller annat underlag. Vår uppfattning är att leverantören bör ges möjlighet att visa detta på olika sätt, upphandlande myndighet bör inte begränsa leverantörens möjligheter att visa med lämplig dokumentation.
    Vad gäller andelskravet ska det också vara uppfyllt vid kvalificeringsprövningen. Kravet gäller i förhållande till verksamheten i dess helhet och leverantören ska visa att den sysselsätter en tillräcklig andel personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden på grund av t ex (långtids) arbetslöshet eller funktionsnedsättning eller andra orsaker. Propositionen ger ingen ytterligare vägledning på vilket sätt leverantören kan visa att denne uppfyller andelskravet eller hur den upphandlande myndigheten kan kontrollera. Det skulle kunna vara t ex anställningsavtal, beslut från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen eller annat underlag.

    Vänliga hälsningar
    Charlotta
    Charlotta Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Genom att publicera ditt inlägg godkänner du vår policy.