Till senaste kommentaren

Kan den upphandlande myndigheten sekretessbelägga anbud?

Hej
Jag fick detta svar på frågan om vilka priser som har lämnats av andra leverantörer, frågan skickades efter att tilldelningsbesked kommit ut (samtliga anbud diskades).

"Hej
Då X har för avsikt att inom kort gå ut med en ny upphandling, riskerar utelämnande av priser, att påverka den framtida kommande upphandling negativt genom risk för att antalet anbudsgivare blir färre eller prissättningen blir högre. Med stöd av 19 kap. 3§ offentlighets- och sekretesslagen föreligger därför sekretess."


Min fråga är om det kommunala bolaget har rätt att inte lämna ut priser och/eller tilldelningsprotokoll.

Mvh
Peter

Kommentarer

  • Hej Peter,

    En upphandlande myndighet eller enhet som omfattas av reglerna i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) är skyldig att följa de regler som återfinns i lagen.

    I bland annat 19 kap. 3 § första stycket OSL regleras sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse. Med det allmänna avses i det här fallet det kommunala bolaget. Det aktuella stycket lyder:
    Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.”

    Det innebär att om någon begär ut en allmän handling, eller en uppgift i en allmän handling, som är kopplad till ett sådant ärende så ska den upphandlande myndigheten eller enheten göra en sekretessprövning innan handlingen eller uppgiften lämnas ut. Om den upphandlande myndigheten eller enheten i sin bedömning kommer fram till att ett utlämnande av en viss uppgift kan innebära att det allmänna lider skada ska uppgiften inte lämnas ut, och motsatsvis ska uppgiften lämnas ut om det allmänna inte kan antas lida skada av att uppgiften lämnas ut.

    Det aktuella rekvisitet är ett så kallat rakt skaderekvisit. Huvudregeln för raka skaderekvisit är att uppgifterna typiskt sett inte ska omfattas av sekretess, det vill säga att utgångspunkten är att den upphandlande myndigheten eller enheten i normalfallet inte kan anses lida skada av att uppgiften lämnas ut. Det är dock en individuell bedömning som måste göras varje gång en handling eller uppgift i handling begärs ut. Det är den upphandlande myndigheten eller enheten som ansvarar för sekretessprövningen.

    Om du är missnöjd med ett beslut om att inte få ta del av en allmän handling har du rätt att få ett skriftligt beslut där motivering till att något utlämnande inte skett framgår samt en besvärshänvisning, ett sådant skriftligt beslut kan överklagas till den domstol som är behörig att pröva frågan. Vanligtvis är det kammarrätten. Dina möjligheter att överklaga beslutet och hur du går tillväga ska framgå i besvärshänvisningen.

    Det finns en del domstolspraxis där sekretess enligt 19 kap. 3 § första stycket OSL har åberopats av den upphandlande myndigheten eller enheten, se till exempel Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 496–11 och 588–11. I förarbetena till den gamla sekretesslagen behandlas också frågan om det allmänna kan lida skada i framtida upphandlingar om uppgifter i inkomna anbud lämnas ut, se prop. 1993/94:188 s. 90.

    Källhänvisningar
    6 kap. 3 § andra stycket punkten 2 OSL och 7 § första stycket punkten 1 OSL – beslut om att inte få ta del av en allmän handling.

    Uppdaterad: den 16 augusti 2019

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Här kan du läsa om hur hur Upphandlingsmyndigheten behandlar personuppgifter i Frågeportalen.