Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Hur många upphandlingar går på lägsta pris utan att hållbarhet beaktas i utvärderingen?

Hej!
Jag söker statistik på hur många upphandlingar man inte går på "lägsta pris" utan hållbarhet är kriteriet för upphandlingen. Finns sådan?

Kommentarer

  • Hej Hedda,

    Statistik om grunder för utvärdering av anbud
    I vår rapport Statistik om offentlig upphandling 2017 framgår att av de upphandlingar som annonserades 2016 och där uppgift om grund för utvärdering framgått tilldelades kontrakt eller ramavtal utifrån lägst pris i 54 procent av upphandlingarna medan man i resterande 46 procent av upphandlingarna tilldelade kontrakt eller ramavtal till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet (se s. 55 f. i rapporten). Senaste statistikrapporten hittar du på vår webbplats. Vilka parametrar utöver pris som legat till grund för utvärderingen när det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet har antagits kan vi inte svara på eftersom parametrarna kan variera från upphandling till upphandling.

    LOU är lite annorlunda utformad idag i förhållande till de regler som gällde för upphandlingar som annonserades 2016. En upphandlande myndighet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten.
    Vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska utvärderas på någon av följande grunder:
    1. bästa förhållandet mellan pris och kvalitet,
    2. kostnad, eller
    3. pris.

    Anbud får endast utvärderas enligt någon av de ovan angivna grunderna. Det är inte möjligt att utvärdera anbud enbart på hållbarhet. Hållbarhet kan däremot falla in under begreppet ”kvalitet” och därmed utvärderas enligt grunden bästa förhållandet mellan pris och kvalitet.

    Att utvärdera anbud på grunden pris behöver inte innebära att hållbarhet inte beaktas i upphandlingen
    För ordningens skull bör det nämnas att det tyvärr finns en spridd missuppfattning om att till exempel hållbarhet inte beaktas när grunden för utvärdering av anbuden baseras på endast pris. Det är möjligt att ställa lika höga krav på kvalitet oavsett vilken tilldelningsgrund som används. Det finns ingen motsättning mellan att beakta hållbarhet och att utvärdera anbud på pris. När tilldelningsgrunden pris används har den upphandlande myndigheten stora möjligheter att ställa obligatoriska krav på hållbarhet som anbudsgivarna måste uppfylla för att de ska kunna ha en möjlighet att bli tilldelade ett kontrakt eller ramavtal. Anbud som inte uppfyller samtliga obligatoriska krav förkastas.

    Uppdaterad: den 3 december 2018

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist
  • Hej!
    Tänker att hållbarhetsbedömning även borde kunna gå in i begreppet "kostnad" - eftersom en viktig hållbarhetsaspekt är livslängden på produkten - är den längre så blir kostnaden förstås lägre per tidsenhet.

    Likaså borde hållbarhet kunna vara en väsentlig jämförelsefaktor avseende kostnad när man ställer kontrollfrågan "Vad blir kostnaden om vi INTE köper en miljö-/hälsomässigt hållbar produkt?". Köps en ohållbar vara/tjänst in så kommer det att kunna drabba myndigheten/kommunen/regionen genom t ex högre sjuktal, förorenad mark/vatten/luft, osv som måste läggas stor pengar på att åtgärda/behandla i ett längre perspektiv.

    Sådana "orsakskostnader" undrar jag om det redan finns nyckeltal för någonstans? Vore mycket bra redan vid budgetering när tjänstepersoner ska motivera investeringar av miljömärkta/mer hållbara produkter/tjänster för politiker och medborgare.
    Simone Andersson
  • Hej Simone,

    Visst kan hållbarhet ingå som en del i utvärderingen av anbud i en offentlig upphandling. När kostnad utgör grund för tilldelning av kontrakt ska en upphandlande myndighet bedöma anbudets effekter i fråga om kostnadseffektivitet, såsom en analys av kostnaderna under livscykeln för varan, tjänsten eller byggnadsverket (se 16 kap. 3 § LOU).

    Utvärderar en upphandlande myndighet anbud där kostnad eller bästa förhållandet mellan pris och kvalitet ligger till grund för tilldelning av kontrakt får bedömningen utgå från en analys av kostnaderna under livscykeln för den vara eller tjänst eller det byggnadsverk som anskaffas. Livscykelkostnader får omfatta kostnader för externa miljöeffekter som har anknytning till det som anskaffas om miljöeffekterna kan fastställas till ett belopp i pengar som kan kontrolleras. Om livscykelkostnader beaktas vid utvärderingen ska den upphandlande myndigheten bland annat ange vilken metod myndigheten kommer att använda för att fastställa livscykelkostnaderna (se 16 kap 4 § LOU). Metoden för att bedöma kostnader för externa miljöeffekter ska grundas på objektivt verifierbara och icke-diskriminerande kriterier (se 16 kap. 5 § LOU).

    Jag är inte helt säker på vilka nyckeltal du avser att koppla till sådana ”orsakskostnader” du exemplifierar. Jag har till en viss del svårt att i alla lägen kunna se ett beräkneligt orsakssamband mellan till exempel ett högre sjuktal hos en upphandlande myndighet eller i en kommun och just det specifika föremålet för upphandlingen. Jag känner inte till om det finns några sådana nyckeltal.

    Om en upphandlande myndighet vill utvärdera externa miljöeffekter måste följaktligen myndigheten kunna fastställa effekten till ett belopp i pengar som kan kontrolleras. Det kan nämnas att i LOU-direktivet anges att kostnader för externa miljöeffekter kan innefatta kostnader för utsläpp av växthusgaser och andra förorenande ämnen och andra klimatanpassningskostnader (se artikel 68.1 b i LOU-direktivet).

    När det kommer till möjligheten för en upphandlande myndighet att ställa krav på att varor och tjänster ska vara miljömärkta har vi en hel del information på vår webbplats, se Användning av märkning.

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.