Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Hur går prövning av anbud till vid ett selektivt förfarande då man använder ESPD?

Hej,

Jag funderar på hur prövningen av anbud ska gå till vid ett selektivt förfarande (eller annat flerstegsförfarande) då UM använt sig av ESPD? Såhär har jag förstått att prövningen ska gå till vid t.ex. prövning i ett öppet förfarande (rätta mig gärna om jag har förstått fel):

Kontroll av att ESPD använts och fyllts i korrekt.
Prövning av krav på upphandlingsföremålet.
Utvärdering.
Kontroll av bevis avseende uteslutningsgrunder och krav på leverantören för preliminär vinnare.

Om man då använder ett tvåstegsförfarande, hur blir då prövningen? I vilken ordning?

Steg 1:
Kontroll av att ESPD använts och fyllts i korrekt.
Selektering.
Kontroll av bevis avseende uteslutningsgrunder och krav på leverantören för preliminära vinnare.

Steg 2:
Prövning av krav på upphandlingsföremålet.
Utvärdering.

Min tolkning är att ESPD inte direkt förenklar vid användandet av ett tvåstegsförfarande, om det är på ovan beskrivet sätt prövningen ska gå till. Tacksam för input!

Kommentarer

  • Hej Helena!

    Reglerna för ESPD och kontroll av bevis är i grunden desamma oavsett om upphandlingen genomförs som ett öppet förfarande eller i två steg. Med andra ord är det endast från vinnande leverantör(er) som det finns en skyldighet att kontrollera bevis avseende uteslutningsgrunder och kvalificeringskrav även i tvåstegsförfaranden.

    I LOU-direktivet nämns dock att upphandlande myndigheter i tvåstegsförfarande bör överväga möjligheten att begära in de kompletterande handlingarna innan den bjuder in till anbudsgivning (beaktandesats 84):

    "De upphandlande myndigheterna bör också ha rätt att begära alla eller delar av de kompletterande handlingarna närhelst de anser detta vara nödvändigt för ett korrekt genomförande av förfarandet. Detta kan särskilt vara fallet när det gäller tvåstegsförfaranden – selektiva förfaranden, förhandlade förfaranden under konkurrens, konkurrenspräglade dialoger och innovationspartnerskap – där de upphandlande myndigheterna utnyttjar möjligheten att begränsa antalet anbudssökande som ombeds lämna ett anbud. Det kan vara berättigat att kräva att kompletterande handlingar lämnas in när de anbudssökande som ska inbjudas väljs ut så att man undviker att de upphandlande myndigheterna bjuder in anbudssökande som senare visar sig inte kunna lämna in kompletterande dokument i tilldelningsskedet, och därmed hindrar annars kvalificerade anbudssökande från att delta."

    Notera också att den upphandlande myndigheten inte nödvändigtvis behöver begära in samtliga kompletterande handlingar vid samma tidpunkt: kanske vill man begära in vissa dokument innan man bjuder in till anbudsgivning och återstående bevis först innan tilldelning av kontrakt.

    Uppdaterad: den 24 juli 2018
    Henrik Upphandlingsjurist
  • Tack för svar, den aspekten tänkte jag inte på.

    Helena
  • Hej!
    Är Upphandlingsmyndighetens svar enligt ovan tillämpligt även på tvåstegsförfaranden enligt LUF?

    Dvs. genom att acceptera en "rätt ifylld" egenförsäkran (ESPD) som preliminärt bevis så kan den upphandlande enheten

    1. bjuda in (preliminärt) kvalificerade leverantörer att lämna anbud;
    2. utvärdera inkomna anbud; och
    3. i ett förhandlat förfarande, bjuda in alla eller (beroende på bestämmelserna i anbudsinbjudan) enbart vissa av anbudsgivarna till förhandling,

    innan enheten enbart kontrollerar bevisen avseende uteslutningsgrunder och leverantörskrav före kontraktstilldelning.

    Frågan utgår från förutsättningen att enheten inte har uttryckt något krav på att få begränsa antalet anbudsgivare som får delta i upphandlingen.

    Tacksam för svar!

    Pia
    Pia
  • Hej!

    Den grundläggande frågan är om den upphandling som din fråga utgår ifrån överhuvudtaget omfattas av ESPD-systemet? Om upphandling inte omfattas av ESPD-systemet måste den upphandlande enheten inte acceptera en egenförsäkran som ett preliminärt bevis. Om den omfattas helt eller delvis av ESPD-systemet ska en egenförsäkran accepteras som preliminärt bevis för den del av upphandlingen som omfattas, se nedan.

    Allmänt om LUF och ESPD-systemet
    Regleringen av uteslutningsgrunder och kvalificeringskrav är inte lika detaljerade i LUF som i LOU. Upphandlande enheter har inte heller någon generell skyldighet att använda ESPD-systemet i upphandlingar. I LUF-direktivet anges endast att den upphandlande enheten får fastställa objektiva regler och kriterier för uteslutning och kvalificering av anbudsgivare eller anbudssökande. Upphandlingar enligt LUF, inklusive ramavtal, omfattas alltså generellt inte av ESPD-systemet. Det finns dock viktiga undantag.

    Uteslutningsgrunder
    Upphandlande enheter får använda de uteslutningsgrunder som anges i LOU. Om enheten gör det så omfattas uteslutningsgrunderna av ESPD-systemet och bestämmelserna om bevis i LOU ska då tillämpas för dem. En upphandlande enhet ska då tillhandahålla ett ESPD-formulär och godta en leverantörs egenförsäkran om uteslutningsgrunderna.

    Upphandlande enheter som också är upphandlande myndigheter ska däremot använda de obligatoriska uteslutningsgrunderna i LOU 13 kap. 1 § eftersom de omfattas av de obligatoriska uteslutningsgrunderna i ESPD-systemet och bestämmelserna om bevis i LOU är tillämpliga för dem. En upphandlande enhet ska då tillhandahålla ett ESPD-formulär och godta en leverantörs egenförsäkran om de obligatoriska uteslutningsgrunderna.

    Kvalificeringskrav
    Upphandlade enheter får använda de kvalificeringskrav som anges i LOU. Om enheten gör det omfattas kvalificeringskraven av ESPD-systemet och av bestämmelserna om bevis i LOU. En upphandlande enhet ska då alltså tillhandahålla ett ESPD-formulär och godta en leverantörs egenförsäkran om kvalificeringskraven.

    Uppdaterad: den 24 juli 2018
    Robin Upphandlingsjurist
  • Angående den ursprungliga frågan i tråden, när kompletterande dokument (KD) ska begäras in i tvåstegsförfaranden. Ganska omedelbart efter sista ansökningsdag, får UM begära in KD avseende

    1) selekteringskraven (UM börjar ju med selekteringen!). När denna är genomförd, och inför selekteringsbeslutet, får UM begära in KD avseende
    2) uteslutningsgrunder (i Sverige i princip en sanningsförsäkran), och
    3) kvalificeringskraven (ekonomisk ställning, ev ISO-certifikat m.m.)

    KD begärs alltså vid två tillfällen innan selekteringsbeslut? (Gällande 2) och 3) brukar dessa utgöra väldigt lite i omfattning).
    Viktor
  • Hej!

    Inledningsvis kan det vara bra att känna till att Upphandlingsmyndigheten valt en annan benämning på de kriterier som du kallar för selekteringskrav. Sett utifrån ordalydelsen i 4 kap. 6 § LOU har Upphandlingsmyndigheten valt att kalla dem för begränsningskriterier. Vid vårt övervägande har vi även tagit hänsyn till att den engelska termen ”selection criteria” betyder kvalificeringskrav (vilket ett begränsningskriterium inte är), se LOU-direktivet på engelska och Konkurrensverkets översättning av LOU.

    Det är möjligt att dela upp inhämtningen av de kompletterande dokumenten på det sätt som du beskriver, likaväl som det är möjligt att begära in alla vid samma tillfälle. Tillvägagångsättet är beroende av vad den upphandlande myndigheten anser är ”nödvändigt för att upphandlingen ska kunna genomföras korrekt”, se 15 kap. 3 § LOU.

    Kontrollerad: den 24 juli 2018
    Robin Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.