Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Hur kan man samarbeta med andra upphandlande myndigheter?

Hej Petter,

Du skriver i ditt svar att om samarbetet t.ex. för med sig att anskaffningar ska göras från privata leverantörer ska de upphandlingarna genomföras enligt LOU.

Det är alltså tillåtet för ett antal kommuner som ingår ett samarbetsavtal att köpa in den tjänst/det arbete som samarbetet omfattar från en annan aktör?

Kan i så fall endast en av kommunerna vara upphandlande myndighet i upphandlingen eller ska/bör samtliga kommuner som omfattas av samarbetsavtalet anges som upphandlande myndigheter i upphandlingen?

Om endast en av kommunerna kan/ska anges som upphandlande myndighet, kan denne upphandlande myndighets befintliga ramavtal för aktuell tjänst tillämpas för avrop av tjänsten eller måste en separat upphandling genomföras?

Är det tillåtet att endast en kommun (den enda upphandlande myndigheten) utger ersättning till den upphandlade leverantören och de övriga kommunerna i sin tur ersätter den upphandlande myndigheten för sina delar av kostnaden?

Är det tillåtet att ytterligare kommuner ansluter sig till samarbetsavtalet i efterhand; efter att tjänsten har upphandlats?

Om huvudansvaret för tjänsten/avtalsrelationen till leverantören ska rotera till exempel årsvis mellan de kommuner som omfattas av samarbetsavtalet, måste samtliga kommuner stå som upphandlande myndigheter i upphandlingen och vara avtalsparter direkt med leverantören?
Stefan Torstensson Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Hej Stefan,

    Vi har valt att bryta ut din kommentar till ett eget inlägg från inlägget Vilka är förutsättningarna för ett samarbetsavtal? Detta eftersom din fråga i huvudsak inte handlar om samarbetsavtal i den mening som avses i det ursprungliga inlägget.

    1. Samordnad upphandling eller upphandling mellan upphandlande myndigheter
    Upphandling mellan upphandlande myndigheter (så kallade samarbetsavtal eller hamburgundantaget) enligt 3 kap. 17–18 §§ LOU som berörs i det ovan nämnda inlägget bör inte förväxlas med andra former av samordnad upphandling (ibland även kallad gemensam upphandling). Även om dessa former i vissa kan sammanfalla är de oftast två olika saker. Notera att överenskommelser i båda fallen ibland kallas samarbetsavtal.

    Upphandlande myndigheter och enheter har en möjlighet att använda sig av tillfälliga samarbeten vid upphandlingar när det bedöms lämpligt, det vill säga samordnad upphandling (se prop. 2015/16:195 s. 544). Det är alltså tillåtet för ett antal upphandlande myndigheter som ingår ett samarbetsavtal om att genomföra en gemensam upphandling och köpa in de tjänster som samarbetet omfattar från en annan aktör.

    Det finns bestämmelser om hur vissa former av samordnad upphandling ska genomföras, se 7 kap. 17–23 §§ LOU. Det kan dock noteras att det i praktiken typiskt sett finns fyra huvudtyper av samordnad upphandling:
    • Upphandling genom ombud
    • Upphandling och överlåtelse till annan upphandlande myndighet
    • Samordnad upphandling med gemensam tilldelning av kontrakt
    • Samordnad upphandling med tilldelning av separata kontrakt
    2. Upphandling och överlåtelse till annan upphandlande myndighet
    Om endast en upphandlande myndighet anges som upphandlande myndighet i upphandlingen rör det sig troligen om upphandling och överlåtelse till annan upphandlande myndighet (se punkten 2 ovan). I den situation är det endast den myndigheten som genomför upphandlingen och tilldelar kontrakt till en eller flera leverantörer.

    Därefter överlåter myndigheten det som har upphandlats till andra upphandlande myndigheter. I denna situation upphandlar de andra upphandlande myndigheterna från myndigheten. De andra upphandlande myndigheterna måste givetvis beakta sina skyldigheter enligt upphandlingslagstiftningen i denna situation. I denna situation kan exempelvis bestämmelserna som framgår av 3 kap. 17–18 §§ LOU aktualiseras. Notera dock att dessa inte kan tillämpas vid renodlade köp, se inlägget Vilka är förutsättningarna för ett samarbetsavtal?. Ett annat exempel på bestämmelser som kan aktualiseras är bestämmelserna om intern upphandling som framgår av 3 kap. 11–16 § LOU. Läs mer om intern upphandling i vår Frågeportal. En bedömning om vilka bestämmelser som är tillämpliga måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

    3. När kan en upphandlande myndighet tillämpa ett befintligt ramavtal?
    Frågan om parternas ömsesidiga förpliktelser i ett ramavtal är främst är av avtalsrättslig karaktär (se prop. 2015/16:195 s. 513 ff.). Om det är möjligt att tillämpa ett befintligt ramavtal eller inte får prövas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Det kan därför vara bra att kontrollera om det avtalsrättsligt finns en möjlighet att tillgodose ert behov av tjänsterna genom att tilldela kontrakt enligt ramavtalet. Kan inte ramavtalet nyttjas kan ni eventuellt behöva genomföra en separat upphandling.

    Det ska även tilläggas att en upphandlande myndighet inte får tillämpa ett ramavtal på ett otillbörligt sätt som förhindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen (se beaktandesats 61 i LOU-direktivet). Exakt vad som skulle kunna utgöra en otillbörlig tillämpning av ett ramavtal är oklart, men om exempelvis avropsvolymen från ramavtalet ökar betydligt för att tillgodose en annan aktörs behov kan det innebära att ramavtalets leverantörer otillbörligt gynnas i förhållande till deras konkurrenter (jämför Förvaltningsrätten i Stockholms dom i mål nr 493–15).

    4. Kan övriga upphandlande myndigheter ge ersättning till den upphandlande myndigheten för sina delar av kostnaden?
    Din fråga besvaras i svaret till fråga nr 2 ovan, se andra stycket.

    5. Är det tillåtet att andra upphandlande myndigheter ansluter sig till samarbetsavtalet i efterhand?
    Svaret beror på vilket samarbetsavtal som avses i frågan, se svaret till fråga nr 1 ovan. Är inte samarbetsavtalet upphandlingspliktigt finns inga upphandlingsrättsliga hinder från att ”ansluta sig” till avtalet.

    Är samarbetsavtalet i själva verket i ett ramavtal hänvisar vi till inlägget Vem får avropa från ett ramavtal?

    Vem som kan skriva under avtal eller kan fatta beslut för en upphandlande myndighet är inte en fråga som regleras i LOU och måste bedömas utifrån tillämpliga regler för de upphandlande myndigheterna. Regler för vilka som kan fatta beslut för kommunala organ återfinns bland annat i kommunallagen (2017:725) och lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. För frågor om hur beslutanderätt kan delegeras och avtal tecknas på kommunal nivå föreslår jag att du kontaktar Sveriges kommuner och landsting (SKL).

    6. Om huvudansvaret för avtalsrelationen med leverantören ska rotera mellan de upphandlande myndigheterna, vem ska då göra upphandlingen och stå som avtalspart?
    För att avgöra vem som ska genomföra en offentlig upphandling och hur den ska genomföras behöver man göra en bedömning utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Inom ramen för Upphandlingsmyndighetens Frågeportal kan vi tyvärr inte göra några bedömningar i enskilda fall. Om ni är i behov av stöd att göra denna bedömning föreslår vi att ni vänder er till en upphandlingskonsult eller upphandlingsjurist som erbjuder individuell rådgivning på exempelvis en jurist- eller advokatbyrå.

    Generellt kan nämnas att om flera upphandlande myndigheter har ett likartat behov kan det vara lämpligt att titta på om det är möjligt att samordna upphandlingarna. Notera dock att respektive upphandlande myndighet har ett eget ansvar att iaktta upphandlingslagstiftningen vid sina upphandlingar. Detta ansvar kan inte delegeras till annan part. Därför bör en upphandlande myndighet säkerställa att ett planerat upplägg är förenligt med upphandlingslagstiftningen innan det påbörjas.

    Uppdaterad: den 21 september 2018

    Med vänlig hälsning,
    Gustav Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.