Hur länge gäller sekretessen i en upphandling om en anbudsgivare begärt sekretess?
Publicerad 05 december 2017
Hej,
- Hur länge gäller sekretessen om anbudsgivaren begärt sekretess på sitt anbud?
- Är det vi som upphandlande myndighet som avgör det varje gång frågan kommer upp, även fastän det gått flera år?
- Behöver i så fall anbudsgivaren kontaktas och påvisa att de kan lida skada om uppgifterna ges ut?
Pia Diephuis Dahne
Publicerad 05 december 2017
Hej Pia!
Enligt offentlighets- och sekretesslagens (OSL:s) bestämmelser gäller sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden under vissa förhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessprövningen ska göras av myndigheten ifråga och en anbudsgivare kan därför inte sekretessbelägga information i ett anbud genom att begära sekretess. Det finns alltså ingen skyldighet för en myndighet att kontakta en anbudsgivare för besked om risk för skada vid uppgiftens röjande, då det är myndighetens egen bedömning som avgör sekretessprövningen.
I förarbetena till den tidigare sekretesslagen finns viss ledning kring hur myndigheten ska resonera kring en leverantörs begäran om sekretess. Där uttalades att om myndigheten finner sig tro på vad en leverantör har uppgett om att handlingarnas offentliggörande kan befaras medföra skada för leverantören, bör något hinder för anbudshandlingarnas hemlighållande i regel inte anses föreligga. En viss avvägning bör alltid göras med hänsyn till offentlighetsintresset. Däremot bör en begäran om konfidentiell behandling, som framställs av en leverantör men som inte närmare motiveras och inte heller har karaktären av ett anbudsvillkor, i regel inte ge anledning till beslut om handlingarnas hemlighållande.
Angående tiden för sekretess enligt 31 kap. 16 § OSL framgår det av bestämmelsens andra stycke att sekretessen för uppgift i en allmän handling gäller i högst tjugo år. För en handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts. Anledningen till att tiden är längre hos vissa myndigheter är att huvudregeln har ansetts ge alltför kortvarigt sekretesskydd vid bland annat utvecklings- och optionsavtal med längre giltighetstid än två år. För kommunal affärsverksamhet har dessutom en längre tid ansetts befogad till skydd för enskilda motparter i just upphandlingsärenden.
Notera att dessa tidsangivelser är den längsta tiden för anbudssekretess. Bestämmelsen hindrar inte myndigheten från att lämna ut uppgifterna tidigare om sekretessprövningen visar att den enskilde inte lider skada av att uppgiften röjs.
Läs mer
Läs även inlägget Kan anbudsgivare sekretessbelägga sitt anbud genom att begära sekretess? i vår Frågeportal
Källhänvisningar
Med vänliga hälsningar,
Enligt offentlighets- och sekretesslagens (OSL:s) bestämmelser gäller sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden under vissa förhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessprövningen ska göras av myndigheten ifråga och en anbudsgivare kan därför inte sekretessbelägga information i ett anbud genom att begära sekretess. Det finns alltså ingen skyldighet för en myndighet att kontakta en anbudsgivare för besked om risk för skada vid uppgiftens röjande, då det är myndighetens egen bedömning som avgör sekretessprövningen.
I förarbetena till den tidigare sekretesslagen finns viss ledning kring hur myndigheten ska resonera kring en leverantörs begäran om sekretess. Där uttalades att om myndigheten finner sig tro på vad en leverantör har uppgett om att handlingarnas offentliggörande kan befaras medföra skada för leverantören, bör något hinder för anbudshandlingarnas hemlighållande i regel inte anses föreligga. En viss avvägning bör alltid göras med hänsyn till offentlighetsintresset. Däremot bör en begäran om konfidentiell behandling, som framställs av en leverantör men som inte närmare motiveras och inte heller har karaktären av ett anbudsvillkor, i regel inte ge anledning till beslut om handlingarnas hemlighållande.
Angående tiden för sekretess enligt 31 kap. 16 § OSL framgår det av bestämmelsens andra stycke att sekretessen för uppgift i en allmän handling gäller i högst tjugo år. För en handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts. Anledningen till att tiden är längre hos vissa myndigheter är att huvudregeln har ansetts ge alltför kortvarigt sekretesskydd vid bland annat utvecklings- och optionsavtal med längre giltighetstid än två år. För kommunal affärsverksamhet har dessutom en längre tid ansetts befogad till skydd för enskilda motparter i just upphandlingsärenden.
Notera att dessa tidsangivelser är den längsta tiden för anbudssekretess. Bestämmelsen hindrar inte myndigheten från att lämna ut uppgifterna tidigare om sekretessprövningen visar att den enskilde inte lider skada av att uppgiften röjs.
Läs mer
Läs även inlägget Kan anbudsgivare sekretessbelägga sitt anbud genom att begära sekretess? i vår Frågeportal
Källhänvisningar
- 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) – sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden på grund av enskildas affärsförbindelser med myndighet
- prop. 1979/80:2 s. 241 – ledning kring hur myndigheten ska resonera kring en anbudsgivares begäran om sekretess
- HFD 2016 ref. 17 – i regel ger en begäran om konfidentiell behandling, som framställs av en leverantör men som inte närmare motiveras och inte heller har karaktären av ett anbudsvillkor, inte anledning till beslut om handlingarnas hemlighållande.
Med vänliga hälsningar,
Johan
06 december 2017
Jag önskar ett förtydligande av "Kommunal affärsverksamhet". Menas med detta kommunala bolag eller när en kommun gör affärer med ett privat bolag?
Magnus
10 maj 2021
Hej Magnus,
Nedan följer en kortare redogörelse av begreppet.
Med affärsverksamhet menas verksamhet som antingen i sin helhet eller viss avgränsad del är affärsinriktad. Begreppet affärsverksamhet ska inte tolkas alltför snävt. Enligt förarbetena till offentlighets- och sekretesslagstiftningen anges följande vid beskrivande av vad som kan räknas till kommunal affärsverksamhet.
”På den kommunala sidan finns de skyddade verkstäderna, de kommunala affärsverken, hamnrörelserna osv. Till affärsverksamhet får räknas också utlåningsverksamhet som bedrivs i affärsmässiga former, t. ex. av riksbanken och allmänna pensionsfonden. Utmärkande för affärsverksamhet är i allmänhet att verksamheten bedrivs under krav på viss vinst eller åtminstone på att verksamheten går ihop ekonomiskt, låt vara att den kan vara delvis subventionerad. Det är vidare i allmänhet fråga om verksamhet som inte kan sägas bestå i fullgörande av förvaltningsuppgift i för snäv bemärkelse.”
En bedömning behöver alltså göras i det enskilda fallet för att avgöra om en viss verksamhet ska anses vara en kommunal affärsverksamhet. Bedömningen ska dock inte baseras på om verksamheten har ingått avtal med leverantörer eller inte.
Upphandlingsmyndighetens uppdrag omfattar frågor om upphandling och statsstöd. Det omfattar inte bedömningar om vilka verksamheter som omfattas av olika begrepp i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). För ytterligare vägledning i denna fråga rekommenderar vi att du kontaktar en jurist i den egna organisationen eller på den privata marknaden. Även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kan möjligen ge vägledning i denna typ av frågor till sina medlemmar.
Källhänvisning
Prop. 1979/80:2 s. 144–145 – definition av statlig och kommunal affärsverksamhet.
Med vänlig hälsning,
Nedan följer en kortare redogörelse av begreppet.
Med affärsverksamhet menas verksamhet som antingen i sin helhet eller viss avgränsad del är affärsinriktad. Begreppet affärsverksamhet ska inte tolkas alltför snävt. Enligt förarbetena till offentlighets- och sekretesslagstiftningen anges följande vid beskrivande av vad som kan räknas till kommunal affärsverksamhet.
”På den kommunala sidan finns de skyddade verkstäderna, de kommunala affärsverken, hamnrörelserna osv. Till affärsverksamhet får räknas också utlåningsverksamhet som bedrivs i affärsmässiga former, t. ex. av riksbanken och allmänna pensionsfonden. Utmärkande för affärsverksamhet är i allmänhet att verksamheten bedrivs under krav på viss vinst eller åtminstone på att verksamheten går ihop ekonomiskt, låt vara att den kan vara delvis subventionerad. Det är vidare i allmänhet fråga om verksamhet som inte kan sägas bestå i fullgörande av förvaltningsuppgift i för snäv bemärkelse.”
En bedömning behöver alltså göras i det enskilda fallet för att avgöra om en viss verksamhet ska anses vara en kommunal affärsverksamhet. Bedömningen ska dock inte baseras på om verksamheten har ingått avtal med leverantörer eller inte.
Upphandlingsmyndighetens uppdrag omfattar frågor om upphandling och statsstöd. Det omfattar inte bedömningar om vilka verksamheter som omfattas av olika begrepp i offentlighets- och sekretesslagen (OSL). För ytterligare vägledning i denna fråga rekommenderar vi att du kontaktar en jurist i den egna organisationen eller på den privata marknaden. Även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kan möjligen ge vägledning i denna typ av frågor till sina medlemmar.
Källhänvisning
Prop. 1979/80:2 s. 144–145 – definition av statlig och kommunal affärsverksamhet.
Med vänlig hälsning,
Rasmus
18 maj 2021
Fråga oss!
25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.