Till senaste kommentaren
Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.

Hur länge gäller sekretessen i en upphandling om en anbudsgivare begärt sekretess?

Hej, hur länge gäller sekretessen om anbudsgivaren begärt sekretess på sitt anbud? Är det vi som upphandlande myndighet som avgör det varje gång frågan kommer upp, även fastän det gått flera år? Behöver i så fall anbudsgivaren kontaktas och påvisa att de kan lida skada om uppgifterna ges ut?

Kommentarer

  • Hej Pia!

    Enligt offentlighets- och sekretesslagens (OSL:s) bestämmelser gäller sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden under vissa förhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

    Sekretessprövningen ska göras av myndigheten ifråga och en anbudsgivare kan därför inte sekretessbelägga information i ett anbud genom att begära sekretess. Det finns således ingen skyldighet för en myndighet att kontakta en anbudsgivare för besked om risk för skada vid uppgiftens röjande, då det är myndighetens egen bedömning som avgör sekretessprövningen.

    I förarbetena till den tidigare sekretesslagen finns viss ledning kring hur myndigheten ska resonera kring en leverantörs begäran om sekretess. Där uttalades att om myndigheten finner sig tro på vad en leverantör har uppgett om att handlingarnas offentliggörande kan befaras medföra skada för leverantören, bör något hinder för anbudshandlingarnas hemlighållande i regel inte anses föreligga. En viss avvägning bör alltid göras med hänsyn till offentlighetsintresset. Däremot bör en begäran om konfidentiell behandling, som framställs av en leverantör men som inte närmare motiveras och inte heller har karaktären av ett anbudsvillkor, i regel inte ge anledning till beslut om handlingarnas hemlighållande.

    Angående tiden för sekretess enligt 31 kap. 16 § OSL framgår det av bestämmelsens andra stycke att sekretessen för uppgift i en allmän handling gäller i högst tjugo år. För en handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts. Anledningen till att tiden är längre hos vissa myndigheter är att huvudregeln har ansetts ge alltför kortvarigt sekretesskydd vid bland annat utvecklings- och optionsavtal med längre giltighetstid än två år. För kommunal affärsverksamhet har dessutom en längre tid ansetts befogad till skydd för enskilda motparter i just upphandlingsärenden.

    Notera att dessa tidsangivelser är den längsta tiden för anbudssekretess. Bestämmelsen hindrar inte myndigheten från att lämna ut uppgifterna tidigare om sekretessprövningen visar att den enskilde inte lider skada av att uppgiften röjs.

    Läs mer
    Läs även inlägget Kan anbudsgivare sekretessbelägga sitt anbud genom att begära sekretess? i vår Frågeportal

    Källhänvisningar
    • 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) – sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden på grund av enskildas affärsförbindelser med myndighet
    • prop. 1979/80:2 s. 241 – ledning kring hur myndigheten ska resonera kring en anbudsgivares begäran om sekretess
    • HFD 2016 ref. 17 – i regel ger en begäran om konfidentiell behandling, som framställs av en leverantör men som inte närmare motiveras och inte heller har karaktären av ett anbudsvillkor, inte anledning till beslut om handlingarnas hemlighållande.
    Uppdaterad: den 29 augusti 2019

    Med vänliga hälsningar,
    Johan

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.