Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Hur mycket får anbudsgivaren sekretessbelägga i sitt anbud?

Vi har deltagit i en offentlig upphandling där den upphandlande organisationen efter offentliggörande av tilldelningsbeslut gått ut till samtliga deltagande anbudsgivare och bett dem maska den information i sina anbud de inte önskar delge sina konkurrenter.

Detta har som befarat resulterat i att alla anbudsgivare i princip maskat allt i sina upphandlingsdokument, något som gör det fullständigt omöjligt att se om det är något som gjorts fel utifrån skallkraven i upphandlingen av vinnande anbud. Det känns inte rimligt att kunna maska/sekretessbelägga "rubbet" i efterhand av deltagande anbudsgivare.

Brukligt är ju att anbudsgivaren i samband med inlämnande av anbud ska ange vad denne önskar sekretessbelägga och en förklaring till varför detta ska ske. Med ett förfarande enligt ovan där upphandlaren i efterhand uppmanar anbudsgivarna att sekretessbelägga allt de tycker så ska göras, känns som lagen om offentlig upphandling åsidosätts genom att det inte finns något att granska då allt är maskat.

Kommentarer

  • Hej Peter,

    Rätten att ta del av en allmän handling är en grundlagsbestämmelse som regleras i tryckfrihetsförordningen (TF). Huvudregeln är alltså att en myndighet ska lämna ut en allmän handling eller en uppgift i den, om den inte är sekretessbelagd. En sekretessprövning om det finns skäl sekretessbelägga hela eller delar av ett anbud måste därför bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
     
    Begäran om sekretess och myndigheternas sekretessprövning
    När en leverantör lämnar in ett anbud till en upphandlande myndighet som omfattas av bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) kan leverantören begära sekretess på uppgifter som lämnas i anbudet. Denna begäran är inte bindande för myndigheten utan den utgör endast en upplysning om vilka uppgifter leverantören anser att myndigheten särskilt bör uppmärksamma vid en sekretessprövning.

    En anbudsgivare kan aldrig själv sekretessbelägga information utan den upphandlande myndigheten är skyldighet att självständigt genomföra en sekretessprövning oavsett det finns en begäran om sekretess eller inte. Det spelar därför ingen roll om upphandlande myndighet uppmanar anbudsgivarna i efterhand att ”sekretessbelägga” information i sina anbud eller om de har begärt sekretess i samband med anbudsinlämning.

    I förarbetena till gamla sekretesslagen diskuterades vad som krävs för att hemlighålla uppgifter i en anbudshandling enligt bestämmelsen om sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållande när denne har trätt i affärsförbindelse med myndigheten. Där framgår att om en begäran om sekretess har framförts och motiverats utifrån vilken skada som ett utlämnande kan vålla leverantören så bör myndigheten kunna sätta tilltro till vad leverantören anför och något krav på mer ingående utredning finns då inte.

    När kan det föreligga sekretess
    Sekretess gäller för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden under vissa förhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

    Sekretess gäller även för personuppgift om det kan antas att uppgiften, efter utlämnandet, kommer att behandlas i strid med EU:s dataskyddsförordning eller dataskyddslagen. Bestämmelsen tar sikte på att sekretessprövningen ska ske med hänsyn till hur uppgiften kommer att behandlas efter det att handlingen har lämnats ut och gäller alltså inte om själva utlämnande av personuppgifterna står i strid med dataskyddsregleringen.
     
    Överklaga ett beslut att inte lämna ut en allmän handling
    Om en myndighet väljer att inte lämna ut hela eller delar av den efterfrågade allmänna handlingen kan den enskilde begära att myndigheten gör en sekretessprövning av handlingen och därefter skickar ett skriftligt beslut. I det skriftliga beslutet ska det framgå en motivering till varför uppgiften inte lämnats ut samt vilka möjligheter det finns att överklaga beslutet (besvärshänvisning).

    Läs mer
    Läs mer om vad ett skriftligt beslut efter en sekretessprövning ska innehålla i inlägget Måste man lämna besvärshänvisning vid sekretess i vår Frågeportal.
    Läs även mer om i vilka situationer det kan finnas skäl för den upphandlande myndigheten att sekretessbelägga uppgifter i ett anbud i inläggen Kan samtliga prisuppgifter i ett anbud sekretessbeläggas? samt Hur förhåller sig offentlighetsprincipen till EU:dataskyddsförordning (GDPR) och dataskyddslagen?.

    Källhänvisningar
    • 6 kap. 2 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL) – fråga om utlämnande av allmän handling ska prövas av den myndighet som förvarar handlingen
    • 6 kap. 3 § OSL – prövning om allmän handling ska lämnas ut samt krav på skriftligt beslut
    • 31 kap. 16 § OSL – sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet
    • 21 kap. 7 § OSL – sekretess vid behandling i strid med dataskyddsregleringen
    • prop. 2017/18:105 s. 135 – förtydligande om att bestämmelsen i 21 kap. 7 § OSL endast avser mottagarens behandling av personuppgiften och inte utlämnandet i sig.
    Vänliga hälsningar,
    Victoria Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.