Till senaste kommentaren

Vad är en idéburen aktör och hur förhåller sig IOP till LOU?

Hej!
Idéburna organisationer, efter att ha läst in mig på definitionen av dessa verksamheter så verkar det fortfarande vara en aning otydligt. Jag undrar hur man hanterar gränsdragningen rent juridiskt, vilka organisationer är det som kan beskriva sig vara inom denna definition.

Tidigare använde man ideella verksamheter, men så som jag förstår det så verkar man ha övergivit detta begrepp när det kommer till upphandlingsregler.

Är det så att en myndighet graderar en verksamhet som Idéburen, eller är det den upphandlande myndigheten som definierar detta genom upphandlingar vilka som skall betraktas som Idéburna organisationer?

Det blir än mer komplicerat när man kombinerar detta med, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), är det då den myndigheten som väljer vilka organisationer som väljer vilka organisationer som kan tänkas ingå i ett sådant samarbete?

Vidare undrar jag om det finns någon större klarhet kring upphandlingskraven avseende IOP numera, då det fortfarande verkar vara oprövat när det ställs emot upphandlingslagstiftning?

Kommentarer

  • Hej Gabriel,

    Det saknas en entydig definition av idéburna aktörer
    Det stämmer att det saknas en entydig definition av vad som är en idéburen aktör. Upphandlingslagstiftningen gör ingen skillnad på olika typer av leverantörer. Alla som erbjuder en vara, tjänst eller byggentreprenad omfattas av leverantörsbegreppet. Exempelvis associationsform, värdegrund, intressen och eventuell vinstbegränsning påverkas inte bedömningen.

    Däremot har regeringen i olika sammanhang uttryckt en önskan om att öka de idéburna aktörernas möjlighet att delta i offentliga upphandlingar. Detta har lett till ett behov av att definiera vilka aktörer som är att betrakta som idéburna aktörer.

    Just nu är utredningen Idéburen välfärd (SOU 2019:56) ute på remiss. Utredningen lämnar bland annat förslag på en definition av idéburna aktörer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet som ska införas i en särskild lag (se s. 165). För att anses vara en idéburen aktör i offentligt finansierad välfärdsverksamhet enligt lagen ska organisationen vara en juridisk person som
    • inte är direkt eller indirekt ägd eller kontrollerad av staten, en kommun eller en region,
    • har ett syfte som är oegennyttigt,
    • bedriver eller har för avsikt att bedriva offentligt finansierad välfärdsverksamhet, och
    • inte gör några värdeöverföringar till annan än registrerade idéburna aktörer eller till forskning.
    Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 30 juni 2020.
     
    IOP och upphandlingslagstiftningen 
    Det saknas även en entydig definition av idéburet offentligt partnerskap (IOP). Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde nyligen mål nr 3165–19 där ett av parterna benämnt idéburet offentligt partnerskap (IOP) bedömdes vara ett upphandlingspliktigt tjänstekontrakt. Vad överenskommelsen kallas spelar ingen roll, utan det är hur överenskommelsen är utformad som påverkar om det rör sig som ett upphandlingspliktigt kontrakt eller inte.

    Se även vår nyhet Dom: Drift av äldreboende är ett upphandlingspliktigt tjänstekontrakt på vår webbplats för mer information.

    Även IOP i förhållande till upphandlingslagstiftningen utreds i ovan nämna utredning (se s. 277 ff.). På s. 328 framgår utredningens förslag vilka kriterier som ska vara vägledande vid ingående av idéburna offentliga partnerskap inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet. Där framgår att överenskommelsen inte får innebära tilldelning av ett offentligt kontrakt i upphandlingsrättslig mening.

    Sammanfattningsvis kan ett offentligt kontrakt definieras som:
    • Det ska vara ett avtal mellan två eller flera parter
    • Avtalet ska röra en upphandlande myndighets anskaffning av en vara, tjänst eller byggentreprenad
    • Avtalet ska innebära att en överenskommelse har träffats mellan två oberoende parter
    • Avtalet ska innebära att den upphandlande myndigheten har gjort ett val av leverantör
    • Avtalet ska innehålla rättsligt åberopbara skyldigheter av köprättslig karaktär
    • Det som anskaffats ska vara av direkt ekonomiskt intresse för den upphandlande myndigheten.
    Om överenskommelsen omfattas av definitionen av ett offentligt kontrakt innebär det alltså att det som utgångspunkt ska upphandlas.

    För en mer ingående redogörelse av kontraktsbergreppet, se Promemoria av advokaten Erik Olsson och biträdande juristen Johan Falk Fråga om vad som utgör ett sådant kontrakt som omfattas av lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (Bilaga 3, s. 423, SOU 2019:56).

    Sammanfattningsvis får vi invänta utvecklingen på området innan vi eventuellt kan ge ett tydligare svar på dina frågor.

    Med vänliga hälsningar,
    Erika Upphandlingsjurist
    (Uppdaterad ) Rapportera olämpligt innehåll

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Här kan du läsa om hur hur Upphandlingsmyndigheten behandlar personuppgifter i Frågeportalen.