Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Innovationspartnerskap med svenskt säljbolag

Reglerna kring innovationspartnerskap anger att anbudslämnande företag skall ha en forskning- och utvecklingsavdelning. När det gäller flertalet utländska företag agerar de på den svenska marknaden via ett svenskt säljbolag. Det är alltid säljbolaget som är anbudsgivare, inte minst då dessa hanterar kundkontakten och då anbuden vanligtvis ska vara skrivna på svenska.
Utvecklingsresurserna finns då i det utländska moderbolaget. Det innebär alltså att större utländska företag som vill kunna lämna anbud själv måste agera på den svenska marknaden och inte via det svenska säljbolaget?

Kommentarer

  • Hej Måns!

    Vi bör inledningsvis framhålla att reglerna om innovationspartnerskap är nya och att det ännu inte finns någon vägledande rättspraxis kring hur dessa regler ska tolkas.

    Enligt 6 kap. 37 LOU får en upphandlande myndighet endast inrätta innovationspartnerskap med sådana leverantörer som bedriver separat forsknings- och utvecklingsverksamhet. Däremot finns inget krav på att den leverantör som vill delta i ett förfarande för att inrätta ett innovationspartnerskap är registrerad (eller att forsknings- och utvecklingsverksamheten bedrivs) i det land där upphandlingen genomförs. Dessutom har regeringen i förarbetena uttalat att det inte är ett krav att leverantören måste bedriva den separata forsknings och utvecklingsverksamheten redan innan partnerskapet ingås (prop. 2015/16:195 s. 505).

    Upphandlingsmyndigheten har idag (2017-03-09) publicerat en vägledande rapport om innovationspartnerskap: se gärna denna rapport för ytterligare information.
    Henrik
  • Hej Henrik!
    Tack för snabbt svar! Min fråga kom efter att ha läst den förnämliga rapporten. Ditt svar besvarade dock inte riktigt min fråga. Jag omfraserar den:

    - Är det så att det anbudsgivande bolaget måste innehålla den nämna forsknings- och utvecklingsavdelningen eller är det godkänt om anbudsgivande bolags utländska (eller svenska)  moderbolag inkluderar avdelningen?
    Hälsningar
    Måns
    Måns Weimarck
  • Hej igen!

    Bestämmelsen är uppenbarligen ny och vi har svårt att i dagsläget ge någon mer konkret vägledning kring hur den ska tolkas och tillämpas.

    Om leverantören inte själv kan visa att den bedriver sådan FoU-verksamhet men kan förfoga över sådan genom en samarbetspartner eller ett moderbolag så har jag svårt att se att myndigheten kan eller måste kräva att den juridiska person som är anbudsgivare eller avtalspart är den som formellt bedriver denna verksamhet (jfr. 14 kap. 6-8 §§ LOU om åberopande av andra företags kapacitet).
    Henrik
  • Hej
    Hoppas det går att fråga här fortfarande.

    Kanske en konstig fråga men hur se definitionen ut på forskning och utveckling?
    I hur stor utsträckning ska det vara?
    Vem avgör om man har det eller ej?

    Tack
    Carl Adiels
  • Hej Carl,

    Forsknings- och utvecklingsverksamhet kan sägas innebära att man söker ny kunskap och nya lösningar på problem och omfattar exempelvis förslag på problemlösning och design, framtagande av prototyper, utveckling av en begränsad volym första produkter eller tjänster i form av en testserie, se kommissionens meddelande ”Förkommersiell upphandling: Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i Europa”, KOM (2007) 799 slutlig.

    Det finns ingen tydlig vägledning i vilken utsträckning forsknings- och utvecklingsverksamhet ska bedrivas för att den ska anses vara tillräcklig i det enskilda fallet. I den uppdragsrapport som min kollega Henrik hänvisar till i inlägg ovan ges ett exempel som enligt författarna skulle kunna visa att man bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet i form av redovisning av kostnader för forskning och utveckling i sin bokföring, se sid 15 i rapporten vägledande rapport om innovationspartnerskap. Detta exempel utesluter dock inte möjligheten för en leverantör att på annat vis kunna styrka att sådan verksamhet bedrivs på det sätt upphandlingsreglerna föreskriver.

    Vem det är som ska avgöra om tillräcklig forskning- och utvecklingsverksamhet finns hos en viss leverantör är i första hand upp till den upphandlande myndigheten eller enheten att avgöra, och i sista hand blir det upp till domstolen att göra en sådan bedömning.

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Genom att publicera ditt inlägg godkänner du vår policy.