Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Hur undviker man jävssituationer i innovationsupphandling och testbäddsprojekt?

Hej!

I vår kommun har vi ett testbäddsprojekt som är på väg att starta upp. I testbädden bjuds företag in att testa och utveckla produkter och tjänster som bidrar till bättre vård för äldre.

Inom projektets ramar ingår inte att handla upp innovationer (innovativa produkter/tjänster), utan detta läggs utanför projektet och görs genom LOU och upphandlingsförfarande i vanlig ordning. Dock kan det ju vara så att vi í projektet testar en produkt eller tjänst och ser att utförandet av just den typen av produkt bidrog till väldigt bra resultat.

Vid upphandlingsförfarandet, när olika företag ska lägga anbud, kommer ju det företag som varit inne och testat i testbädden ha fördelar genom att känna till verksamheten och att vi som kommun sedan tidigare känner till produkten. Samtidigt är ju testbädden en plattform just för att förenkla för fler företag att utveckla produkter, där vi vill att företag ges möjlighet att delta utan att riskera att hamna i en JÄV-position när det väl är dags för upphandling, där vi som kommun faktiskt kan vara en potentiell kund.

Hur kan man göra för att företag företaget inte ska hamna i JÄV? Och är det möjligt att på något sätt använda sig av innovationsupphandling för att undvika JÄV-situationer?

Vänliga hälsningar,

Frida Beijer
Frida Beijer Rapportera olämpligt innehåll

Kommentarer

  • Hej Frida,

    Spännande med en testbäddsverksamhet!

    När ni upplåter testbädden till företag för att testa sina produkter är det viktigt att tänka på att ni beskriver och förmedlar era behov. Dessa behöver finnas lättillgängligt så alla företag på marknaden kan ta del av informationen och de kan då utveckla sina produkter utifrån era behov.

    I de fall det finns befintliga produkter (oavsett om de är alldeles nya eller gamla) som testas i er testbäddsverksamhet bör ni se till att styra era krav i den kommande upphandlingen mot att vara funktionsformulerade. Genom funktionskrav låser ni inte leveransen till en specifik produkt utan möjliggör för leverantörerna att komma med alternativa lösningar som kanske verksamheten själv inte har identifierat. Testa gärna funktionskraven mot leverantörerna i en extern remiss.

    Så länge ni utformar era krav i upphandlingsdokumenten att möta era faktiska behov och utan att en leverantör påverkat innehållet uppstår inget direkt jäv. Samma situation riskerar att uppstå när det finns en befintlig leverantör som levererar till verksamheten i dag.

    Ni ska också informera andra potentiella anbudsgivare om vilka upplysningar av relevans för upphandlingen som har lämnats till den eller de leverantörer som har deltagit i testbäddsverksamhet (se 4 kap. 8 § LOU). I det fallet en leverantör har varit med i förberedelserna på ett sådant sätt att det kan leda till en snedvridning av konkurrensen får leverantören uteslutas om det inte finns något sätt att säkerställa att principen om likabehandling följs. Leverantören ska dock få möjlighet att yttra sig över detta innan myndigheten får besluta om uteslutning (se 4 kap. 8 § andra stycket, 13 kap. 3 § punkten 7 och 13 kap. 4 § LOU).

    I fall ni själva har utrett att det inte finns en lösning på marknaden för ett behov och vill utveckla en lösning i er testbädd går det att göra en innovationsupphandling med förfarandet innovationspartnerskap. Då kan fler bjudas in och förfarandet tillåter en succesiv selektering och i slutet kan ett köp göras. Läs gärna mer i vår rapport Innovationspartnerskap – ett nytt förfarande för att främja innovation och utveckling (rapport 2017:2). Där redogör vi för vad förfarandet innebär och vilka förutsättningar som krävs för att kunna användas.

    Med vänlig hälsning,
    Gustav Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.