Till senaste kommentaren

Går det att använda kompetens och erfarenhet som tilldelningskriterium vid upphandling?

Hej!

Hur definierar Upphandlingsmyndigheten begreppet "Intellektuella tjänster" i enlighet med de domar i Förvaltningsrätt, som avser möjligheterna att utvärdera referenser, CV:n etc. för hantverkstjänster och byggentreprenader (6673-16 E, med hänvisning till EU-domstolens dom i mål C-601/13 Ambisig, Kammarrätten i Sundsvalls avgörande i mål 2197-15 samt golvbeläggningstjänster).

Min bedömning utifrån dessa rättsfall är att "Intellektuella tjänster" är att betrakta som mer avancerade tekniska konsulttjänster inom samtliga branscher, utbildning, rådgivning, juridik o dylikt. där man köper en specifik och unik kunskap inom ett område, genom en eller flera personers samlade kompetens.

Inte kompetensen hos en arbetsledare eller ett arbetslag för hantverkstjänster eller genomförande av olika byggentreprenader eller andra allmänna tjänster av enklare karaktär?

MVH Karoline Holmberg
Fortifikationsverket

Kommentarer

  • Hej Karoline,

    Om jag tolkar dig rätt är din fråga kortfattat:
    Går det att fastställa när kvalifikationer och erfarenheter hos leverantörens personal kan utgöra tilldelningskriterium vid upphandling av olika typer av intellektuella tjänster?

    Kvalifikationer och erfarenheter hos leverantörens personal kan i vissa fall utgöra tilldelningskriterium
    Tilldelningskriterier kan omfatta organisation av samt kvalifikationer och erfarenheter hos den personal som utses att verkställa kontraktet, om kvaliteten på den personal som utsetts på ett betydande sätt kan påverka nivån på kontraktets fullgörande. EU-domstolens dom C-601/13 Ambisig meddelades efter att LOU-direktivet hade beslutats och enligt Upphandlingsmyndighetens uppfattning kan någon avgörande skillnad mellan dagens rättsläge såsom det kommer till uttryck i domen och artikel 67.2 b i LOU-direktivet inte utläsas.

    Av den ovan nämnda domen framgår att kvaliteten på fullgörandet av ett kontrakt kan på ett avgörande sätt vara beroende av vilka yrkesmässiga förtjänster de personer som ska fullgöra kontraktet har och att detta gäller i synnerhet om kontraktsföremålet utgörs av tillhandahållande av intellektuella tjänster. I domen utpekas intellektuella tjänster som ett område där kvaliteten hos personalen kan ligga till grund för tilldelningskriterier. Tilldelningskriterier kan därmed omfatta kvaliteten hos leverantörens personal även vid andra typer av tjänster än intellektuella tjänster.

    Angående din fråga om det finns en skillnad mellan avancerade och enklare intellektuella tjänster kan det naturligtvis vara svårare att argumentera för att kvaliteten hos leverantörens personal som utför tjänster av enklare beskaffenhet på ett betydande sätt kan påverka nivån på kontraktets fullgörande. Detta torde gälla oberoende av om man väljer att beteckna tjänsten som intellektuell.

    Sammanfattningsvis är det inte avgörande vilken typ av tjänst som upphandlas, utan det som avgör är om personalen som ska utföra tjänsten på ett betydande sätt kan påverka nivån på kontraktets fullgörande. Det är därför inte nödvändigt att utreda om det kan finnas någon definition av begreppet intellektuella tjänster i upphandlingsreglerna.

    Blanda inte samman tilldelningskriterium och kvalificeringskrav
    Den upphandlande myndigheten får inte utvärdera omständigheter som huvudsakligen är hänförliga leverantörens allmänna förmåga att utföra uppdraget på ett bra sätt eftersom sådana omständigheter är hänförliga till kvalificeringen av leverantörerna.

    Det är till viss del oklart vilka utformningar av tilldelningskriterier som är godtagbara avseende kvaliteten hos den personal som utses att verkställa kontraktet och när utformningar inte godtas på grund av att kriterierna anses utgöra kvalificeringskrav. Det kan konstateras att praxis inte är tydlig i denna fråga. Saken blir inte lättare av att det är relativt vanligt att upphandlande myndigheter sammanblandar kvalificeringskrav och tilldelningskriterier vid utformningen av tilldelningskriterier som omfattar kvaliteten hos leverantörens personal.

    Tilldelningskriterier ska alltid vara kopplade till att bedöma mervärden i anbudet, det vill säga för att identifiera det bästa anbudet. För att ett tilldelningskriterium avseende kvaliteten hos leverantörens personal ska godtas kan det tänkas att det måste finnas nära koppling mellan den kvalitet som utvärderas och de mervärden denna kvalitet medför vid utförandet av kontraktet. Utan en nära koppling kan det annars vara svårt att bedöma om personalen som utvärderas på ett betydande sätt kan påverka nivån på kontraktets fullgörande. Hur pass stark koppling som krävs är dessvärre inte klar.

    Kriterier som huvudsakligen avser vilken erfarenhet och vilka kvalifikationer och resurser leverantören förfogar över för att säkerställa ett gott utförande av uppdraget utgör inte tilldelningskriterier utan är kriterier som avser leverantörens förmåga att utföra arbetet. För att förtydliga, det är aldrig tillåtet att utvärdera omständigheter som huvudsakligen är hänförliga leverantörens allmänna förmåga att utföra uppdraget på ett bra sätt eftersom sådana omständigheter är hänförliga till kvalificeringen av leverantörerna.

    Läs mer
    Se även liknande inläggen Får man utvärdera referenser? och Är det inte subjektivt att utvärdera anbud på referenser? i vår Frågeportal.

    Källhänvisningar
    • Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (LOU-direktivet) artikel 67.2 b – kvalifikationer och erfarenheter hos leverantörens personal kan i vissa fall utgöra tilldelningskriterium
    • EU-domstolens dom i mål C-601/13 Ambisig – utvärdering av kvalifikationer och erfarenheter hos den personal som utses att verkställa kontraktet kan vara möjlig om kvaliteten på den personal som utsetts på ett betydande sätt kan påverka nivån på kontraktets fullgörande. 
    Uppdaterad: den 27 maj 2019

    Med vänliga hälsningar,
    Gustav Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.