Till senaste kommentaren

Kan man använda sig utav offentlig upphandling som ett styrmedel för en mer hållbar utveckling?

På vilket sätt kan man tvinga kommunerna att sträva mot en hållbar utveckling i upphandling. Jag har fullt förståelse att hårdare krav i upphandlingen resulterar i färre anbud, men finns det något sätt där man ändå kan tvinga kommunerna till detta?

Med vänlig hälsning, Viktor

Kommentarer

  • Hej David,

    Såväl EU som den svenska regeringen har höga målsättningar och ambitioner för att den offentliga upphandlingen används som strategiskt verktyg för att uppnå olika mål i samhället, både med hänsyn till miljö och till sociala aspekter. Med andra ord stämmer det att offentlig upphandling kan användas som ett styrmedel mot hållbar utveckling.

    I den nationella upphandlingsstrategin betonas bland annat att den hållbara offentliga upphandlingen måste öka i hela den offentliga sektorn och att Sverige ska ligga i framkant och fortsatt vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling och en upphandling som bidrar till ett mer socialt hållbart samhälle. strategin innehåller sju inriktningsmål och struktur för hur upphandlande myndigheter och enheter kan arbeta för att utveckla sitt strategiska arbete med offentliga inköp. Den riktar sig främst till de statliga myndigheterna, men eftersom kommuner och landsting står för en stor del av de offentliga inköpen i Sverige vill regeringen även verka för att företrädare för kommuner och landsting, samt andra upphandlande organisationer tar fram styrande dokument med upphandlingsstrategin som grund. Ett styrande dokument kan till exempel vara en upphandlings- eller inköpspolicy som är beslutad i kommunfullmäktige. Ett strategiskt arbetssätt för upphandlings- och inköpsarbetet kan bidra till att på ett effektivt sätt uppfylla organisationens olika uppdrag och mål utifrån fattade beslut. Läs mer om strategiskt inköpsarbete på vår webbplats.

    Upphandlingslagarna, bland annat lagen om offentlig upphandling (LOU), innehåller en mängd olika sätt att främja hållbar utveckling i samband med att en upphandling genomförs. Trots höga ambitioner är det endast i några enstaka fall som det finns en skyldighet att ställa vissa krav, i övrigt ger reglerna olika möjligheter för de upphandlande organisationerna. Det innebär att upphandlingsregelverken ger förutsättningar så att de upphandlande organisationerna kan agera på olika sätt i enlighet med deras egna styrande dokument

    Ett tydligt uttryck för regeringens målsättning är den så kallade bör-regeln:
    ”En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.” Bestämmelsen innebär dock inte någon skyldighet, men regeringen uppmanar de upphandlande organisationerna att använda de möjligheter som finns i upphandlingsreglerna att ta sådana hänsyn. Vilka krav en organisation väljer att ställa i en specifik upphandling kan emellertid bero på vad som ska upphandlas, vilka styrande dokument/mål som finns och vilka resurser som finns för att bland annat följa upp de krav som ställs.

    Upphandlande organisationer får också ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras (särskilda kontraktsvillkor). Sådana villkor kan avse till exempel miljöanpassning av leveranser, avfallsminimering, resurseffektivitet vid utförandet av en tjänst eller att leverantören ska erbjuda sysselsättning åt personer som står långt från arbetsmarknaden eller säkerställa att levererade varor är tillverkade med respekt för grundläggande arbetsvillkor.

    Enligt bestämmelserna för uteslutning av leverantörer är det möjligt att utesluta leverantörer som har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter. Det skulle kunna vara till exempel brott mot Miljöbalken eller allvarligt fel i yrkesutövningen som lett till omfattande miljöförstöring.

    Det som hittills beskrivits är främst frivilliga bestämmelser i LOU. Det finns dock några tvingande bestämmelser och det gäller tillgänglighet och så kallade arbetsrättsliga villkor. När det som anskaffas ska användas av fysiska personer ska de tekniska specifikationerna bestämmas med beaktande av samtliga användares behov, däribland tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Samtliga upphandlande organisationer är i vissa fall skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor, det vill säga särskilda kontraktsvillkor för lön, arbetstid och semester som ska gälla för de arbetstagare som fullgör ett upphandlat kontrakt.

    I inlägget Finns det lagkrav som säger att en kommun ska ställa vissa miljökrav i upphandlingar? i vår Frågeportal har vi sammanställt kompletterande lagstiftning som reglerar skyldigheter för upphandlande organisationer att ställa vissa miljökrav.

    Läs mer 
    På vår webbplats kan du läsa mer om hållbarhet i offentlig upphandling.

    Källhänvisningar
    • Nationella upphandlingsstrategin
    • 4 kap. 3 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – ”bör-regeln”
    • 9 kap. 2 § LOU – tillgänglighet
    • 13 kap. 3 § punkten 1 LOU – missförhållanden i fråga om leverantörens verksamhet
    • 17 kap. 1 § LOU – särskilda villkor för fullgörande av kontrakt 
    • 17 kap. 2–5 §§ LOU – arbetsrättsliga villkor.
    Uppdaterad: den 13 november 2019
    Anette Hållbarhetsspecialist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Här kan du läsa om hur hur Upphandlingsmyndigheten behandlar personuppgifter i Frågeportalen.