Till senaste kommentaren

Kan miljökrav i offentlig upphandling ses som ett hinder för en god affär?

Jag har tänkt skriva ett större arbete om miljökrav i en offentlig upphandling kan ses som ett hinder för en god affär på grund utav begränsningarna som tillkommer vid implementeringen av kraven. Jag vänder mig nu till er specialister inom området för att få en klarare bild om det här problemet existerar och om det är värt att fortsätta med arbetet.

Med vänlig hälsning, Josef

Kommentarer

  • Hej Josef,

    Upphandlingsmyndighetens vision är sunda offentliga affärer för en hållbar framtid och vi vill utveckla den goda offentliga affären, med fokus på hållbara, innovativa och effektiva upphandlingar. Mot bakgrund av vår vision har vi svårt att se en motsättning mellan miljökrav och goda offentliga affärer.

    Vi arbetar på uppdrag av regeringen och ska i synnerhet verka för att den nationella upphandlingsstrategin får genomslag bland statliga myndigheter, regioner, kommuner, och andra upphandlande organisationer. I den nationella upphandlingsstrategin betonas bland annat att den hållbara offentliga upphandlingen måste öka i hela den offentliga sektorn och att Sverige ska ligga i framkant och fortsatt vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling och en upphandling som bidrar till ett mer socialt hållbart samhälle. Av nationella upphandlingsstrategin framgår att regeringen har höga målsättningar och ambitioner för att den offentliga upphandlingen ska används som strategiskt verktyg för att uppnå olika mål i samhället, till exempel miljöhänsyn.

    Hållbar offentlig upphandling innebär att de offentliga myndigheterna tillgodoser sitt behov av varor och tjänster på ett sätt som säkerställer den goda affären sett till hela livscykeln. Man tar inte bara hänsyn till de fördelar som uppstår för organisationen utan även sett till samhället i sin helhet samtidigt som man minimerar skador på miljön. Vad som är en ”god affär” bestäms därmed ytterst av respektive upphandlande myndighet och de målsättningar som den har utifrån politiska beslut. I många fall saknas dock statistik och långsiktiga utvärderingar av effekterna av att ställa exempelvis miljökrav eller andra hållbarhetskrav i upphandlingar. Ett exempel på att beräkna samhällsekonomiska värden är en beräkningsmodell som tagits fram av Ramboll på uppdrag av ESF-projektet Sysselsättning genom offentlig upphandling för att kunna ge offentliga organisationer ett underlag för de ekonomiska konsekvenserna vid användning av sysselsättningskrav i upphandlingar. Modellen kan bland annat fungera som ett verktyg för beslutfattare inför beslut om sysselsättningskrav i upphandling.

    Att använda livscykelkostnader (LCC) kan vara ett sätt att få en tydligare koppling mellan miljökrav och ekonomi. LCC handlar om att ta hänsyn till alla de kostnader som kan uppstå under en varas eller tjänsts hela nyttjandetid, från inköp till avveckling eller avfall. Även kostnader för miljöeffekter som uppkommer under varans livscykel kan inkluderas i en livscykelkostnadskalkyl.

    Miljökraven ska liksom alla andra krav som ställs i en upphandling vara väl avvägda i förhållande till den upphandlande organisationens behov och utformas med hänsyn till de grundläggande upphandlingsprinciperna.

    Läs mer
    Läs om vår vision på vår webbplats. Läs mer om att använda sig utav offentlig upphandling som ett styrmedel för en mer hållbar utveckling i inlägget Kan man använda sig utav offentlig upphandling som ett styrmedel för en mer hållbar utveckling? i vår Frågeportal.

    Vänliga hälsningar

    Anette Hållbarhetsspecialist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Här kan du läsa om hur hur Upphandlingsmyndigheten behandlar personuppgifter i Frågeportalen.