Till senaste kommentaren

Kan statliga myndigheter använda varandras redan upphandlade ramavtal?

I ett tidigare svar på frågan hur man kan samarbeta med andra upphandlande myndigheter skriver ni om upphandling och överlåtelse till annan upphandlande myndighet att en myndighet kan genomföra upphandlingen och tilldela kontrakt till leverantörer, därefter överlåter myndigheten det som upphandlats till andra upphandlande myndigheter. "I denna situation upphandlar de andra upphandlande myndigheterna från myndigheten" och dessa måste givetvis beakta upphandlingslagstiftningen i denna situation.

Om myndigheterna då ingår i samma juridiska person staten och upphandlingsreglerna inte är tillämpliga, som regeringen anger i förarbetena och Konkurrensverket i ett ställningstagande, kan den ena myndigheten då köpa från den andra myndigheten även om den säljande myndigheten i det syftet avropar från ett eget tidigare upphandlat ramavtal (och detta ej har förutsatts vid ramavtalsupphandlingen)?

Kommentarer

  • Hej Ann,

    Det framgår inte i ditt inlägg vilken fråga du refererar till, men jag utgår från att det är inlägget Hur kan man samarbeta med andra upphandlande myndigheter? du hänvisar till. Det inlägget handlar om samordnad upphandling, medan ditt inlägg handlar om transaktioner mellan statliga myndigheter och tillämpning av ett ramavtal.

    Upphandlande myndigheter kan inte ansluta sig till ett ramavtal i efterhand
    Även om statliga myndigheter bedöms tillhöra samma juridiska person är de fortfarande olika, och självständiga, upphandlande myndigheter enligt LOU. Kontrakt som grundar sig på ramavtal får endast ingås mellan en upphandlande myndighet som har identifierats för detta syfte, antingen i anbudsinfordran eller anbudsinbjudan i upphandlingen, och en leverantör som är part i ramavtalet. Det innebär att varken upphandlande myndigheter som inte är identifierade på sådant sätt, eller leverantörer, i efterhand kan ansluta sig till ett ramavtal.

    Kan en upphandlande myndighet som är part i avtalet avropa i eget namn och sedan vidareförsälja varor eller tjänster till andra upphandlande myndigheter?
    Svaret på den här frågan beror främst på vad som framgått av upphandlingsdokumenten vid upphandlingen av ramavtalet. Generellt sett brukar ramavtal beskrivas som ett avtal där det råder en viss osäkerhet vilka volymer som faktiskt kommer att avropas under avtalsperioden. Även ramavtal omfattas dock av de grundläggande upphandlingsprinciperna. Detta har också blivit tydligt i och med den uppmärksammade domen från EU-domstolen, C-216/17 Coopservice.

    Exakt vilka rättsföljder Coopservice-domen innebär för svenska upphandlande myndigheter är fortfarande oklart, men domen innebär att det ställs höga krav på upphandlande myndigheter att ange vilka volymer som kommer att avropas under avtalsperioden.

    Gränsdragningen mellan avropsberättigade parter i ett ramavtal och möjligheten till att kombinera avrop från ramavtal med icke upphandlingspliktiga transaktioner har behandlats i Förvaltningsrätten i Umeås dom i mål nr 471–15. I målet ansåg domstolen att ramavtalet hade använts på ett otillåtet sätt eftersom syftet med avropet var att tillgodose ett behov hos en upphandlande myndighet som inte var avropsberättigad enligt avtalet. I målen var det gamla LOU (2007:1091) som tillämpades, men utfallet borde bli detsamma utifrån nu gällande LOU.

    Även om transaktionen mellan statliga myndigheter inte skulle omfattas av upphandlingslagstiftningens tillämpningsområde kan tillämpningen av det befintliga ramavtalet innebära ett hinder mot ett sådant upplägg du beskriver i din fråga enligt vad som redogjorts ovan.

    Källhänvisningar
    • 7 kap. 3 § första stycket lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – det är inte tillåtet för upphandlande myndigheter eller leverantörer att ansluta sig till ett ramavtal i efterhand
    • EU-domstolens dom i mål C-216/17 Coopservice – vilka krav som ställs på den upphandlande myndigheten att ange volymer som får avropas från ramavtal
    • 7 kap. 3 § andra stycket LOU – villkoren i ett kontrakt som grundar sig på ett ramavtal får inte avvika väsentligt från villkoren i ramavtalet
    • Förvaltningsrätten i Umeås dom i mål  471–15 – att tillgodose en icke avropsberättigad aktörs behov innebär en väsentlig avvikelse från eller väsentlig förändring av ramavtalet.

    Med vänlig hälsning,
    Mattias Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.