Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Kan man ställa generellt krav på kollektivavtal vid upphandling?

Har en svensk kommun rätt att generellt skriva in krav på kollektivavtal vid upphandling? Eller måste formuleringen vara kollektivavtalsliknande regler?

Kommentarer

  • Hej Eva-Britt!

    Det är inte tillåtet att kräva att leverantören ska vara bunden av kollektivavtal under avtalsperioden. Det följer av de grundläggande principerna, främst proportionalitetsprincipen. Det betyder att det även vid direktupphandlingar är förbjudet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden av kollektivavtal.

    Det är i många fall möjligt att ställa arbetsrättsliga villkor vid upphandling både över och under tröskelvärdena samt vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. Det går bra att göra det om det är förenligt med de grundläggande upphandlingsprinciperna. Vid upphandling över tröskelvärdena finns i vissa fall en skyldighet att ställa arbetsrättsliga villkor. Arbetsrättsliga villkor ska ställas om en upphandling:
    • minst uppgår till aktuellt tröskelvärde enligt LOU, LUF eller LUK,
    • inte avser upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster,
    • har påbörjats senast den 1 juni 2017,
    • det är behövligt, och
    • det går att fastställa arbetsrättsliga villkor.
    Att det är "behövligt" innebär att det finns en risk för undermåliga arbetsvillkor. Det är den enskilda upphandlande myndigheten som har ansvaret att göra denna bedömning. Om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk rätt inte är tillämplig ska de arbetsrättsliga villkoren fastställas i enlighet med ILO:s kärnkonventioner (om förbud mot barnarbete, tvångsarbete, diskriminering och rätten till föreningsfrihet).

    Läs mer
    Läs gärna mer om de arbetsrättsliga villkoren på vår webbplats.

    Uppdaterad: den 17 januari 2019

    Med vänlig hälsning,
    Gustav Upphandlingsjurist
  • Det är inte tillåtet att kräva att leverantören ska vara bunden av kollektivavtal under avtalsperioden. Det följer av de grundläggande principerna, främst proportionalitetsprincipen. Det betyder att det även vid direktupphandlingar är förbjudet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden av kollektivavtal.

    Är ovanstående en tolkning av jurister, eller en prövning gjord av domstol?
    Renaldo Tirone
  • Hej Renaldo,

    Krav på kollektivavtal riskerar att strida mot proportionalitetsprincipen och den negativa föreningsfriheten som stadgas i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). För mer information, se bland annat Konkurrensverkets rapport Arbets- och anställningsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal vid offentlig upphandling (Konkurrensverkets rapport 2015:6) och uppdragsforskningsrapporten Kollektivavtal och kollektivavtalsliknande villkor i offentlig upphandling (Konkurrensverkets uppdragsforskningsrapport 2015:2).

    Frågan om krav på kollektivavtal har tidigare prövats i domstol (Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 1713-1995). I målet fann kammarrätten att ett krav på att anbudsgivarna skulle ha tecknat ett kollektivavtal stred mot den dåvarande regeln om affärsmässighet i 1 kap. 4 § ÄÄLOU (1992:1528).

    Någon senare prövning i domstol av frågan finns inte så vitt vi känner till. Utgångspunkten för det ursprungliga svaret att de allmänna principerna även gäller vid upphandlingar som ligger under tröskelvärdena, det vill säga inklusive direktupphandlingar. Upphandlingsmyndigheten har tagit ställning i denna fråga och anser att det inte är tillåtet att ställa krav på kollektivavtal i upphandlingar. En anledning till det är att vi bland annat inte kan föreställa oss att ett krav eller villkor på att leverantören ska vara bunden av kollektivavtal skulle vara förenligt med den grundläggande principen om proportionalitet. Det framgår också av proposition 2016/17:163 att "[d]et ska understrykas att förslagen inte innebär något krav på leverantören att vara bunden av ett kollektivavtal." (se sida 56 i prop. 2016/17:163).

    Vilken innebörd som de allmänna principerna har vid direktupphandling har nyligen prövats av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), se mål HFD 3830–17. I det fallet hade en upphandlande enhet valt att låta sig inspireras av de detaljerade och reglerade förfaranden i gamla LUF vid en direktupphandling. HFD menar att detta dock inte medför att de reglerna och de allmänna principerna blir tillämpliga fullt ut. Kraven på utformningen av underlagen bör dock inte ställas lika högt som när det gäller de detaljreglerade förfarandena, och bland annat upphandlingsföremålet eller värdet avgör hur långt detta handlingsutrymme sträcker sig.

    HFD:s resonemang i domen kan vara vägledande för att bedöma hur stort handlingsutrymme en upphandlande myndighet eller enhet har när gäller att ställa krav på att en leverantör ska vara bunden av ett kollektivavtal i samband med en direktupphandling.

    Uppdaterad: den 17 juni 2019

    Vänliga hälsningar
    Charlotta
    Charlotta Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.