Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Är kontrollen av krav på sociala hänsyn rättsligt reglerad?

Hej, vad finns det för rättslig reglering som styr möjligheten till kontroll av leverantörer, att de uppfyller krav på sociala hänsyn i offentlig upphandling? Det finns ju portalparagrafen som uppmanar till ATT ställa krav men uppföljningen/kontrollen är den reglerad? Likaså vad det gäller underentreprenörer i nästa led?

Kommentarer

  • Hej,

    Precis som du nämner följer det av upphandlingslagstiftningen att en upphandlande myndighet får ställa krav på att dess leverantörer ska vara kvalificerade i vissa avseenden (se 14 kap. 1 § LOU).

    Det föreligger ingen skyldighet för upphandlande myndigheter att kontrollera samtliga ställda krav vid upphandling. Däremot följer det av EU-domstolens rättspraxis att krav och villkor måste vara möjliga att kontrollera (jfr C-448/01 Wienstrom). Om ställda krav inte följs upp under avtalsperioden finns det dessutom en risk för att detta bidrar till att gynna oseriösa leverantörer, vilket i sin tur snedvrider konkurrensen och leder till att kraven motverkar sitt syfte. En avsaknad av uppföljning av ställda krav kan även riskera att påverka den upphandlande myndighetens trovärdighet.

    Krav på just sociala hänsyn kan innefatta allt från reserverad upphandling till att ställa krav på särskilda arbetsrättsliga villkor. Du kan läsa mer om utrymmet för att ställa krav på sociala hänsyn på vår webbplats.

    Vad gäller krav på arbetsrättsliga villkor ska dessa krav utformas som särskilda villkor för fullgörande av kontrakt (se 17 kap. 1 § LOU). Upphandlingsmyndigheten har tagit fram stödmaterial för hur man följer upp sådana kontraktsvillkor vid upphandling av vissa tjänster. Du kan använda detta stöd som inspiration till hur man kan arbeta med uppföljning.

    Sammanfattningsvis kan sägas att det är den upphandlande myndigheten som ansvarar för uppföljningen, oavsett om inspektionerna genomförs med hjälp av ett ombud eller i egen regi. Leverantören har därmed ett ansvar att säkerställa att villkoren även efterlevs av underleverantörerna. Upphandlande myndigheters kontroller av arbetsrättsliga villkor kan således även omfatta underleverantörer. Som framgår av stödmaterialet som hänvisas till ovan kan uppföljningen av särskilda kontraktsvillkor ske i olika steg; egenrapportering, ordinarie uppföljning samt eventuell revision.

    Egenrapportering ska göras genom en skriftlig redovisning om hur villkoren efterlevs av leverantören på begäran av den upphandlande myndigheten. Redovisningen ska omfatta såväl leverantörens egna anställda som anställda hos de underleverantörer som direkt medverkar till fullgörandet av kontraktet.

    Uppföljning av de arbetsrättsliga villkoren kan också ske i samband med ordinarie uppföljning av kontraktet i övrigt eller på annat sätt som bestämts av den upphandlande myndigheten. Leverantören ska medverka vid sådan uppföljning.

    Leverantören och eventuella underleverantörer ska medverka vid revision och möjliggöra att den upphandlande myndigheten själv eller genom ombud kan utföra revisioner på plats hos leverantören och/eller hos leverantörens underleverantörer som direkt medverkar till fullgörande av kontraktet. Leverantörer och eventuella underleverantörer ska också möjliggöra att berörda arbetstagare kan delta i intervjuer i samband med revision.

    Leverantören ska i samband med uppföljning och revision och på begäran av den upphandlande myndigheten tillhandahålla de uppgifter och den dokumentation som behövs för att kontrollera att villkoren efterlevs, till exempel tidrapportering, scheman, lönespecifikationer och anställningsavtal för berörda arbetstagare. Leverantören ska också säkerställa att berörda underleverantörer tillhandahåller de uppgifter och den dokumentation och övrigt enligt ovanstående stycke som krävs för kontroll av villkoren i samband med revision.

    I de fall avvikelser upptäcks vid en kontroll bör den upphandlande myndigheten i första hand kontakta leverantören direkt och begära att avvikelsen ska åtgärdas. Det är i detta avseende viktigt att i de kommersiella villkoren fastställa vilka sanktioner som kan aktualiseras vid avvikelser från avtalet, vilka exempelvis bör inkludera viten och i sista hand uppsägning av avtalet på grund av avtalsbrott.

    Läs mer
    Läs även gärna vår vägledning Avtalsförvaltning.

    Uppdaterad: den 20 maj 2019

    Med vänliga hälsningar,
    Linnea Upphandlingsjurist
  • Tack så mycket för ditt svar. Det jag förstår är att det ändå är skillnad på möjlighet till kontroll av krav på sociala hänsyn gentemot arbetsrättsliga villkor? Du skrev att "Leverantören och eventuella underleverantörer ska medverka vid revision och möjliggöra att den upphandlande myndigheten själv eller genom ombud kan utföra revisioner på plats hos leverantören och/eller hos leverantörens underleverantörer som direkt medverkar till fullgörande av kontraktet.", gäller detta likväl sociala hänsyn?
    Anna
  • Hej igen,

    Att ställa krav på särskilda arbetsrättsliga villkor är ett sätt att inkludera sociala hänsyn i upphandlingar. Ett annat sätt kan till exempel vara att ställa krav på en särskild märkning som bevis för att upphandlingsföremålet har de egenskaper som krävs. För att kontrollera ett sådant krav torde det rimligtvis anses som tillräckligt att kunna uppvisa ett certifikat eller dylikt om att leverantören har en sådan märkning.

    En upphandlande myndighets kontroll av en leverantörs kravuppfyllnad måste med andra ord göras utifrån hur det specifika kravet är utformat. Eftersom det finns många sätt att inkludera sociala hänsyn i en upphandling går det således inte att ge ett generiskt svar på hur sådana krav ska kontrolleras av den upphandlande myndigheten.

    Med vänliga hälsningar,
    Linnea Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.