Vad gäller vid köp mellan statliga myndigheter efter Konkurrensverkets rättsliga ställningstagande?
Publicerad 03 april 2019
Hej!
Det ligger en mängd frågor och svar här som berör köp mellan statliga myndigheter, men det känns väldigt oklart om dessa är obsoleta eller inte.
KKV har ju i sitt ställningstagande 2018:1 (Dnr 514/2018 - http://www.konkurrensverket.se/upphandling/rattslig-vagledning/rattsliga-stallningstaganden/transaktioner-mellan-statliga-myndigheter/) konstaterat att dessa inte i något fall omfattas av LOU.
Kan vi utgå ifrån detta när vi avser köpa tjänster mellan statliga myndigheter där de har karaktären av ett kund-/leverantörsförhållande mellan två fristående organisationer?
En följdfråga om svaret är nej blir att vi även avser att flytta tjänster inom ekonomiadministration från egen regi till Statens Servicecenter, där även detta har karaktären av ett kund-/leverantörsförhållande mellan två fristående organisationer. Blir detta i så fall också upphandlingspliktigt?
Det ligger en mängd frågor och svar här som berör köp mellan statliga myndigheter, men det känns väldigt oklart om dessa är obsoleta eller inte.
KKV har ju i sitt ställningstagande 2018:1 (Dnr 514/2018 - http://www.konkurrensverket.se/upphandling/rattslig-vagledning/rattsliga-stallningstaganden/transaktioner-mellan-statliga-myndigheter/) konstaterat att dessa inte i något fall omfattas av LOU.
Kan vi utgå ifrån detta när vi avser köpa tjänster mellan statliga myndigheter där de har karaktären av ett kund-/leverantörsförhållande mellan två fristående organisationer?
En följdfråga om svaret är nej blir att vi även avser att flytta tjänster inom ekonomiadministration från egen regi till Statens Servicecenter, där även detta har karaktären av ett kund-/leverantörsförhållande mellan två fristående organisationer. Blir detta i så fall också upphandlingspliktigt?
A
Publicerad 03 april 2019
14 juni 2021: Det finns ett nytt aktuellt svar i den här frågan, med anledning av en vägledande dom från Högsta förvaltningsdomstolen. Läs mer i inlägger Gäller LOU vid köp inom staten? i vår Frågeportal.
Hej,
Vi förstår att det kan upplevas som otillfredsställande med ett oklart rättsläge i denna viktiga fråga. Våra inlägg om köp mellan statliga bolag är, som vi bedömer, inte obsoleta. Rättsläget är att betrakta som oklart.
Det stämmer att Konkurrensverket i sitt ställningstagande 2018:1 har kommit till slutsatsen att anskaffning av varor, tjänster eller byggentreprenader mellan två statliga myndigheter inte kan innebära att det uppstår ett offentligt kontrakt, och att sådana anskaffningar därmed inte omfattas av upphandlingsreglerna. Konkurrensverket är emellertid vare sig lagstiftande eller dömande makt i denna fråga. Som Konkurrensverket skriver i sitt ställningstagande saknas prejudikat (vägledande dom) från Högsta förvaltningsdomstolen. Rättsläget är därför fortfarande att betrakta som oklart, även enligt Konkurrensverket.
Angående din följdfråga bör noteras att Upphandlingsmyndigheten inte gör bedömningar i enskilda fall. Vi kan därför inte bistå i en bedömning om det av dig beskrivna upplägget är upphandlingspliktigt. Vi har dock i vårt remissvar till utredningen ”Statliga servicekontor – mer service på fler platser (SOU 2018:43) redogjort för vår uppfattning i frågan i det fall som utredningen omfattade. För generell vägledning angående rättsläget hänvisar vi till våra tidigare inlägg om detta, se nedan.
Läs mer
Konkurrensverkets ställningstagande Omfattas en statlig myndighets anskaffningar från en annan statlig myndighet av upphandlingsskyldighet? (2018:1). Se även Upphandlingsmyndighetens remissvar till utredningen ”Statliga servicekontor – mer service på fler platser (SOU 2018:43). Se dessutom Upphandlingsmyndighetens tidigare inlägg:
Med vänlig hälsning,
Hej,
Vi förstår att det kan upplevas som otillfredsställande med ett oklart rättsläge i denna viktiga fråga. Våra inlägg om köp mellan statliga bolag är, som vi bedömer, inte obsoleta. Rättsläget är att betrakta som oklart.
Det stämmer att Konkurrensverket i sitt ställningstagande 2018:1 har kommit till slutsatsen att anskaffning av varor, tjänster eller byggentreprenader mellan två statliga myndigheter inte kan innebära att det uppstår ett offentligt kontrakt, och att sådana anskaffningar därmed inte omfattas av upphandlingsreglerna. Konkurrensverket är emellertid vare sig lagstiftande eller dömande makt i denna fråga. Som Konkurrensverket skriver i sitt ställningstagande saknas prejudikat (vägledande dom) från Högsta förvaltningsdomstolen. Rättsläget är därför fortfarande att betrakta som oklart, även enligt Konkurrensverket.
Angående din följdfråga bör noteras att Upphandlingsmyndigheten inte gör bedömningar i enskilda fall. Vi kan därför inte bistå i en bedömning om det av dig beskrivna upplägget är upphandlingspliktigt. Vi har dock i vårt remissvar till utredningen ”Statliga servicekontor – mer service på fler platser (SOU 2018:43) redogjort för vår uppfattning i frågan i det fall som utredningen omfattade. För generell vägledning angående rättsläget hänvisar vi till våra tidigare inlägg om detta, se nedan.
Läs mer
Konkurrensverkets ställningstagande Omfattas en statlig myndighets anskaffningar från en annan statlig myndighet av upphandlingsskyldighet? (2018:1). Se även Upphandlingsmyndighetens remissvar till utredningen ”Statliga servicekontor – mer service på fler platser (SOU 2018:43). Se dessutom Upphandlingsmyndighetens tidigare inlägg:
Med vänlig hälsning,
Gustav
04 april 2019 (Uppdaterat 14 juni 2021)
Hej,
Jag tycker att det skulle vara lämpligt att Upphandlingsmyndigheten går ut med ett offentligt klargörande i frågan ungefär som ni skriver i era svar på detta forum.
Anledningen är att Konkurrensverkets ställningstagande fått orimligt stor betydelse innan det är rättsligt prövat då det varit uppe på agendan på GD-föreningens möte förra veckan.
Vid mötet har bl a civilministern tydligt deklarerat att staten är en juridisk person och vi inte behöver upphandla mellan myndigheter. Man övertolkar/feltolkar dessutom Depona-domen. Resultatet har blivit att myndigheters GD:ar går ut med att det fritt fram att köpa tjänster av andra myndigheter utan upphandling. Jag ser en risk att staten sluter sig och med liten möjlighet till insyn köper av varandra istället för att konkurrensutsätta tjänster som ska konkurrensutsättas. Det kan inte varit avsikten med Konkurrensverkets ställningstagande. Att de inte kommer att utöva tillsyn och utdöma böter gällande myndigheters gemensamma affärer är en annan sak.
Vi på mindre och medelstora myndigheter behöver ert stöd i den här typen av frågor.
Jag tycker att det skulle vara lämpligt att Upphandlingsmyndigheten går ut med ett offentligt klargörande i frågan ungefär som ni skriver i era svar på detta forum.
Anledningen är att Konkurrensverkets ställningstagande fått orimligt stor betydelse innan det är rättsligt prövat då det varit uppe på agendan på GD-föreningens möte förra veckan.
Vid mötet har bl a civilministern tydligt deklarerat att staten är en juridisk person och vi inte behöver upphandla mellan myndigheter. Man övertolkar/feltolkar dessutom Depona-domen. Resultatet har blivit att myndigheters GD:ar går ut med att det fritt fram att köpa tjänster av andra myndigheter utan upphandling. Jag ser en risk att staten sluter sig och med liten möjlighet till insyn köper av varandra istället för att konkurrensutsätta tjänster som ska konkurrensutsättas. Det kan inte varit avsikten med Konkurrensverkets ställningstagande. Att de inte kommer att utöva tillsyn och utdöma böter gällande myndigheters gemensamma affärer är en annan sak.
Vi på mindre och medelstora myndigheter behöver ert stöd i den här typen av frågor.
Eva Upphandlingsansvarig
16 april 2019
Hej Eva,
Konkurrensverket har i ett ställningstagande bedömt att anskaffningar mellan statliga myndigheter inte omfattas av upphandlingslagstiftningen om de båda myndigheterna ingår i samma juridiska person.
Enligt Konkurrensverket syftar ställningstagandet till att redogöra för Konkurrensverkets bedömning i denna oklara rättsfråga där vägledande rättsfall saknas. Ställningstagandet är avsett att ge vägledning till upphandlande myndigheter, leverantörer och andra. Det är inte bindande för dessa och det föregriper inte på något sätt domstolarnas prövning av den aktuella frågan.
Intill dess att klargörande rättspraxis finns från Högsta Förvaltningsdomstolen eller Högsta Domstolen kommer frågan om upphandlingsplikt mellan statliga myndigheter att vara olöst. Konkurrensverkets ställningstagande är avsett att vara ett stöd och en vägledning till berörda upphandlande myndigheter, leverantörer och andra till dess att klargörande rättsfall finns.
Även Upphandlingsmyndigheten har i ett visst fall gjort samma bedömning avseende upphandling mellan statliga myndigheter i sitt remissvar över slutbetänkandet Statliga servicekontor – mer service på fler platser, SOU 2018:43. Upphandlingsmyndigheten har alltså i detta fall gjort samma analys av rättsläget som Konkurrensverket gjort i sitt ställningstagande. Självfallet är inte heller detta uttalande i remissvaret bindande för upphandlande myndigheter, leverantörer och andra. Köp mellan statliga myndigheter kan alltså även enligt Upphandlingsmyndigheten vara undantaget upphandlingsplikten under vissa förutsättningar. Frågan om vilka förutsättningar som behöver föreligga för att ett sådant köp ska undantas från upphandlingsplikt har inte blivit prövad i domstol.
Upphandlingsmyndigheten har i dagsläget inga planer på att lämna vägledning i den nu aktuella frågan på samma sätt som Konkurrensverket gjort.
Källhänvisningar
Konkurrensverket har i ett ställningstagande bedömt att anskaffningar mellan statliga myndigheter inte omfattas av upphandlingslagstiftningen om de båda myndigheterna ingår i samma juridiska person.
Enligt Konkurrensverket syftar ställningstagandet till att redogöra för Konkurrensverkets bedömning i denna oklara rättsfråga där vägledande rättsfall saknas. Ställningstagandet är avsett att ge vägledning till upphandlande myndigheter, leverantörer och andra. Det är inte bindande för dessa och det föregriper inte på något sätt domstolarnas prövning av den aktuella frågan.
Intill dess att klargörande rättspraxis finns från Högsta Förvaltningsdomstolen eller Högsta Domstolen kommer frågan om upphandlingsplikt mellan statliga myndigheter att vara olöst. Konkurrensverkets ställningstagande är avsett att vara ett stöd och en vägledning till berörda upphandlande myndigheter, leverantörer och andra till dess att klargörande rättsfall finns.
Även Upphandlingsmyndigheten har i ett visst fall gjort samma bedömning avseende upphandling mellan statliga myndigheter i sitt remissvar över slutbetänkandet Statliga servicekontor – mer service på fler platser, SOU 2018:43. Upphandlingsmyndigheten har alltså i detta fall gjort samma analys av rättsläget som Konkurrensverket gjort i sitt ställningstagande. Självfallet är inte heller detta uttalande i remissvaret bindande för upphandlande myndigheter, leverantörer och andra. Köp mellan statliga myndigheter kan alltså även enligt Upphandlingsmyndigheten vara undantaget upphandlingsplikten under vissa förutsättningar. Frågan om vilka förutsättningar som behöver föreligga för att ett sådant köp ska undantas från upphandlingsplikt har inte blivit prövad i domstol.
Upphandlingsmyndigheten har i dagsläget inga planer på att lämna vägledning i den nu aktuella frågan på samma sätt som Konkurrensverket gjort.
Källhänvisningar
- Konkurrensverkets ställningstagande Omfattas en statlig myndighets anskaffningar från en annan statlig myndighet av upphandlingsskyldighet? (2018:1)
- Upphandlingsmyndighetens yttrande till slutbetänkandet Statliga servicekontor - mer service på fler platser (SOU 2018:43).
Gustav
29 april 2019 (Uppdaterat 26 mars 2021)
Hej!
Ni skriver ovan i början av april 2019 att rättsläget är oklart. Undrar bara om läget har förändras eller gäller forfarande Konkurrensverkets ställningstagande från december 2018? Eller finns det någon ny dom eller utlåtande att förhålla sig till?
Ni skriver ovan i början av april 2019 att rättsläget är oklart. Undrar bara om läget har förändras eller gäller forfarande Konkurrensverkets ställningstagande från december 2018? Eller finns det någon ny dom eller utlåtande att förhålla sig till?
Nina
08 juni 2020
Hej Nina,
Rättsläget i den här frågan har såvitt vi känner till inte förändrats. Vi vill upplysa om att Konkurrensverkets ställningstagande inte har någon rättsligt bindande verkan för någon annan än Konkurrensverket själva. Deras ställningstagande är med andra ord endast ett uttryck för deras tolkning i frågan. Ställningstagandet utgör med andra ord inte någon rättskälla för gällande rätt.
Med vänlig hälsning,
Rättsläget i den här frågan har såvitt vi känner till inte förändrats. Vi vill upplysa om att Konkurrensverkets ställningstagande inte har någon rättsligt bindande verkan för någon annan än Konkurrensverket själva. Deras ställningstagande är med andra ord endast ett uttryck för deras tolkning i frågan. Ställningstagandet utgör med andra ord inte någon rättskälla för gällande rätt.
Med vänlig hälsning,
Mattias
10 juni 2020
Hej,
Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i sin vägledande dom i HFD 2021 ref. 35 slagit fast att köp mellan statliga myndigheter under regeringen inte omfattas av det upphandlingsrättsliga regelverket. En statlig myndighet har därför inte heller rätt att ansöka om överprövning av en annan statlig myndighets upphandling.
Läs mer
Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) har i sin vägledande dom i HFD 2021 ref. 35 slagit fast att köp mellan statliga myndigheter under regeringen inte omfattas av det upphandlingsrättsliga regelverket. En statlig myndighet har därför inte heller rätt att ansöka om överprövning av en annan statlig myndighets upphandling.
Läs mer
- För vidare läsning se inlägget Gäller LOU vid köp inom staten? i vår Frågeportal.
- Se även nyheten Ingen upphandlingsplikt mellan statliga myndigheter på vår webbsida, med anledning av HFD-domen.
Upphandlingsmyndigheten
14 juni 2021 (Uppdaterat 01 juni 2022)
Tråden är låst för vidare kommentar.
Fråga oss!
25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.