Start

Går det att ställa krav på systematiskt miljöarbete vid upphandling enligt LOV?

Arbetar med en LOV-upphandling i Hässleholm och kontrollerar krav som kommunen ställer i LOU upphandlingar.

Där ställs på systematiskt miljöarbete. Har också gått igenom ett antal förfrågningsunderlag från andra kommuner gällande LOV och hittar inga sådana krav.

Vilka konsekvenser kan det få om jag ställer det i en LOV-upphandling för vård och omsorg?

Med vänlig hälsning Lilian Erlandsson

Lilian Erlandsson

Publicerad 29 januari 2018

Hej Lilian,

Det framgår inte uttryckligen av LOV vilka kvalificeringskrav som kan ställas av upphandlande myndigheter, men det är möjligt att ställa krav på leverantören som leder till ökad kvalitet på tjänstens utförande. Det skulle kunna omfatta krav på exempelvis systematiskt miljöarbete. Notera att kravet måste vara proportionerligt.

En bedömning om ett visst krav är proportionerligt kan gå till på flera sätt men sker vanligen i tre steg. Det första innefattar frågan om åtgärden är ägnad att tillgodose det avsedda ändamålet. Det andra steget utgörs av en prövning av om kravet är nödvändig för att uppnå det avsedda ändamålet. Till sist bedöms om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som åtgärden förorsakar berörda enskilda intressen. Det är exempelvis inte lämpligt att ställa krav på systematiskt miljöarbete för tjänster som har marginell miljöpåverkan.

En upphandlande myndighet får ställa särskilda kontraktsvillkor, det vill säga villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Sådana villkor kan exempelvis anges i form av miljö- eller sociala hänsyn. Det skulle kunna innebära krav på systematiskt miljöarbete. Särskilda kontraktsvillkor måste anges i förfrågningsunderlaget samt ha ett samband med den tjänst som ska utföras. En leverantör som inte accepterar de särskilda kontraktsvillkoren kan inte godkännas.

De grundläggande principerna för offentlig upphandling gäller även för valfrihetssystem. Detta innebär bland annat att det inte ska föreligga några skillnader i villkoren mellan egenregiverksamheten och de externa leverantörer som utför liknande tjänster. Den egna regin ska inte gynnas men inte heller missgynnas i förhållande till de externa leverantörerna.

Den leverantör som är missnöjd med de bedömningar som har gjort att den inte har blivit godkänd kan vända sig till förvaltningsrätten och begära rättelse. Det ska då ske inom tre veckor från det att underrättelsen om underkännandet skickades ut. Anser leverantören att förfrågningsunderlagets utformning strider mot lagen är klagotiden däremot obegränsad så länge som valfrihetssystemet finns.

Källhänvisningar
  • 4 kap. 2 § lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) - särskilda kontraktsvillkor
  • 1 kap. 2 § LOV - de grundläggande upphandlingsprinciperna gäller även vid valfrihetssystem
  • prop. 2008/09:29 s. 138 - den egna regin ska inte gynnas men inte heller missgynnas i förhållande till de externa leverantörerna.
Uppdaterad: den 31 januari 2020

Med vänliga hälsningar,

Erika

Jurist

01 februari 2018

Kommentera

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt. Här kan du läsa om Upphandlingsmyndighetens policy för innehåll och personuppgifter i Frågeportalen.

Fråga oss!

25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.