Till senaste kommentaren
Detta inlägg är gammalt och kan innehålla inaktuell information.
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Får man ställa krav på att konsulter ska ha en viss utbildning?

Hej

Vid upphandling av konsulttjänster efterfrågas/krävs relevant utbildning för Projektledare (som svar på fråga anges Universitet/Högskola eller liknande, ej erfarenhet). Jag har ingen formell utbildning men däremot 29 års yrkeserfarenhet, men blir då ändå underkänd. Är inte detta att se som diskriminering?

Kommentarer

  • Hej Micke!

    En upphandlande myndighet har stor frihet att själv utforma sin upphandling inom de ramar som ges av de grundläggande principerna för offentlig upphandling i 1 kap. 9 § lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU (jämför RÅ 2002 ref. 50 och RÅ 2010 ref. 78). Om ett krav på att offererade konsulter ska ha viss utbildning är förenligt med de grundläggande principerna i 1 kap. 9 § LOU är något som får bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

    Diskriminering

    Begreppet diskriminering kan ha flera olika innebörder och det är förvisso korrekt att ett krav som vissa leverantörer eller konsulter inte kan uppfylla per definition exkluderar dessa från att delta i en upphandling. Diskriminering i upphandlingslagstiftningen (jämför bland annat 1 kap. 9 § LOU: ”Upphandlande myndigheter skall behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt /…/”) innebär dock främst ett förbud mot krav som enbart svenska företag känner till eller kan utföra, eller andra krav som exkluderar leverantörer i andra medlemsländer. Principen om likabehandling innebär däremot att alla leverantörer skall ges så lika förutsättningar som möjligt. Detta innebär bland annat att alla leverantörer ska få den information som är relevant vid samma tidpunkt (se bland annat prop. 2006/07:128 s. 131-132). Att endast ett fåtal leverantörer uppfyller ett visst krav innebär dock inte att kravet strider mot likabehandlingsprincipen, utan en bedömning måste göras av kravets utformning i det enskilda fallet.

    Proportionalitet

    När en upphandlande myndighet utformar sitt förfrågningslag ska kraven vara förenliga med proportionalitetsprincipen. För att ett krav ska vara proportionerligt ska kravet ha ett naturligt samband med och stå i proportion till det behov som ska täckas (se prop. 2006/07:128 s. 132). En bedömning om ett visst krav är proportionerligt kan gå till på flera sätt men sker vanligen i tre steg. Det första innefattar frågan om åtgärden är ägnad att tillgodose det avsedda ändamålet. Det andra steget utgörs av en prövning av om den är nödvändig för att uppnå det avsedda ändamålet. Till sist bedöms om den fördel som det allmänna vinner står i rimlig proportion till den skada som åtgärden förorsakar berörda enskilda intressen (jämför bland annat C-234/03 Contse).

    En bedömning får med andra ord göras om ett krav på att en konsult ska ha viss utbildning är ägnat att uppnå sitt syfte, om det finns något mindre ingripande alternativ och om kravet är uppväger eventuella negativa effekter. Kammarrätten i Göteborg fann till exempel i mål 7445-13 att det var proportionerligt att ställa krav på att 65 procent av lärarna i en upphandling av SFI-lärare skulle inneha lärarlegitimation och minst 60 högskolepoäng i svenska som andraspråk. Förvaltningsrätten, i vars bedömning kammarrätten instämde, konstaterade bland annat att kravet syftade till att säkerställa en hög kvalitetsnivå på den upphandlande utbildningen och att det kunde vara nödvändigt för den upphandlande myndigheten att uppställa höga krav på behöriga lärare.

    Med vänliga hälsningar

    Anton

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.