Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Får man ställa krav på lön, semester och arbetstid?

Hej!

Jag undrar om det är framtaget någon bra text för kravställande gällande den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet för att kunna ställa något krav gällande lön, semester och arbetstid. Jag såg er artikel här på hemsidan som har rubriken "Risk för olika bedömningar om nivåer på kollektivavtalsvillkor" och undrar då, enligt innehållet i artikeln, om det som eventuellt är framtaget som kravtext gällande den hårda kärnan kan bli inaktuell inom en snar framtid?

Kommentarer

  • Tack för din fråga.
    Med tanke på att regeringens förslag i propositionen om arbetsrättsliga villkor blev omdiskuterat och till slut inte antogs av riksdagen har Upphandlingsmyndigheten ännu inte tagit fram vägledningar och rekommendationer angående sådana villkor. Riksdagen röstade emot propositionens förslag i dessa delar och 17 kap 2-5§§ i nya LOU ströks i den kommande lagstiftningen.
    Läs mer: [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/aren...]

    Upphandlingsmyndighetens uppfattning är emellertid att det möjligt att ställa krav i en offentlig upphandling att leverantörer under utförande av ett offentligt upphandlat kontrakt ska följa vissa arbetsrättsliga villkor. Dessa villkor måste vara förenliga med EU-rätten och inte utgöra ett hinder för den fria rörligheten. Villkoren kan hämtas ur det regelverk (lag, kollektivavtal eller skiljedom) genom vilket medlemsstaten genomfört utstationeringsdirektivet och en utgångspunkt är att villkoren begränsas till lön, semester och arbetstid. Förmåner som återfinns i kollektivavtal som t ex tjänstepension och försäkringar omfattas inte av utstationeringslagen och bestämmelserna i den lagstiftningen utgår både ett golv och ett tak för vilka krav som kan ställas.

    Upphandlingsmyndigheten har genomfört ett pilotprojekt och tagit fram särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor som kan användas vid upphandling av persontransporter (såsom färdtjänst och skolskjuts och villkoren avser taxiförare). Du hittar kriterierna m m här: [http://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhe...]. I det materialet kan du se hur villkoren är formulerade. Det ska dock betonas att dessa villkor och dess nivåer för lön, semester och arbetstid gäller inom angiven bransch och att arbetsrättsliga villkor måste tas fram för respektive bransch eller aktuell upphandling.
    Frågan om i vilken mån olika försäkringar och tjänstepensioner ingår i den s.k. hårda kärnan är dock inte klarlagd i EU-domstolens praxis. Mot den bakgrunden har regeringen i propositionen därför angett att det inte är vare sig lämpligt eller
    rättsligt möjligt att inkludera även tjänstepension och försäkringar bland de
    villkor som föreslogs bli obligatoriska att ställa i offentlig upphandling.
    /Charlotta Frenander

    Charlotta Upphandlingsjurist
  • Hej Charlotta,

    Nu har det ju kommit en ny proposition som riksdagen snart ska rösta om (2016/17:163).

    Skulle du kunna beskriva skillnaderna mellan de två förslagen? När det gäller leverantörer som inte utstationerar arbetstagare måste de, enligt förslaget som jag tolkar det, uppfylla villkor avseende lön, semester och arbetstid i nivå med ett svenskt centralt kollektivavtal (om sådana villkor ansetts behövliga och därmed ställts). När det däremot gäller leverantörer som utstationerar arbetstagare är det den (antagligen) lägre nivån i utstationeringslagen som blir normgivande. Stämmer det och hur kan det vara förenligt med likabehandlingsprincipen?

    Tack på förhand!  
    Paulina
  • Hej och tack för din fråga.
    Som du själv skriver kommer riksdagen att rösta om ett nytt förslag om arbetsrättsliga villkor i upphandling den 3 maj. Förslaget förväntas få tillräckligt stöd, men finansutskottets protokoll kommer att publiceras först i morgon den 27 april. De nya reglerna kommer därmed troligen att träda i kraft den 1 juni 2017.

    I korthet innebär bestämmelserna att upphandlande myndigheter/enheter  ska ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal om det är behövligt.  Den största skillnaden är att bestämmelserna endast gäller vid upphandling av varor, tjänster, byggentreprenader samt koncessioner som uppgår till minst de tröskelvärden som gäller i upphandlingslagstiftningen.

    De villkor som ska ställas ska bestämmas enligt den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Förslaget innebär också att arbetsrättsligavillkor ska ställas när svensk rätt inte är tillämplig och om det är behövligt. I de fallen ska en leverantör fullgöra ett kontrakt i enlighet med ILO:s kärnkonventioner. Det första förslaget innehöll också bestämmelser om att upphandlande myndigheter och enheter också skulle ha möjlighet att ställa krav på försäkringar och tjänstepension, men det har strukits i det nya förslaget. Genom att reglerna begränsas till att omfatta lön, semester och arbetstid görs också en anpassning till utstationeringslagstiftningen, det vill säga det minimiskydd en utstationerad arbetstagare från ett annat EU/EES-land ska erhålla.

    Enligt bestämmelserna i lagförslaget ska en leverantör kunna visa att man uppfyller villkoren på flera olika sätt:
    - genom att vara bunden av det kollektivavtal som villkoren utgår ifrån.
    - genom att tillämpa de ställda villkoren (enligt det använda kollektivavtalet) utan att vara bunden av det.
    - genom att vara bunden av ett annat centralt eller lokalt avtal som gäller för motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.
    - genom att tillämpa villkoren i ett sådant kollektivavtal utan att vara bunden av det.
    - genom att åberopa en utstationeringssituation och tillämpa de bestämmelser som finns i utstationeringslagen.

    Alla kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden anses likvärdiga även om villkoren skiljer sig åt, Men lagstiftning får aldrig understigas såvida det inte omfattas av semidispositiva regler, då kan det regleras i kollektivavtal. Du kan läsa mer om hur regeringen motiverar detta framförallt på sidan 54-59 i prop. 2016/17:163. http://www.regeringen.se/4967a5/contentassets/a94824242e68438c87e4e06408c1e29c/arbetsrattsliga-villkor-vid-upphandling-prop.-201617163

    Charlotta Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan bli synligt för alla.
Din e-post visas aldrig publikt. Läs vår policy