Finns det lagkrav som säger att en kommun ska ställa vissa miljökrav i upphandlingar?

Hej!

Finns det lagkrav som säger att en kommun ska ställa vissa miljökrav i upphandlingar av varor eller tjänster?

Vilka lagar gäller det i så fall och för vilka varor och/eller tjänster?

Med vänlig hälsning

Linda

Hej Linda,

Tack för din fråga.

Såväl EU som den svenska regeringen har höga målsättningar och ambitioner för att den offentliga upphandlingen används som strategiskt verktyg för att uppnå olika mål i samhället, både med hänsyn till miljö och till sociala aspekter. I den nationella upphandlingsstrategin betonas bland annat att den miljöanpassade offentliga upphandlingen måste öka i hela den offentliga sektorn och att Sverige ska ligga i framkant och fortsatt vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling.

Upphandlingsreglerna innebär idag en mängd olika sätt att ta sådana hänsyn i form av bland annat tekniska specifikationer, tilldelningskriterier eller särskilda villkor för fullgörande av kontrakt. Trots höga ambitioner är det endast i några enstaka fall som det finns en skyldighet att ställa vissa krav eller kontrollera leverantörerna, i övrigt ger reglerna olika möjligheter för de upphandlande myndigheterna.

Nedan har jag beskrivit tvingande bestämmelser och ett antal exempel på så kallade fakultativa (frivilliga) bestämmelser om miljökrav som finns i lagen om offentlig upphandling (LOU). Motsvarande bestämmelser finns i vissa fall även i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), lagen om upphandling av koncessioner (LUK) och i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS). Din fråga gäller främst om det finns lagkrav för kommuner, men jag har också tagit med några exempel på bestämmelser som gäller för samtliga upphandlande myndigheter eller enheter och i vissa fall endast gäller för statliga myndigheter. Samtliga laghänvisningar nedan gäller LOU.

Bör-regeln i upphandlingslagarna
Ett tydligt uttryck för regeringens målsättning är den så kallade bör-regeln:
”En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.” Bestämmelsen återfinns i 4 kap. 3 § LOU.

Denna bestämmelse innebär dock inte någon skyldighet, men regeringen uppmanar de upphandlande myndigheterna och enheterna att använda de möjligheter som finns i upphandlingsreglerna att ta sådana hänsyn.

Särskilda kontraktsvillkor i upphandlande avtal
Upphandlande myndigheter får också ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras (särskilda kontraktsvillkor). Sådana villkor kan avse till exempel miljöanpassning av leveranser, avfallsminimering eller resurseffektivitet vid utförandet av en tjänst.

Uteslutning av leverantörer
Enligt bestämmelserna för uteslutning av leverantörer får en upphandlande myndighet (bland annat kommuner) utesluta leverantörer som har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter. Det skulle kunna vara till exempel brott mot Miljöbalken eller allvarligt fel i yrkesutövningen som lett till omfattande miljöförstöring. Myndigheten får dock avstå att utesluta om det är motiverat med hänsyn till allmänintresset.

Förkasta ett anbud som är onormalt lågt när miljömässiga skyldigheter åsidosätts
Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande myndigheten begära att leverantören förklarar det onormalt låga priset eller kostnaden. En sådan begäran om förklaring kan gälla hur leverantören avser att fullgöra kontraktet med avseende på tillämpliga miljö, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

Den upphandlande myndigheten ska förkasta ett anbud som är onormalt lågt om den finner (efter en begärd förklaring av anbudsgivaren) att det inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter.

Avstå att ingå avtal
Därtill får myndigheten avstå från att ingå avtal (tilldela kontraktet) med en viss anbudsgivare om anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter. Detta gäller oavsett var i anbudet bristerna för tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga regler finns.

Krav på upphandlingsföremålet (tekniska specifikationer)
Inledningsvis nämnde jag att det finns stora möjligheter att beakta miljöegenskaper i den tekniska specifikationen. Det är främst frivilliga bestämmelser, förutom när det gäller tillgänglighet. När det som anskaffas ska användas av fysiska personer ska de tekniska specifikationerna bestämmas med beaktande av samtliga användares behov, däribland tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Det kan också nämnas att samtliga upphandlande myndigheter och enheter i vissa fall är skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor, det vill säga särskilda kontraktsvillkor för lön, arbetstid och semester som ska gälla för de arbetstagare som fullgör ett upphandlat kontrakt.

Läs mer om arbetsrättsliga villkor på vår webbplats.

Annan lagstiftning med skyldigheter att ställa vissa miljökrav
Utöver bestämmelserna i LOU finns kompletterande lagstiftning som reglerar skyldigheter för upphandlande myndigheter att ställa vissa miljökrav. Här följer några exempel:

• Lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster (2011:846). Denna lag gäller för samtliga upphandlande myndigheter (inklusive kommuner) och bygger på ett EU-direktiv (Direktiv 2009/33) om rena och energieffektiva vägtransportfordon. Miljökraven enligt lagen innebär att upphandling av bilar (personbilar, bussar och lastbilar) och vissa kollektivtrafiktjänster ska ta hänsyn till fordonens energianvändning, koldioxidutsläpp och utsläpp av vissa luftföroreningar. Metoden med tilldelningskriterier för att utvärdera miljöeffekterna är densamma för upphandlande myndigheter och enheter i alla EU:s medlemsstater.
• Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (2009:1) Enligt förordningen om myndigheters köp av bilar och bilresor ska, med vissa undantag, myndigheter under regeringen enbart köpa eller leasa personbilar som definieras som miljöbilar. Bestämmelserna gäller vid inköp, leasing och användning av bilar samt vid upphandling av taxiresor och hyrbilar. Förordningen innehöll inledningsvis också en definition av vad som räknas som miljöbilar. Men sedan den 1 juli 2018 har bonus-malus införts. Det innebär att definitionen av miljöbil försvinner och därmed också det grundläggande miljökravet i förordningen. Detta kommer även att få konsekvenser för de kommuner och regioner som använder miljöbilsdefinitionen i sina upphandlingar. Regeringen utreder för närvarande hur förordningen ska revideras.
• Förordning (2014:480) om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader. Energieffektiviseringsdirektivet (2012/27/EU) är ett ramverk för hur EU:s medlemsstater ska främja energieffektivisering och förnybara bränslen. Enligt direktivet (artikel 6) och förordning om myndigheters inköp av energieffektiva varor, tjänster och byggnader ska statliga myndigheter upphandla produkter, tjänster eller byggnader med bästa tillgängliga miljöprestanda.
  
  Vi skriver om upphandla för effektiv energianvändning på vår webbplats. Förordningen inkluderar återrapporteringskrav som är en del av rapporteringen av miljöledning i staten.
• Förordningen om statliga myndigheters miljöledningsarbete (2009:907)
  Enligt förordningen ska myndigheterna särskilt arbeta för att miljöanpassa sina upphandlingar. Myndigheterna ska också årligen rapportera till Naturvårdsverket, andelen upphandlingar med miljökrav av det totala antalet upphandlingar, samt deras andel av det ekonomiska värdet för alla upphandlingar.
• Förordning om energieffektivitetsmärkning (EU-förordning 106/2008)
  En EU-förordning om energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning innehåller en uttrycklig hänvisning till offentlig upphandling. Där står att statliga myndigheter som upphandlar kontorsutrustning över tröskelvärdet ska ange samma energieffektivitetskrav som i de gemensamma specifikationerna enligt EU:s program Energy Star.
  
  Läs också mer hos Energimyndigheten.

Det finns också en del förordningar om kemikalier, men inga som gäller upphandling direkt. Det finns dock stöd i miljöbalken att tillämpa försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen vid upphandling.

Läs mer om att upphandla för en giftfri miljö på vår webbplats.

Läs mer 
På vår webbplats kan du läsa mer om hållbar upphandling.

Källhänvisningar

• 17 kap. 1 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) - särskilda kontraktsvillkor
• 13 kap. 3 § punkten 1 LOU - en upphandlande myndighet får utesluta leverantörer som har åsidosatt tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter
• 16 kap. 7 § tredje stycket LOU - den upphandlande myndigheten ska förkasta ett anbud som är onormalt lågt om den finner (efter en begärd förklaring av anbudsgivaren) att det inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter
• 16 kap. 9 § LOU - om en leverantörs anbud inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter, får myndigheten besluta att leverantören inte ska tilldelas kontraktet
• 9 kap. 2 § LOU - när det som anskaffas ska användas av fysiska personer ska de tekniska specifikationerna bestämmas med beaktande av samtliga användares behov, däribland tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
• 17 kap. 2–5 § LOU - bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor.

Vänliga hälsningar,