Till senaste kommentaren

Vilka regler gäller för avtal som avser både driftstöd och byggtjänster?

Hej

Jag ska upphandla en leverantör för serviceavtal avseende drift och underhåll av fastighetstekniska system. Med detta avses driftstöd till egna tekniker i samband med hög belastning och vid ledigheter (som en vikarie vid toppar i arbetsbelastningen och vid sjukfrånvaro). Uppskattningsvis rör det sig om ca 1000 timmar per år. I uppdraget ingår mindre byggtjänster (AB04 och ABT06 finns omnämnda i handlingarna) men den största delen av tjänsten är drift och underhåll av fastighetstekniska system och upphandlingen genomförs med hjälp av ABFF 12, dvs ej AMA.

Fråga 1: Vilket tröskelvärde är tillämplig i denna upphandling? Är det tröskelvärdet för tjänst (1.233.941 SEK) eller entreprenad (47.758.068 SEK)? Detta undrar jag för att veta om jag kan upphandla detta genom Förenklat förfarande eller inte.

Fråga 2: Är detta att anse som ett ramavtal (med max löptid 4 år) eller kan vi teckna ett längre avtal med leverantören. Se dom nedan.

(I en dom från den 11 december 2015 (6372-15), som vunnit laga kraft, har Kammarrätten i Stockholm uttalat sig i denna fråga. Efter att ha redogjort för 5 kap. 3 § LOU och EU-kommissionens tolkningsmeddelande konstaterade kammarrätten att ”inte bara ramavtal utan även avropsavtal som huvudregel får ha en maximal löptid om fyra år”.)

Kommentarer

  • Hej!

    Tack för dina frågor.

    1. För blandade kontrakt som består av flera slag av upphandlingar, exempelvis inköp av byggentreprenader och tjänster, ska huvudsaksprincipen användas för att avgöra vilka bestämmelser som ska tillämpas (2 kap. 2 § första stycket LOU). Exempelvis kan ett tjänstekontrakt som avser fastighetsförvaltning också innefatta byggentreprenader i form av underhållsarbeten. Om dessa underhållsarbeten är av underordnad betydelse i förhållande till kontraktets huvudinnehåll och en följd av, eller ett komplement till detta, ska kontraktet inte klassificeras som ett byggentreprenadkontrakt (se prop. 2015/16:195 s. 945–946 samt beaktandesats 8 i LOU-direktivet).

    Du finner de aktuella tröskelvärdena här.

    2. En upphandlande myndighet kan välja att upphandla varje kontrakt separat eller upphandla ett ramavtal i syfte att fastställa villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en given tidsperiod. När den har ingått ett ramavtal kan den senare avropa enligt avtalet och tilldela kontrakt för enskilda uppdrag när behovet uppstår. Ramavtal kan vara lämpligt för situationer där en upphandlande myndighet med en rimlig grad av säkerhet kan förutse framtida återkommande behov av anskaffningar och vill planera för dessa.

    Avser ni att ingå ett ramavtal med leverantören får ramavtalets, och kontrakten som grundar sig på ramavtalets, löptid som huvudregel vara max fyra år. Det finns dock inget hinder mot att kontrakten som grundar sig på ramavtalets löptid sträcker sig längre än själva ramavtalets löptid (se Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 6372-15 samt inlägget Får kontraktets löptid gå utöver ramavtalets löptid?).

    För andra typer av avtal än ramavtal, och avtal som grundar sig på ramavtal, finns det inte någon uttrycklig bestämmelse om begränsning av kontraktets löptid. EU-domstolen har emellertid uttalat att det är främmande för regelverket om offentlig upphandling att offentliga kontrakt ingås för obestämd tid (se mål C‑454/06 Pressetext och inlägget Hur långt får avtalets löptid vara för kontrakt respektive ramavtal?). I förarbetena anges att vad som är en acceptabel löptid för ett visst kontrakt ytterst får avgöras vid en proportionalitetsbedömning i förhållande till vad det är som anskaffas (se prop. 2015/16:195 s. 515).

    Uppdaterad: den 23 juli 2018


    Med vänliga hälsningar,
    Erika Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.