Vad är definitionen av marknad enligt LOU?
Publicerad 30 augusti 2019
Jag undrar lite över definitionen av leverantör i LOU, att det som avses är den som tillhandahåller vara/tjänst/byggentreprenad på marknaden. Hur ska man se på begreppet marknaden? Vad är definitionen av marknad enligt LOU? När föreligger det en marknad enligt LOU och när gör det inte det?
Monica
Publicerad 30 augusti 2019
Hej Monica,
Vare sig lagen om offentlig upphandling (LOU) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (LOU-direktivet) har en legaldefinition av begreppet marknad. Din fråga är kopplad till definitionen av begreppet leverantör. Enligt praxis från EU-domstolen ska begreppet leverantör ges en vid tolkning. Om detta innebär att begreppet marknad också ska ges en vid innebörd är oklart.
Det ska också poängteras att begreppet leverantör syftar till att klargöra en krets av fysiska och juridiska personer med en viss rättslig ställning (till exempel blir reglerna om rättsmedel tillämpliga).
För att det ska föreligga en marknad i sin enklaste form krävs generellt sett att det finns någon som erbjuder en vara eller tjänst (säljare) som någon annan vill köpa (köpare). Eftersom det inte framgår av ditt inlägg i vilket sammanhang frågan ställs är det svårt att ge ett mer konkret svar.
Den enda situationen vi känner till att man generellt diskuterar om en marknad existerar eller inte är när man diskuterar klassificeringen av tjänster av allmänt intresse. Antingen är det en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (Services of general economic interest, SGEI) eller en icke-ekonomisk tjänst av allmänt intresse (non economic services of general interest, NESGI). Klassificeringen avgör om upphandlingsregelverket är tillämpligt eller inte. För att upphandlingsregelverket ska vara tillämpligt vid köp av tjänster av allmänt intresse krävs det att det rör sig om SGEI. Anledningen till att sådana tjänster inte omfattas av upphandlingslagstiftningen (en del av EU:s sekundärrätt) är att sådana tjänster i princip inte omfattas av EU-fördragens bestämmelser (EU:s primärrätt). Vilka typer av tjänster som ska anses utgöra NESGI eller inte är föremål för en viss osäkerhet, och frågan har diskuterats i ett antal olika utredningar under åren. Men jag kan inte utläsa att det är detta du frågar efter.
För att avgöra om en aktör anses vara en leverantör på marknaden behöver en bedömning göras i det enskilda fallet.
Läs mer
Högsta Förvaltningsdomstolens dom i HFD 2020 ref. 15 (se referat) – om SGEI och NESGI.
Källhänvisning
Vare sig lagen om offentlig upphandling (LOU) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (LOU-direktivet) har en legaldefinition av begreppet marknad. Din fråga är kopplad till definitionen av begreppet leverantör. Enligt praxis från EU-domstolen ska begreppet leverantör ges en vid tolkning. Om detta innebär att begreppet marknad också ska ges en vid innebörd är oklart.
Det ska också poängteras att begreppet leverantör syftar till att klargöra en krets av fysiska och juridiska personer med en viss rättslig ställning (till exempel blir reglerna om rättsmedel tillämpliga).
För att det ska föreligga en marknad i sin enklaste form krävs generellt sett att det finns någon som erbjuder en vara eller tjänst (säljare) som någon annan vill köpa (köpare). Eftersom det inte framgår av ditt inlägg i vilket sammanhang frågan ställs är det svårt att ge ett mer konkret svar.
Den enda situationen vi känner till att man generellt diskuterar om en marknad existerar eller inte är när man diskuterar klassificeringen av tjänster av allmänt intresse. Antingen är det en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (Services of general economic interest, SGEI) eller en icke-ekonomisk tjänst av allmänt intresse (non economic services of general interest, NESGI). Klassificeringen avgör om upphandlingsregelverket är tillämpligt eller inte. För att upphandlingsregelverket ska vara tillämpligt vid köp av tjänster av allmänt intresse krävs det att det rör sig om SGEI. Anledningen till att sådana tjänster inte omfattas av upphandlingslagstiftningen (en del av EU:s sekundärrätt) är att sådana tjänster i princip inte omfattas av EU-fördragens bestämmelser (EU:s primärrätt). Vilka typer av tjänster som ska anses utgöra NESGI eller inte är föremål för en viss osäkerhet, och frågan har diskuterats i ett antal olika utredningar under åren. Men jag kan inte utläsa att det är detta du frågar efter.
För att avgöra om en aktör anses vara en leverantör på marknaden behöver en bedömning göras i det enskilda fallet.
Läs mer
Högsta Förvaltningsdomstolens dom i HFD 2020 ref. 15 (se referat) – om SGEI och NESGI.
Källhänvisning
- 1 kap. 16 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – definition av leverantör
- skäl 6 i LOU-direktivet (2014/24/EU) samt artikel 14 och artikel 106.2 i EUF-fördraget, i protokoll nr 26 till EUF-fördraget samt i artikel 36 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna – stöd för att NESGI inte omfattas av upphandlingslagstiftningen
- Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78), s. 395 ff. – diskussion om vilka typer av tjänster som ska anses utgöra NESGI.
Mattias
03 september 2019 (Uppdaterat 11 oktober 2021)
Fråga oss!
25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.