Till senaste kommentaren

Vilka bevis krävs för uteslutning på grund av obetalda skatter?

I 13 kap. 2 § LOU står att "bindande domstolsavgörande eller myndighetsbeslut som har fått laga kraft".  Vad innebär detta? En företagare som har en skuld på sitt skattekonto under ex. två veckor men ärendet har inte gått till kronofogden, hur ska detta hanteras.
  • Är det ett myndighetsbeslut?
  • Vad innebär ett domstolsavgörande?
  • Vad kan företagaren göra  som "self cleaning"?

Kommentarer

  • Hej Åke,

    I andra stycket i 13 kap. 2 § lagen om offentlig upphandling (LOU) anges att myndigheten får utesluta en leverantör om den på ett lämpligt sätt kan visa att leverantören inte fullgjort sina skyldigheter att betala skatter och socialförsäkringsavgifter. Av förarbetena till lagen framgår det att för de fall det finns förfallna skulder på leverantörens skattekonto så har en brist i fullgörandet av leverantörens skyldighet visats på lämpligt sätt i enlighet med andra stycket i bestämmelsen. Så fort en betalning inte bokförts på Skatteverkets särskilda konto på förfallodagen finns tillräckliga skäl för den upphandlande myndigheten ska få besluta om uteslutning.

    Formuleringen lagakraftvunnet och bindande domstolsavgörande härrör från formuleringen slutlig och bindande verkan i artikel 57.2 första stycket i LOU-direktivet. Formuleringen i artikeln får antas syfta på både domstolsavgöranden och administrativa beslut. Då lagstiftaren eftersträvat en så nära koppling till direktivet, och EU-domstolens tolkning av direktivet, som möjligt anges i paragrafen att avgörandet ska vara både lagakraftvunnet och bindande. Eftersom tiden för överklagande av beslut om skatt och socialförsäkringsavgifter enligt skatteförfarandelagen uppgår till ungefär sex år efter utgången av beskattningsåret blir den fakultativa uteslutningsgrunden i andra stycket tillämplig i normalfallet.

    Självsanering
    En leverantör som annars skulle uteslutas får ändå delta i upphandlingen om leverantören vidtagit olika åtgärder (vilket brukar kallas ”självsanering” eller ”self-cleaning”). Sådana åtgärder kan bestå av att leverantören samarbetar med myndigheter, betalar eventuella böter eller sanktionsavgifter och vidtar konkreta åtgärder för att felet inte ska upprepas. För självsanering av misskötsamhet enligt 13 kap. 2 § LOU gäller även särskilda förutsättningar enligt 13 kap. 5 § tredje stycket LOU där sanktionsavgift motsvarar böter i artikel 57.2 tredje stycket i LOU-direktivet. Skattetillägg omfattas således av regeln, men några andra särskilda avgifter enligt skatteförfarandelagen borde inte falla in under begreppet böter enligt artikeln.

    Källhänvisningar
    • prop. 2015/16:195 s.1085 - om det finns förfallna skulder på leverantörens skattekonto så har en brist i fullgörandet av leverantörens skyldighet visats på lämpligt sätt
    • 62 kap. skatteförfarandelagen samt prop. 2015/16:195 s. 731 - Så fort en betalning inte bokförts på Skatteverkets särskilda konto på förfallodagen finns tillräckliga skäl för den upphandlande myndigheten ska få besluta om uteslutning
    • prop. 2015/16:195 s.1085 samt artikel 57.2 LOU-direktivet - avgörandet ska vara både lagakraftvunnet och bindande
    • prop. 2015/16:195 s. 732 - Eftersom tiden för överklagande av beslut om skatt och socialförsäkringsavgifter enligt skatteförfarandelagen uppgår till ungefär sex år efter utgången av beskattningsåret blir den fakultativa uteslutningsgrunden i andra stycket tillämplig i normalfallet
    • 13 kap. 5 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – om självsanering
    Uppdaterad: den 21 augusti 2019

    Med vänliga hälsningar,
    Erika Upphandlingsjurist
  • Hej Erika, kan du förtydliga för mig. Hur långt efter det att ett företag fått en betalningsanmärkning i allmänna mål kan en myndighet välja att utesluta en leverantör?
    Lotta
  • Hej,

    Att en leverantör har en betalningsanmärkning enligt typen allmänna mål har inte nödvändigtvis något med att leverantören har obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter att göra. Begreppet betalningsanmärkning använder kreditupplysningsföretag för uppgifter som de samlar in från olika håll som indikerar att en person eller organisation inte har skött sina betalningar. Obetalda skatteskulder som lämnats över till Kronofogden noteras i Kronofogdemyndighetens register (vilket kallas för restföring). Kreditupplysningsföretagen hämtar uppgifter från ett stort antal organisationer till sina register. En av dessa är Kronofogdemyndigheten. Man behöver därför titta närmre på vad som ligger till grund för en betalningsanmärkning av typen allmänna mål. Om anmärkningen beror på en obetald skatteskuld kan det vara aktuellt att utesluta leverantören.

    När det rör sig om obetalda svenska skatter och socialförsäkringsavgifter blir i normalfallet den frivilliga uteslutningsgrunden i 13 kap. 2 § andra stycket LOU tillämplig, se svaret ovan.

    Hur lång tid får en leverantör uteslutas på grund av en betalningsanmärkning?
    Först behöver den upphandlande organisationen utreda om betalningsanmärkningen innebär att anbudsgivaren har obetalda skatter eller socialförsäkringsavgifter och att det därmed föreligger grund för uteslutning.

    Om så är fallet kan noteras att det inte finns några uttryckliga bestämmelser om tidsgränser för uteslutning. Detta innebär dock inte att en sådan leverantör för all framtid ska vara utesluten från att delta i offentliga upphandlingar. Eftersom uteslutning av en leverantör är en ingripande åtgärd ställs höga krav på att åtgärden är proportionerlig i det enskilda fallet. De förhållanden som åberopas som grund för en uteslutning får till exempel inte ligga alltför långt tillbaka i tiden.

    Den upphandlande myndigheten ska därför i varje enskilt fall ta ställning till hur lång tid tillbaka obetalda skatter och socialförsäkringsavgifter är relevanta för att utgöra en grund för uteslutning. Bedömningen ska göras med beaktande samtliga omständigheter i det enskilda fallet med särskilt beaktande av proportionalitetsprincipen. Vid en sådan bedömning bör myndigheten beakta bland annat tidsaspekter, hur allvarligt det bristfälliga fullgörandet är i termer av bland annat varaktighet och frekvens samt hur det bristfälliga fullgörandet påverkar leverantörens lämplighet i den aktuella upphandlingen.

    När det gäller tidsaspekten kan artikel 57.7 i LOU-direktivet ge viss vägledning, även om artikeln inte har någon motsvarande bestämmelse i LOU. För de frivilliga uteslutningsärendena får en leverantör, enligt LOU-direktivet, uteslutas i som längst tre år från den relevanta händelsen. Hur länge en leverantör ska uteslutas måste dock avgöras i varje enskilt fall.

    Läs merKällhänvisningar
    • prop. 2015/16:195 s. 739–741 – åtgärden att utesluta en leverantör ska vara proportionerlig
    • artikel 57.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (LOU-direktivet) – en leverantör får uteslutas som längst tre år om det gäller en frivillig uteslutningsgrund.
    Med vänliga hälsningar,
    Erika Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.