Till senaste kommentaren

Kvalificeringskrav inte uppfyllt vid avtalstecknande

En anbudsgivare har bifogat ett ISO-certifikat för att uppfylla ett kvalificeringskrav på ledningssystem. ISO-certifikatet var giltigt vid datumet för anbudsinlämning men ogiltigt vid avtalstecknandet några veckor senare. Räcker det att ISO-certifikatet är giltigt vid anbudsinlämningen för att uppfylla kravet eller måste ISO-certifikatet även vara giltigt i samband med att avtalsspärren har passerat och avtalet ska tecknas?

Kommentarer

  • Hej Mattias,

    En bedömning av när ett obligatoriskt krav ska vara uppfyllt bör i första hand göras utifrån hur kravet är utformat i upphandlingsdokumenten. Det är således omständigheterna i det enskilda fallet som avgör när ett krav ska vara uppfyllt och under vilken tid som dessa ska gälla.

    När ingen tidpunkt anges i upphandlingsdokumenten ska kravet som huvudregel vara uppfyllt vid tiden för anbudets ingivande, om det inte i undantagsfall anses vara oproportionerligt (se Kammarrätten i Göteborgs domar i mål nr 26–12 och 3688–14 angående när ett obligatoriskt krav ska vara uppfyllt).

    Frågan om kvalificeringskrav som är uppfyllda vid anbudsinlämnandet men inte vid avtalsskrivning har, såvitt jag vet, inte prövats i domstol. Det finns dock en hel del rättsavgöranden angående obligatoriska krav som vid anbudsinlämnandet varit uppfyllda men som senare visat sig inte vara uppfyllda. Omständigheterna påminner om varandra och det kan eventuellt vara möjligt att dra paralleller till den av dig beskrivna situationen.

    Förändringar avseende obligatoriska krav som inträffar hos leverantören mellan anbudsinlämnandet och tilldelningsbeslutet kan behöva beaktas av den upphandlande myndigheten. Detta framkommer bland annat av Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nr 4847–11. I det fallet hände vissa förändringar hos leverantören mellan kvalificeringsfasen och utvärderingen. Förändringarna innebar att leverantören inte längre uppfyllde de obligatoriska krav som ställdes i upphandlingsdokumenten. Kammarrätten bedömde att förändringarna innebar att anbudet skulle förkastas och därmed inte beaktas i utvärderingsfasen. Det räckte alltså inte för den upphandlande myndigheten att enbart beakta omständigheterna vid anbudsinlämnandet och i kvalificeringsfasen. I det aktuella fallet användes ett selektivt förfarande men detsamma borde gälla även för andra förfaranden.

    En upphandlande myndighet har inte en skyldighet att kontrollera om uppgifter som lämnas under anbudstiden är riktiga när omständigheterna i det enskilda fallet inte ger anledning att ifrågasätta riktigheten. I regel sträcker sig inte den upphandlande myndighetens skyldigheter längre än att en jämförelse ska göras mellan uppgifterna i anbudet och de krav som angetts i upphandlingsdokumenten.

    Om det finns objektiv misstanke om att ett anbud inte uppfyller obligatorisk krav kan det dock medföra att det finns skäl för den upphandlande myndigheten att kontrollera de uppgifter som anbudsgivaren har lämnat (se bland annat Kammarrätten i Göteborgs domar i mål nr 4904–09, 3688–14, Kammarrätten i Jönköpings domar i mål nr 2449–10, 2947–14, Kammarrätten i Stockholms domar i mål nr 2842–14 och 4060–14).

    Om den upphandlande myndigheten väljer att göra kontroller ska detta ske på ett sätt som är förenligt med de grundläggande principerna, särskilt likabehandlingsprincipen.

    Oavsett om och när eventuella kontroller görs ska den upphandlande myndigheten som huvudregel inte avvika från de krav som har ställts i den ursprungliga upphandlingen. Den upphandlande myndigheten får således inte anta anbud som inte uppfyller de obligatoriska kraven (se bland annat EU-domstolens dom C-243/89 Stora Bältbron punkt 37 och Högsta förvaltningsdomstolens dom HFD 2016 ref. 37).

    Den upphandlande myndigheten har en möjlighet att ange som kontraktsvillkor att de krav som är angivna i upphandlingsdokumenten även ska gälla under avtalets löptid. Efter att avtalet har ingåtts får den upphandlande myndigheten i regel inte godta leverantörens avvikelser från de krav som har ställts i upphandlingen. Vid avvikelser bör därför avtalsrättsliga sanktioner vidtas. Om parterna vill ändra avtalet framgår vilka ändringar av avtalet som är tillåtna av 17 kap. 9–14 §§ lagen om offentlig upphandling (LOU).

    Observera dock att rättsläget angående vad som gäller tidpunkten för uppfyllande av specifikt kvalificeringskrav är oklart.

    Läs mer
    Läs även inlägget När ska ett krav vara uppfyllt? i vår Frågeportal.

    Uppdaterad: den 18 oktober 2019

    Med vänlig hälsning,
    Rasmus

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.