Till senaste kommentaren

Hur ska man tolka bestämmelsen om högsta möjliga omsättningskrav vid ramavtal?

Hej,

I en ramavtalsupphandling har upphandlande myndighet ställt krav på att leverantörerna ska under de två senaste avslutade och fastställda räkenskapsåren ha uppnått en årlig årsomsättning om lägst 15 MSEK per år.

Anbud får lämnas på ett eller flera anbudsområden. Volymerna för tjänsterna är beräknat enligt följande:

Anbudsområde A1: ca 2-3 MSEK per år
Anbudsområde A2: ca 2-3 MSEK per år
Anbudsområde A3: ca 2-3 MSEK per år
Anbudsområde A4: ca 2-3 MSEK per år
Anbudsområde B: ca 7-10 MSEK per år

Avtalstiden är 2 år med möjlighet till förlängning i 2 år. Nya avrop kommer göras och upphandlade myndighets ambition är att ingå ramavtal med sex leverantörer inom varje område.

Jag undrar om det är förenligt med LOU att ställa krav på årsomsättning vid upphandling av ramavtal där upphandlande myndighet inte kan garantera några volymer för tjänsterna.

Kommentarer

  • Hej Niga,

    Generellt sett finns inget hinder mot att krav på omsättning ställs i upphandlingar avseende ramavtal så länge kravet är förenligt med de grundläggande upphandlingsprinciperna.

    Ett krav på minsta omsättning får inte bestämmas till ett belopp som är mer än två gånger så högt som det uppskattade värdet av upphandlingen, om det inte finns särskilda skäl med hänsyn till byggentreprenadernas, tjänsternas eller varornas art.

    Om ett kontrakt som grundas på ett ramavtal ska tilldelas efter en förnyad konkurrensutsättning, ska det uppskattade kontraktsvärdet beräknas på grundval av den förväntade största storleken på de kontrakt som ska fullgöras samtidigt eller, om den uppgiften inte är känd, på grundval av ramavtalets uppskattade värde.

    Värdet av ett ramavtal ska uppskattas till det högsta sammanlagda värdet av samtliga kontrakt som planeras inom ramen för ramavtalet under löptiden.

    Begränsningen i möjligheten att uppställa ett omsättningskrav är motiverad av hänsyn till små och medelstora företags möjlighet att delta i offentliga upphandlingar. Omsättningskrav får inte heller ställas om det inte står i proportion till kontraktsföremålet.

    Bestämmelsen om beräkningen av omsättningskravets maximala storlek vid upphandling av ramavtal där alla villkor inte är skulle kunna tolkas som att högsta möjliga omsättning ska beräknas utifrån det totala värdet under ett ramavtals hela löptid, men ett omsättningskrav som beräknas på det sättet kan ändå komma att anses strida mot proportionalitetsprincipen vid en prövning i det enskilda fallet.

    Upphandlingsmyndigheten har inte tagit ställning i frågan om hur bestämmelsen ska tolkas utan det är något som får avgöras i rättstillämpningen.

    Läs mer
    Läs inlägget Hur beräknas omsättningskrav? i vår Frågeportal för ett liknande resonemang om beräkningen av omsättningskrav.

    Källhänvisningar
    • 14 kap. 4 § första stycket lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) - begränsning av omsättningskravets storlek
    • 14 kap. 4 § fjärde stycket LOU - uppskattningen av omsättningskravets maximala storlek vid upphandling av ramavtal där alla villkor inte är fastställda
    • 5 kap. 14 § LOU - beräkningen av värdet av ett ramavtal
    • beaktandesats 83 i LOU-direktivet - begränsningen i möjligheten att uppställa ett omsättningskrav är motiverad av hänsyn till små och medelstora företags möjlighet att delta i offentliga upphandlingar
    • Arrowsmith, Sue, The law of Public and Utilities Procurement, 3 uppl., s. 1193–1194 - ett omsättningskrav beräknat enligt 14 kap. 4 § LOU kan ändå anses oproportionerligt i det enskilda fallet.

    Uppdaterad: den 31 januari 2020

    Med vänliga hälsningar,
    Erika Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Här kan du läsa om hur hur Upphandlingsmyndigheten behandlar personuppgifter i Frågeportalen.