Kan man överpröva avtals giltighet vid direktupphandling om likabehandlingsprincipen inte följs?
Publicerad 09 maj 2018
Hej,
Jag har frågor gällande en direktupphandling mitt företag nyligen deltog i.
Upphandlande aktör ringer till tre stycken leverantörer och förklarar muntligt vad de vill köpa in. I samtalet med oss diskuteras leveranstid och den upphandlande aktören säger att sju dagar är önskad leveranstid. Upphandlande aktör specificerar också att det är önskvärt om vissa leveranser kan ske med extra hög säkerhet.
När tilldelningsbeslut kommer vinner en annan leverantör, trots att vårt anbud har det lägsta priset (marginellt). Som förklaring till detta hänvisar man till att den andra leverantören hade ett bättre erbjudande överlag, trots att vinnande leverantör inte har presenterat någon lösning på de extra säkra leveranser som efterfrågades. Man hänvisar istället till att leverantören har kortare leveranstid, tre till fyra dagar, jämfört med våra sju. Märk att just sju dagar var just det som efterfrågades i telefonkontakten!
Det framkommer också att vinnande anbud inte specificerat leveranstid i sin offert, utan getts möjlighet att ange detta i efterhand via mejl efter att anbudet skickats in. Den vinnande aktören har tidigare arbetat åt den upphandlande aktören och det är första gången den här typen av tjänster upphandlats.
Kan den upphandlade aktören verkligen använda sig av leveranstid som kriterium när man i telefonsamtalen/det muntliga förfrågningsunderlaget sagt att sju dagar är önskvärd leveranstid? Om andra faktorer än pris spelade in, bör inte det som man specifikt lyfte gällande säkerhet istället vara ett kriterium?
Vi upplever inte att likabehandlingsprincipen följts överhuvudtaget i denna direktupphandling, utan att man gynnar den nuvarande leverantören genom att godtyckligt ändra urvalskriterierna under tiden. Finns det stöd att ta detta vidare och överpröva avtalets giltighet?
Jag har frågor gällande en direktupphandling mitt företag nyligen deltog i.
Upphandlande aktör ringer till tre stycken leverantörer och förklarar muntligt vad de vill köpa in. I samtalet med oss diskuteras leveranstid och den upphandlande aktören säger att sju dagar är önskad leveranstid. Upphandlande aktör specificerar också att det är önskvärt om vissa leveranser kan ske med extra hög säkerhet.
När tilldelningsbeslut kommer vinner en annan leverantör, trots att vårt anbud har det lägsta priset (marginellt). Som förklaring till detta hänvisar man till att den andra leverantören hade ett bättre erbjudande överlag, trots att vinnande leverantör inte har presenterat någon lösning på de extra säkra leveranser som efterfrågades. Man hänvisar istället till att leverantören har kortare leveranstid, tre till fyra dagar, jämfört med våra sju. Märk att just sju dagar var just det som efterfrågades i telefonkontakten!
Det framkommer också att vinnande anbud inte specificerat leveranstid i sin offert, utan getts möjlighet att ange detta i efterhand via mejl efter att anbudet skickats in. Den vinnande aktören har tidigare arbetat åt den upphandlande aktören och det är första gången den här typen av tjänster upphandlats.
Kan den upphandlade aktören verkligen använda sig av leveranstid som kriterium när man i telefonsamtalen/det muntliga förfrågningsunderlaget sagt att sju dagar är önskvärd leveranstid? Om andra faktorer än pris spelade in, bör inte det som man specifikt lyfte gällande säkerhet istället vara ett kriterium?
Vi upplever inte att likabehandlingsprincipen följts överhuvudtaget i denna direktupphandling, utan att man gynnar den nuvarande leverantören genom att godtyckligt ändra urvalskriterierna under tiden. Finns det stöd att ta detta vidare och överpröva avtalets giltighet?
Peter
Publicerad 09 maj 2018
Hej!
Med direktupphandling avses en upphandling utan krav på anbud i viss form. Det betyder att det inte finns några särskilda regler kring upphandlingens genomförande. Vid direktupphandlingar har en upphandlande myndighet en stor frihet att välja hur upphandlingen ska genomföras. Krav och villkor måste dock hålla sig inom de ramar som ges av de grundläggande upphandlingsprinciperna. Det finns därmed inte något hinder mot att en leverantör kompletterar sitt anbud i efterhand via mejl under upphandlingsprocessen, förutsatt att principerna iakttas.
Det finns flera rättsfall där likabehandlingsprincipen tas upp. Ett av dessa är HFD 2016 ref. 37 II, där frågan i målet var om det är förenligt med likabehandlingsprincipen att en upphandlande myndighet godtog en leverantörs anbud trots att anbudsgivaren inte lämnat en i upphandlingsdokumenten efterfrågad obligatorisk uppgift. Den upphandlande myndighetens åtgärd att godta leverantörens anbud, trots att den inte kommit in med den efterfrågade obligatoriska uppgiften, ansågs inte vara förenlig med likabehandlingsprincipen
Ett annat rättsfall är Högsta förvaltningsdomstolens dom HFD 2018 ref. 60. Där ansåg domstolen att om en upphandlande myndighet väljer att konkurrensutsätta en direktupphandling måste myndigheten se till att underlagen är tillräckligt tydliga och att alla anbudsgivare ges samma förutsättningar.
En bedömning om vilka krav som har ställts och vilka tilldelningskriterierna är måste göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Vi kan inte bedöma eller uttala oss om kraven ni fick muntligen är att betrakta som obligatoriska krav, eller om de avsåg exempelvis tilldelningskriterier. Om den upphandlande myndighetens krav eller tilldelningskriterier ändras under upphandlingsprocessen ska alla berörda leverantörer få samma information om detta.
Förutsättningarna för en leverantör att vinna framgång i en överprövningsprocess beror på omständigheterna i det enskilda fallet, men en otillåten särbehandling av leverantörer i en direktupphandling kan få till följd att en upphandling behöver göras om. Efter att avtal slutits kan en direktupphandling inte längre överprövas. Ett avtal kan dock förklaras ogiltigt i vissa i lagen angivna fall.
Läs mer
Läs mer om direktupphandling och överprövning på vår webbplats.
Källhänvisningar
Med vänlig hälsning,
Med direktupphandling avses en upphandling utan krav på anbud i viss form. Det betyder att det inte finns några särskilda regler kring upphandlingens genomförande. Vid direktupphandlingar har en upphandlande myndighet en stor frihet att välja hur upphandlingen ska genomföras. Krav och villkor måste dock hålla sig inom de ramar som ges av de grundläggande upphandlingsprinciperna. Det finns därmed inte något hinder mot att en leverantör kompletterar sitt anbud i efterhand via mejl under upphandlingsprocessen, förutsatt att principerna iakttas.
Det finns flera rättsfall där likabehandlingsprincipen tas upp. Ett av dessa är HFD 2016 ref. 37 II, där frågan i målet var om det är förenligt med likabehandlingsprincipen att en upphandlande myndighet godtog en leverantörs anbud trots att anbudsgivaren inte lämnat en i upphandlingsdokumenten efterfrågad obligatorisk uppgift. Den upphandlande myndighetens åtgärd att godta leverantörens anbud, trots att den inte kommit in med den efterfrågade obligatoriska uppgiften, ansågs inte vara förenlig med likabehandlingsprincipen
Ett annat rättsfall är Högsta förvaltningsdomstolens dom HFD 2018 ref. 60. Där ansåg domstolen att om en upphandlande myndighet väljer att konkurrensutsätta en direktupphandling måste myndigheten se till att underlagen är tillräckligt tydliga och att alla anbudsgivare ges samma förutsättningar.
En bedömning om vilka krav som har ställts och vilka tilldelningskriterierna är måste göras utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet. Vi kan inte bedöma eller uttala oss om kraven ni fick muntligen är att betrakta som obligatoriska krav, eller om de avsåg exempelvis tilldelningskriterier. Om den upphandlande myndighetens krav eller tilldelningskriterier ändras under upphandlingsprocessen ska alla berörda leverantörer få samma information om detta.
Förutsättningarna för en leverantör att vinna framgång i en överprövningsprocess beror på omständigheterna i det enskilda fallet, men en otillåten särbehandling av leverantörer i en direktupphandling kan få till följd att en upphandling behöver göras om. Efter att avtal slutits kan en direktupphandling inte längre överprövas. Ett avtal kan dock förklaras ogiltigt i vissa i lagen angivna fall.
Läs mer
Läs mer om direktupphandling och överprövning på vår webbplats.
Källhänvisningar
- 19 kap. 4 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – med direktupphandling avses en upphandling utan krav på anbud i viss form
- 20 kap. 6 § andra stycket LOU – efter att avtal slutits kan en direktupphandling inte längre överprövas
- 20 kap. 13 § LOU överprövning av ett avtals giltighet.
Med vänlig hälsning,
Klara
16 maj 2018 (Uppdaterat 15 maj 2020)
Fråga oss!
25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.