Till senaste kommentaren

Varför har den upphandlande myndigheten belagt delar av andras anbud med sekretess?

Hej!

Jag har begärt ut inlämnade anbud i en upphandling jag själv deltagit i. När jag fick övriga anbud var samtliga till nästan 100 % maskerade. Det är omöjligt för mig att kunna göra en jämförelse mellan mitt anbud och övriga. Är detta rimligt med hänvisning till 31 kap 16 § OSL? Om detta är standard, hur kan man veta att den upphandlande myndigheten gjort ett korrekt val och inte bara valt någon godtyckligt?

Kommentarer

  • Hej Jonas,

    Det är den upphandlande myndigheten eller enheten som ansvarar för sekretessprövningen när en allmän handling eller uppgift i allmän handling har begärts ut. Skaderekvisitet i den aktuella regeln är ett rakt skaderekvisit, vilket innebär att sådana uppgifter som huvudregel inte anses skada den enskilda om uppgiften lämnas ut. Det finns dock undantag från huvudregeln och en individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall.

    Om du är missnöjd med ett beslut om att inte få ta del av en allmän handling har du rätt att få ett skriftligt beslut där motiveringen till att något utlämnande inte skett framgår samt en besvärshänvisning, ett sådant skriftligt beslut kan överklagas till den domstol som är behörig att pröva frågan. Vanligtvis är det kammarrätten. Dina möjligheter att överklaga beslutet och hur du går tillväga ska framgå i besvärshänvisningen.

    Vidare ska den upphandlande myndigheten eller enheten, enligt reglerna om information på begäran av en leverantör, bland annat ge viss information till en anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud. Exempelvis kan detta vara upplysningar om utformningen av, och de relativa fördelarna med det valda anbudet. Det kan även vara namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet eller parterna i ramavtalet, och när det anses motiverat kan information om hur förhandlingarna eller dialogen med anbudsgivarna har fortlöpt ges ut.

    Ett tillägg till din fråga kan vara att det också finns vissa möjligheter inom ramen för processen i ett överprövningsmål i en förvaltningsdomstol att genom ett editionsföreläggande begära att domstolen tar del av de uppgifter som den upphandlande myndigheten eller enheten valt att sekretessbelägga, för att kunna bedöma om kvalificeringen, utvärderingen och tilldelningen har gått till på rätt sätt. Detta gäller om motparten har åberopat den sekretessbelagda handlingen som ett bevis för det bevistema parten anför. Vid ett editionsföreläggande ges dock inte motparten automatiskt rätt att ta del av den handling domstolen förelagt den upphandlande myndigheten att skicka in.

    Källhänvisningar
    • 6 kap. 3 § andra stycket punkten 2 OSL och 7 § första stycket punkten 1 OSL – beslut om att inte få ta del av en allmän handling
    • 12 kap. 13 § LOU respektive LUF – upplysningar på begäran av en leverantör
    • 20 § förvaltningsprocesslagen samt 38 kap. 8 § rättegångsbalken – editionsföreläggande.
    Uppdaterad: den 16 augusti 2019

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Här kan du läsa om hur hur Upphandlingsmyndigheten behandlar personuppgifter i Frågeportalen.