Till senaste kommentaren
Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Råder absolut sekretess vid ansökan till dynamiskt inköpssystem?

Hej! Jag håller på och gör en upphandling som ett dynamiskt inköpssystem. Jag har fastnat på detta med sekretess. När släpper den absoluta sekretessen för anbudsansökan? Det går inte att jämställa med en selektiv upphandling, eftersom det kan ansluta leverantörer vartefter och ansökningsprocessen inte mynnar ut i en upphandlingsprocess utan flera. Sekretessen för anbudet är helt logisk men för ansökan skulle jag behöva er hjälp.

Kommentarer

  • Hej Karin!

    Hur den absoluta sekretessen ska gälla i förhållande till dynamiska inköpssystem (DIS) beskrivs inte uttryckligen i lag. Rättsläget är därför i någon mån oklart, även om förarbetena kan ge viss ledning i frågan. Notera att detta svar endast avser själva ansökningsförfarandet till ett DIS och inte tilldelning av kontrakt som sker inom ett DIS.

    Att absolut sekretess gäller fram till dess att den upphandlande myndigheten beslutat att tilldela kontraktet till en viss leverantör eller till att anbuden offentliggjorts följer av 19 kap. 3 § Offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

    Motivet bakom den absoluta sekretessen är konkurrensskäl. En potentiell anbudsgivare ska inte få kännedom om sina konkurrenter eller innehållet i konkurrenternas anbud förrän handläggningen är klar, i syfte att förhindra kartellbildningar, prissamverkan och andra konkurrenssnedvridande situationer.
     
    Ett DIS ska under dess bestämda giltighetstid vara öppet för varje leverantör som uppfyller kvalificeringskraven, samtidigt som antalet anbudssökande som får delta i systemet inte heller får begränsas (se 8 kap. 1 § andra stycket samt 8 kap. 3 § första stycket LOU).

    En jämförelse kan göras med ansökningsförfaranden enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), där den absoluta sekretessen inte gäller (se 19 kap. 3 a § OSL). Som skäl för detta anfördes i förarbetena att det i ett valfrihetssystem enligt LOV inte föreligger någon konkurrens mellan sökande vid godkännandebeslutet. Alla sökande som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget godkänns och får teckna kontrakt med den upphandlande myndigheten. Risken för kartellbildning eller prissamverkan är obefintlig eftersom systemet inte bygger på att det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet eller anbudet med det lägsta priset vinner. Regeringen ansåg därför att det inte fanns något behov av absolut sekretess under tiden från det att ansökan har kommit in till dess att den upphandlande myndigheten har beslutat att godkänna sökanden som leverantör i valfrihetssystemet (se prop. 2012/13:123 s. 60 f.). Det finns således stora likheter kring hur ansökningsförfarandet går till i ett DIS och enligt LOV då ingen konkurrens råder vid godkännandebeslutet.

    Detta utesluter naturligtvis inte att det kan finnas skäl att sekretessbelägga uppgifter som inkommer till den upphandlande myndigheten genom ansökningarna, med hänvisning till exempelvis 19 kap. 1-2 §§, 19 kap. 3 § första stycket eller 31 kap. 16–17 §§ i OSL. En sekretessprövning ska alltid genomföras av en upphandlande myndighet vid en begäran om att ta del av allmän handling.

    Med vänliga hälsningar,
    Johan

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.