Kan man sekretessbelägga delar av anbudet som ingår i utvärderingsfasen?
Publicerad 16 november 2017
Hej
Jag undrar om det är ok att sekretessbelägga anbudslämnares svar som är del av utvärderingsmodellen. I detta fall poängsattes 5 punkter som gav poäng som gav avdrag i kronor på anbudspriset. Sekretessbeläggningen gör att vi ej kan se hur våra svar förhåller sig till den som vann och omöjliggör ifrågasättande av poängsättning och eventuellt överklagande.
Mvh
//Anders
Jag undrar om det är ok att sekretessbelägga anbudslämnares svar som är del av utvärderingsmodellen. I detta fall poängsattes 5 punkter som gav poäng som gav avdrag i kronor på anbudspriset. Sekretessbeläggningen gör att vi ej kan se hur våra svar förhåller sig till den som vann och omöjliggör ifrågasättande av poängsättning och eventuellt överklagande.
Mvh
//Anders
Anders Oterdahl
Publicerad 16 november 2017
Hej Anders,
Om sekretess generellt
Det är den upphandlande myndigheten som ska göra bedömningen om en eller flera uppgifter i ett anbud ska sekretessbeläggas eller inte. Huvudregeln är att uppgifter i inkomna anbud att betrakta som offentliga efter att tilldelningsbeslut har meddelats. Uppgifter som rör den enskildes affärs- eller driftsförhållanden ska beläggas med sekretess om det av särskild anledning kan antas att den enskilde (i det här fallet leverantören) lider skada om uppgiften röjs. Sekretess kan även gälla till skydd för det allmännas ekonomiska intresse.
Det spelar inte någon roll enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) om uppgifterna är hänförliga till utvärderingsfasen i upphandlingen. Det är till exempel vanligt förekommande att á-priser beläggs med sekretess med stöd av sekretessbestämmelsen om uppgifter som rör den enskildes affärs- eller driftsförhållanden.
Det som kan vara värt att nämna i sammanhanget är att det endast är sådana uppgifter som omfattas av sekretess som ska sekretessbeläggas. Om en handling delvis innehåller uppgifter som omfattas av sekretess och delvis uppgifter som inte omfattas av sekretess ska inte hela handlingen beläggas med sekretess. Istället ska en avskrift eller kopia av handlingen lämnas ut där de sekretessbelagda delarna är borttagna, vilket brukar kallas för att man maskar handlingen.
Informationsplikt enligt lagen om offentlig upphandling (LOU)
Vidare ska den upphandlande myndigheten enligt reglerna om information på begäran av en leverantör i LOU bland annat delge viss information till en anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud, till exempel upplysningar om utformningen av och de relativa fördelarna med det valda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet eller parterna i ramavtalet, och i tillämpliga fall hur förhandlingarna eller dialogen med anbudsgivarna har fortlöpt.
Editionsföreläggande
Den som ansöker om överprövning av en upphandling kan yrka att domstolen ska fatta beslut om ett så kallat editionsföreläggande. Edition innebär att rätten får besluta att en handling ska tillhandahållas om den kan antas ha betydelse som bevis. Detta innebär att edition inte medges när syftet med yrkandet är att få möjlighet att bedöma vilka grunder som bör åberopas. Edition innebär inte heller att motparten ges en automatisk rätt att ta del av den handling domstolen förelagt den upphandlande myndigheten att skicka in.
Källhänvisningar
Med vänlig hälsning
Om sekretess generellt
Det är den upphandlande myndigheten som ska göra bedömningen om en eller flera uppgifter i ett anbud ska sekretessbeläggas eller inte. Huvudregeln är att uppgifter i inkomna anbud att betrakta som offentliga efter att tilldelningsbeslut har meddelats. Uppgifter som rör den enskildes affärs- eller driftsförhållanden ska beläggas med sekretess om det av särskild anledning kan antas att den enskilde (i det här fallet leverantören) lider skada om uppgiften röjs. Sekretess kan även gälla till skydd för det allmännas ekonomiska intresse.
Det spelar inte någon roll enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL) om uppgifterna är hänförliga till utvärderingsfasen i upphandlingen. Det är till exempel vanligt förekommande att á-priser beläggs med sekretess med stöd av sekretessbestämmelsen om uppgifter som rör den enskildes affärs- eller driftsförhållanden.
Det som kan vara värt att nämna i sammanhanget är att det endast är sådana uppgifter som omfattas av sekretess som ska sekretessbeläggas. Om en handling delvis innehåller uppgifter som omfattas av sekretess och delvis uppgifter som inte omfattas av sekretess ska inte hela handlingen beläggas med sekretess. Istället ska en avskrift eller kopia av handlingen lämnas ut där de sekretessbelagda delarna är borttagna, vilket brukar kallas för att man maskar handlingen.
Informationsplikt enligt lagen om offentlig upphandling (LOU)
Vidare ska den upphandlande myndigheten enligt reglerna om information på begäran av en leverantör i LOU bland annat delge viss information till en anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud, till exempel upplysningar om utformningen av och de relativa fördelarna med det valda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet eller parterna i ramavtalet, och i tillämpliga fall hur förhandlingarna eller dialogen med anbudsgivarna har fortlöpt.
Editionsföreläggande
Den som ansöker om överprövning av en upphandling kan yrka att domstolen ska fatta beslut om ett så kallat editionsföreläggande. Edition innebär att rätten får besluta att en handling ska tillhandahållas om den kan antas ha betydelse som bevis. Detta innebär att edition inte medges när syftet med yrkandet är att få möjlighet att bedöma vilka grunder som bör åberopas. Edition innebär inte heller att motparten ges en automatisk rätt att ta del av den handling domstolen förelagt den upphandlande myndigheten att skicka in.
Källhänvisningar
- 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslag (2009:400) (OSL) – uppgifter som rör den enskildes affärs- eller driftsförhållanden ska beläggas med sekretess om det av särskild anledning kan antas att den enskilde (i det här fallet leverantören) lider skada om uppgiften röjs.
- 19 kap. 3 § OSL – Sekretess kan även gälla till skydd för det allmännas ekonomiska intresse
- 12 kap. 13 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – kompletterande upplysningar
- 20 § förvaltningsprocesslagen samt 38 kap. 8 § rättegångsbalken – editionsföreläggande och edition.
Med vänlig hälsning
Mattias
20 november 2017
Hej! Jag undrar hur en (jag/allmänheten) då kan kontrollera om utvärderingen tilldelas rätt leverantör på korrekta grunder? Hur kan det vara en offentlig upphandling om offentligheten inte kan kontrollera att utvärderingen gått rätt till? I praktiken kan UM bedöma utvärderingskvalificerande underlag så som det bäst passar dem utan att det i ett senare skede kan röjas information om detta. Om anbudslämnare begärt sekretess på ett stycke som också ska utvärderas, det vill säga.
Offentligt eller ej?
03 maj 2022
Hej,
Vad menas med offentlig upphandling och vem kan begära en överprövning av en offentlig upphandling?
Med offentlig upphandling menas de åtgärder som vidtas av upphandlande organisationer i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Med andra ord avser definitionen inte ett förfarande som i alla delar omfattas av total insyn från samtliga i samhället som av olika anledningar kan vara intresserade av inköpet.
Om en leverantör som varit intresserad av att vinna en offentlig upphandling anser att upphandlingen strider mot en eller flera bestämmelser i upphandlingslagstiftningen finns en möjlighet för leverantören att ansöka om överprövning av upphandlingen. För de personer, företag med mera som inte anses vara en leverantör i en specifik upphandling i upphandlingsreglernas mening saknas möjligheten att ansöka om överprövning av upphandlingen.
Läs mer
På vår webbplats kan du läsa mer om överprövning av en upphandling.
Offentlighetsprincipens omfattning
Det kan nämnas att offentlighetsprincipen och möjligheten till insyn i den offentliga verksamheten är en viktig grundsten i samhället. Den offentlighetsprincip som vi har i Sverige brukar ofta beskrivas som unik i jämförelse med andra länders rättsordningar, eftersom möjligheten till insyn i det offentliga är betydligt mer begränsad i andra länder. Det är dock också viktigt att komma ihåg att denna princip inte är oinskränkt. Offentlighetsprincipen är begränsad till att endast omfatta allmänna handlingar.
Dessutom finns ett stort antal undantag i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) från rätten till insyn vad gäller vissa angivna uppgifter. Att dessa undantag som finns i OSL som innebär att vissa uppgifter inte får lämnas ut beror på att lagstiftaren har identifierat att olika skyddsintressen behöver tillgodoses. Dessa skyddsintressen har vägts mot allmänhetens rätt till insyn när reglerna har utformats. Att det finns regler som kan innebära att samtliga uppgifter som är hänförliga till en offentlig upphandling inte lämnas ut är inte unikt, motsvarande regler finns inom de flesta områdena i den offentliga verksamheten, exempelvis inom skola, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården.
Det framgår även av bland annat LOU-direktivet, som utgör EU-rätt, att upphandlingsreglerna inte innebär att upphandlande organisationer ska lämna ut uppgifter som en leverantör angett är konfidentiella, exempelvis tekniska hemligheter, affärshemligheter och andra konfidentiella aspekter i anbudet, om inte nationell rätt anger någonting annat. De svenska reglerna innebär dock, som sagt, inte att sekretess föreligger för en viss uppgift enbart baserat på att en leverantör begärt att uppgiften ska omfattas av sekretess. Den upphandlande organisationen ska göra en självständig bedömning om sekretess föreligger eller inte.
Processuella aspekter om utredning och insyn vid överprövning av en upphandling
Som jag skrev i svaret ovan har en leverantör en möjlighet i en domstolsprocess att begära ett editionsföreläggande, som innebär att rätten får besluta att en handling ska tillhandahållas om den kan antas ha betydelse som bevis i målet. Domstolen har dessutom ett utredningsansvar som innebär att domstolen har en skyldighet att utreda omständigheterna i målet tillräckligt för att kunna utföra en effektiv prövning av målet, när leverantören klart anger på vilka omständigheter talan grundas och vilken bevisning som åberopas.
Källhänvisningar
Vad menas med offentlig upphandling och vem kan begära en överprövning av en offentlig upphandling?
Med offentlig upphandling menas de åtgärder som vidtas av upphandlande organisationer i syfte att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader genom tilldelning av kontrakt. Med andra ord avser definitionen inte ett förfarande som i alla delar omfattas av total insyn från samtliga i samhället som av olika anledningar kan vara intresserade av inköpet.
Om en leverantör som varit intresserad av att vinna en offentlig upphandling anser att upphandlingen strider mot en eller flera bestämmelser i upphandlingslagstiftningen finns en möjlighet för leverantören att ansöka om överprövning av upphandlingen. För de personer, företag med mera som inte anses vara en leverantör i en specifik upphandling i upphandlingsreglernas mening saknas möjligheten att ansöka om överprövning av upphandlingen.
Läs mer
På vår webbplats kan du läsa mer om överprövning av en upphandling.
Offentlighetsprincipens omfattning
Det kan nämnas att offentlighetsprincipen och möjligheten till insyn i den offentliga verksamheten är en viktig grundsten i samhället. Den offentlighetsprincip som vi har i Sverige brukar ofta beskrivas som unik i jämförelse med andra länders rättsordningar, eftersom möjligheten till insyn i det offentliga är betydligt mer begränsad i andra länder. Det är dock också viktigt att komma ihåg att denna princip inte är oinskränkt. Offentlighetsprincipen är begränsad till att endast omfatta allmänna handlingar.
Dessutom finns ett stort antal undantag i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) från rätten till insyn vad gäller vissa angivna uppgifter. Att dessa undantag som finns i OSL som innebär att vissa uppgifter inte får lämnas ut beror på att lagstiftaren har identifierat att olika skyddsintressen behöver tillgodoses. Dessa skyddsintressen har vägts mot allmänhetens rätt till insyn när reglerna har utformats. Att det finns regler som kan innebära att samtliga uppgifter som är hänförliga till en offentlig upphandling inte lämnas ut är inte unikt, motsvarande regler finns inom de flesta områdena i den offentliga verksamheten, exempelvis inom skola, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården.
Det framgår även av bland annat LOU-direktivet, som utgör EU-rätt, att upphandlingsreglerna inte innebär att upphandlande organisationer ska lämna ut uppgifter som en leverantör angett är konfidentiella, exempelvis tekniska hemligheter, affärshemligheter och andra konfidentiella aspekter i anbudet, om inte nationell rätt anger någonting annat. De svenska reglerna innebär dock, som sagt, inte att sekretess föreligger för en viss uppgift enbart baserat på att en leverantör begärt att uppgiften ska omfattas av sekretess. Den upphandlande organisationen ska göra en självständig bedömning om sekretess föreligger eller inte.
Processuella aspekter om utredning och insyn vid överprövning av en upphandling
Som jag skrev i svaret ovan har en leverantör en möjlighet i en domstolsprocess att begära ett editionsföreläggande, som innebär att rätten får besluta att en handling ska tillhandahållas om den kan antas ha betydelse som bevis i målet. Domstolen har dessutom ett utredningsansvar som innebär att domstolen har en skyldighet att utreda omständigheterna i målet tillräckligt för att kunna utföra en effektiv prövning av målet, när leverantören klart anger på vilka omständigheter talan grundas och vilken bevisning som åberopas.
Källhänvisningar
- 1 kap. 2 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – definition av begreppet offentlig upphandling
- 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) – handlingsoffentligheten
- 2 kap. 2 § TF – begränsningar i handlingsoffentligheten
- artikel 21 rådets och parlamentets direktiv 2014/24/EU (LOU-direktivet) – sekretess
- 20 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) (FPL) samt 38 kap. 8 § rättegångsbalken (1942:740) (RB) – editionsföreläggande och edition
- HFD 2015 ref 55 samt HFD 2018 ref. 28 – praxis om domstolens utredningsskyldighet i mål om offentlig upphandling.
Mattias
05 maj 2022
Fråga oss!
25–26 april är Frågeservice stängd på grund av verksamhetsutveckling. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.