Kommentaren du söker har flyttats till en ny diskussion, eller är borttagen.

Hur går man med i en inköpscentral som exempelvis Sinfra?

Hej.
Vi har fått förfrågan från vår VA chef om vi kan gå med i Sinfra. Ser ni några problem med att vi går med där eller det är helt lagligt enl. LOU och LUF att vi är medlemmar där och avropar från deras ramavtal?

Kommentarer

  • Hej Petra,

    Hur går vi med i en inköpscentral enligt LOU?
    En upphandlande myndighet får anlita en inköpscentral utan att upphandla tjänsten (7 kap. 10 § LOU).

    Hur går vi med i en inköpscentral enligt LUF?
    En upphandlande enhet får anlita en inköpscentral utan att upphandla tjänsten (7 kap. 5 § LUF).

    Under förutsättning att Sinfra är en inköpscentral enligt LOU/LUF:s mening behöver således inte någon konkurrensutsättning ske när en upphandlande myndighet eller enhet anlitar Sinfra för tillhandahållande av centraliserad inköpsverksamhet. Notera att det är den upphandlande myndigheten har ett ansvar att säkerställa att inköpscentralen är en inköpscentral enligt lagens mening.

    För att bli medlem i Sinfra finns ansökningsblanketter på Sinfras webbplats.

    Med vänliga hälsningar,
    Gustav Upphandlingsjurist
  • Hej!

    En följdfråga på ovanstående. När vi använder oss av SKL Kommentus Inköpscentral så måste vi (och eventuella bolag) vara uppräknade som avropande myndighet i ramavtalsupphandlingen vid upphandlingstillfället. Detta görs genom att vi betalar en mindre medlemsavgift i början av året, vilket innebär att vi "aktivt visat" att vi vill vara med på alla ramavtalsupphandlingar det kommande året (https://www.sklkommentus.se/inkopscentral/vart-arbetssatt/for-umue/). Betalar vi inte medlemsavgiften blir vi inte heller avropsberättigade på ramavtalsupphandlingen, och kan alltså inte använda ramavtalet även om vi betalar medlemsavgiften i efterhand. Vill minnas att

    Sinfra (exempelvis) säger att bara man betalar medlemsavgiften till dem så får man sedan rätt att avropa på alla deras ramavtal, alltså även de som upphandlades innan kommunen var medlem (https://sinfra.se/medlemmar/). Rimligtvis kan inte kommunen eller dess bolag ha varit medräknade som upphandlande myndighet med namn+organisationsnummer vid upphandlingar som genomförts innan kommunen blev medlem.

    Vad är skillnaden mellan SKL Kommentus Inköpscentral och Sinfra? Kan vi betala en medlemsavgift till Sinfra och sen få tillgång till samtliga ramavtal de redan upphandlat?
    Marcus
  • Hej Marcus

    Allmänt
    Kortfattat kan nämnas att den metodik som SKL Kommentus Inköpscentral tidigare använt har utvecklats efter att metodiken prövats i domstol vid ett flertal tillfällen, se Förvaltningsrätten i Stockholm domar i mål nr 1857–12, mål nr 20094–12, mål nr 8272–13 och mål nr 20882–13. När dessa domar avgjordes tillämpades ÄLOU (2007:1091).

    Vad gäller Sinfra verkar de vara en inköpscentral som är verksam inom försörjningssektorerna och därmed tillämpar Sinfra LUF vid sina upphandlingar. Hur Sinfra genomför sina upphandlingar har jag ingen kännedom om.

    ÄLOU (nu upphävd)
    I 5 kap. 2 § ÄLOU framgick att ett kontrakt som grundar sig på ett ramavtal får slutas endast mellan en upphandlande myndighet och en leverantör som är part i ramavtalet.
     
    ÄLUF (nu upphävd)
    I lagkommentarerna till ÄLUF (2007:1092) framgår uppfattningen att det även vid ramavtal som upphandlas enligt ÄLUF (trots att det inte framgår uttryckligen av lagen) krävs att såväl upphandlande enheter som leverantörer måste vara identifierade respektive parter i ramavtalet från början för att de ska ha en rättighet att teckna kontrakt som grundar sig på det aktuella ramavtalet.

    Rosén m. fl. anger som skäl till denna slutsats ett avgörande från Kammarrätten i Göteborg, mål nr 917–918–11, som avgjordes enligt ÄLOU men att målet även är tillämpligt vid upphandling enligt ÄLUF (se Rosén m.fl., Lagen om offentlig upphandling inom områdena vatten, post, energi, transporter och posttjänster, s. 272).
    Även Falk menar att det krävs att det redan vid ramavtalsupphandlingens genomförande (det vill säga redan vid annonseringen) måste framgå vilka upphandlande enheter som ska ha rätt att använda ramavtalet, och att det inte är möjligt för en upphandlande enhet att i efterhand ansluta sig till ett redan ingånget ramavtal (se Falk, Lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster–en kommentar, s. 223 f).

    LOU
    Nu gällande LOU (2016:1145) har en annorlunda formulerad lagtext i jämförelse med 5 kap. 2 § ÄLOU. Enligt 7 kap. 3 § LOU får kontrakt som grundar sig på ett ramavtal endast ingås mellan en upphandlande myndighet som har identifierats för detta syfte antingen i anbudsinfordran som avser ramavtalet eller i inbjudan att bekräfta intresse och en leverantör som är part i ramavtalet. Bestämmelsen innebär att de upphandlande myndigheter som vill avropa från ett ramavtal på något sätt måste vara identifierade i något hänseende i ramavtalsupphandlingen (se även prop. 2015/16:195 s. 538 med hänvisning till artikel 37.1 och 33.2 i LOU-direktivet). I beaktandesats 60 i LOU-direktivet anges:

    ”[V]issa aspekter behöver dock klargöras, särskilt att ramavtal inte bör användas av en upphandlande myndighet som själv inte identifieras i dessa. I detta syfte bör de upphandlande myndigheter som är parter i ett specifikt ramavtal från första början tydligt anges, antingen genom att de namnges eller på annat sätt, som en hänvisning till en viss kategori av upphandlande myndigheter inom ett tydligt avgränsat geografiskt område, så att berörda upphandlande myndigheter enkelt och otvetydigt kan identifieras. På samma sätt bör ett ramavtal inte vara öppet för anslutning av nya ekonomiska aktörer när det väl har ingåtts. När en inköpscentral använder allmänna register över upphandlande myndigheter eller kategorier av upphandlande myndigheter, såsom lokala myndigheter i ett visst geografiskt område, och myndigheterna har rätt att utnyttja de ramavtal som inköpscentralen ingår, bör inköpscentralen göra detta på ett sätt som gör det möjligt att kontrollera inte bara den berörda upphandlande myndighetens identitet, utan också från vilket datum den fick rätt att utnyttja de ramavtal som inköpscentralen ingår, eftersom detta datum avgör vilka specifika ramavtal som den upphandlande myndigheten bör få använda.” (Min kursivering)

    Jag har ännu inte uppmärksammat något mål där den rättsliga frågan rört just bedömningen av identifieringen av upphandlande myndigheter enligt den nya bestämmelsen i 7 kap. 3 § LOU, och vilka krav som ställs för att en upphandlande myndighet ska anses ha blivit identifierad vid själva ramavtalsupphandlingen (jämför resonemanget i hänvisade domar avseende tidigare metod som användes av SKL Kommentus Inköpscentral).

    LUF
    Det finns ingen uttrycklig bestämmelse i nu gällande LUF (2016:1146) som motsvarar bestämmelsen i 7 kap. 3 § LOU som anger att kontrakt som grundar sig på ramavtal endast får ingås mellan en upphandlande myndighet som har identifierats som avropsberättigad och en leverantör som är part i målet. Förarbetena till LOU och LUF (samt den nya lagen om upphandling av koncessioner (LUK)) berör inte heller denna fråga. Det finns inte heller något uttryckligt stöd i LUF-direktivet att det skulle finnas ett utrymme att tillåta att upphandlande myndigheter ansluter sig till ett ramavtal i efterhand.

    Av artikel 51.2 tredje stycket i LUF-direktivet framgår att en upphandlande enhet inte får använda ett ramavtal på ett otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids. Bestämmelsen har inte införts i LUF då lagstiftaren bedömt att detta redan följer av övriga bestämmelser om ramavtal samt de grundläggande principerna för upphandling (se prop. 2015/16:195 del 1, s. 524). Att i efterhand ansluta upphandlande enheter som från början inte har varit identifierade i ramavtalet skulle eventuellt kunna betraktas som en åtgärd som innebär att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids. I sammanhanget kan också avgörandet från Kammarrätten i Stockholm, mål nr 6450–15 nämnas. I målet behandlades bland annat frågan om identifieringen av den avropsberättigade kretsen av upphandlande myndigheter när upphandlingen gjordes av en inköpscentral. För den aktuella upphandlingen tillämpades förvisso LOU, men kammarrätten pekade på transparensprincipen (principen om öppenhet) (som också gäller när LUF tillämpas) och uttalade bland annat följande:

    ”Det finns inte ett upphandlingsrättsligt krav på att avropsberättigade parter ska ha förpliktat sig att utnyttja ramavtalet, utan det ligger i ramavtalens natur att en garanterad avropsmängd inte kan anges. I enlighet med transparensprincipen måste dock anbudsgivare ges sådan information att de på förutsebara grunder ska kunna avgöra vilka aktörer som kan förväntas använda sig av ramavtalet om behov uppstår. Detta är en förutsättning för att anbudsgivare ska kunna bedöma om det är affärsmässigt motiverat att lägga anbud och i så fall hur anbudet ska utformas.”

    Man kan givetvis spekulera i om skillnaderna i LOU- respektive LUF-direktivet är ett medvetet val från lagstiftarens sida eller vilka omständigheter som kan ligga bakom respektive direktivs utformning. Det som kan sägas är dock att regleringen av ramavtal i de nya direktiven har närmat sig varandra i jämförelse med regleringarna i de föregående LOU- respektive LUF-direktivet. Dock saknas en motsvarande skrivning i artikel 51 i LUF-direktivet i förhållande till artikel 33.2 i LOU-direktivet som just anger att ”Dessa förfaranden får bara tillämpas mellan de upphandlande myndigheter som tydligt identifieras för detta syfte i anbudsinfordran eller i inbjudan att bekräfta intresse och de ekonomiska aktörer som är parter i det ingångna ramavtalet.”. Mig veterligen har motsvarande frågor inte ställts på sin spets i domstol i fall där LUF har tillämpats.

    I LOU och LUF finns bestämmelser som ger en inköpscentral möjlighet att bedriva grossistverksamhet, vilket i sin tur innebär att upphandlande myndigheter kan köpa varor och tjänster direkt av inköpscentralerna. Jag skulle i första hand rekommendera vår rapport Grossistverksamhet – ett nytt verktyg för inköpscentraler om du vill läsa mer om de nya bestämmelserna.

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist
  • Jag har ytterligare följdfrågor på området:
    Sinfra hävdar att vi helt fritt kan använda oss av vilken ramavtalsleverantör som vi vill, alltså endast kontakta en enda, om vi skulle känna för det. Detta med motiveringen att "vi har inte rangordnat leverantörerna, eller garanterat några volymer". Är vi inte tvungna att göra någon form av förnyad konkurrensutsättning? Eller får inköpscentralen teckna ramavtal helt utan angivelse om hur avropsavtal tilldelas, och fortfarande anses vara likabehandlande och transparenta?
    Emily Metcalf
  • Hej Emily,

    En omständighet som inte framgår i din frågeställning är huruvida gamla LUF (2007:1092) (ÄLUF) eller nu gällande LUF är tillämplig på den eller de ramavtal du refererar till, jag redogör därför för förutsättningarna utifrån respektive lag.

    Om ÄLUF är tillämplig på ramavtalet
    Ramavtal regleras i 5 kap. ÄLUF. Kapitlet består dock bara av en enda bestämmelse. Bestämmelsen anger att en upphandlande enhet får ingå ramavtal med tillämpning av bestämmelserna om upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster i ÄLUF. Regleringen är således betydligt mindre omfattande än regleringen om ramavtal enligt gamla LOU (2007:1091) (ÄLOU), LOU och LUF).

    I en av lagkommentarerna till ÄLUF anges bland annat (rörande frågan om tilldelning av kontrakt från ramavtal) att det inte bör föreligga någon skyldighet för en upphandlande enhet att, i ramavtal med flera leverantörer och där samtliga villkor för tilldelning är fastställda, rangordna leverantörerna eller annars redovisa en avtalad fördelningsnyckel. Så länge ramavtalet redovisar hur den upphandlande enheten avser att tillämpa ramavtalet vid tilldelning är det således möjligt för den upphandlande enheten att utifrån sitt behov förklara villkoren för tilldelning. Exempelvis är det fullt möjligt för den upphandlande enheten att, utan att egentligen genomföra en konkurrensutsättning, föreskriva kriterier för tilldelning som ger utrymme för den upphandlande enheten att vid det enskilda avropet avgöra vilken av leverantörerna som ska tilldelas kontraktet (Rosén m.fl., Lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporttjänster och posttjänster, s. 273).

    Utöver 5 kap. ÄLUF är givetvis de grundläggande principerna i 1 kap. 24 § ÄLUF tillämpliga vid såväl upphandlingen som tillämpningen av ramavtalet.

    Om LUF är tillämplig på ramavtalet
    Ramavtal regleras i 7 kap. LUF. Regleringen av ramavtal i LUF har närmat sig regleringen av ramavtal i LOU, men det finns fortfarande skillnader. Av 7 kap. 3 § LUF framgår att kontrakt som grundas på ett ramavtal ska tilldelas med tillämpning av objektiva regler och kriterier. Den upphandlande enheten ska ange reglerna och kriterierna i något av upphandlingsdokumenten för ramavtalet. Den upphandlande enheten är fri att utforma reglerna och kriterierna för uppdelning så länge som objektiviteten och de grundläggande principerna upprätthålls (se prop. 2015/16:195 s. 1214 f.).

    Av 7 kap. 4 § LUF framgår också att en upphandlande enhet får tilldela ett kontrakt som grundar sig på ett ramavtal genom en förnyad konkurrensutsättning. En upphandlande enhet har dock ingen skyldighet att använda förnyad konkurrensutsättning vid tilldelning av kontrakt som grundar sig på ett ramavtal, såvida det inte är föreskrivet i ramavtalet att tilldelning ska ske genom en förnyad konkurrensutsättning.

    Utöver 7 kap. LUF är givetvis de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LUF samt konkurrensprincipen i 4 kap. 2 § LUF tillämpliga vid såväl upphandlingen som tillämpningen av ramavtalet.

    Är ett ramavtal upphandlat enligt LUF torde en upphandlande myndighet således inte fritt kunna välja vilken ramavtalsleverantör den vill.

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.

Genom att publicera ditt inlägg godkänner du vår policy.