Ska inte upphandlare skyndsamt svara på frågor?
Publicerad 20 februari 2017
Jag läser på er hemsida att den upphandlande myndigheten eller enheten ska lämna kompletterande upplysningar om upphandlingsdokumenten senast sex dagar före sista anbudsdag.
Har de rätt att samla ihop alla frågor och ge svar på alla som kommit in i ett gemensamt dokument som skickas ut två dagar efter att sista dagen för att ställa frågor har gått ut?
Vad händer t.ex. om det uppkommer följdfrågor på ett svar som ges? Ska inte svar ges skyndsamt direkt när frågor kommer in? Och vad räknas i så fall som skyndsamt?
Har de rätt att samla ihop alla frågor och ge svar på alla som kommit in i ett gemensamt dokument som skickas ut två dagar efter att sista dagen för att ställa frågor har gått ut?
Vad händer t.ex. om det uppkommer följdfrågor på ett svar som ges? Ska inte svar ges skyndsamt direkt när frågor kommer in? Och vad räknas i så fall som skyndsamt?
Företagare
Publicerad 20 februari 2017
Hej!
Det finns bestämmelser i lagen om offentlig upphandling (LOU) om att en upphandlande myndighet är skyldig att lämna kompletterande upplysningar. Bestämmelserna gäller i de fall leverantörer har ställt frågor i god tid, men lagen reglerar inte hur lång tid ett svar på en fråga får dröja, förutsatt att det ges inom den aktuella tidsfristen. Hur den upphandlande myndigheten väljer att besvara frågor, det vill säga om det lämnar svar löpande, eller samlar ihop flera svar för gemensam publicering, är upp till den upphandlande myndigheten.
Det finns inte något hinder mot att en upphandlande myndighet lämnar upplysningar långt innan denna tidpunkt och det är i regel även i den upphandlande myndighetens intresse att göra detta. Lämplighetsavvägningar av detta slag regleras däremot inte i LOU.
I det fall en leverantör har följdfrågor som ansluter till ett svar får en bedömning göras om följdfrågan framställts i god tid, i likhet med andra frågor. Det finns inte någon särskild regel som anger en ytterligare tidsfrist för följdfrågor.
Källhänvisningar
Det finns bestämmelser i lagen om offentlig upphandling (LOU) om att en upphandlande myndighet är skyldig att lämna kompletterande upplysningar. Bestämmelserna gäller i de fall leverantörer har ställt frågor i god tid, men lagen reglerar inte hur lång tid ett svar på en fråga får dröja, förutsatt att det ges inom den aktuella tidsfristen. Hur den upphandlande myndigheten väljer att besvara frågor, det vill säga om det lämnar svar löpande, eller samlar ihop flera svar för gemensam publicering, är upp till den upphandlande myndigheten.
Det finns inte något hinder mot att en upphandlande myndighet lämnar upplysningar långt innan denna tidpunkt och det är i regel även i den upphandlande myndighetens intresse att göra detta. Lämplighetsavvägningar av detta slag regleras däremot inte i LOU.
I det fall en leverantör har följdfrågor som ansluter till ett svar får en bedömning göras om följdfrågan framställts i god tid, i likhet med andra frågor. Det finns inte någon särskild regel som anger en ytterligare tidsfrist för följdfrågor.
Källhänvisningar
- 12 kap. 11 § och 19 kap. 28 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – kompletterande upplysningar vid direktivstyrd respektive icke direktivstyrd upphandling.
Anton
20 februari 2017 (Uppdaterat 22 mars 2021)
Hej,
Hur räknas egentligen "sex dagar före sista anbudsdag"? Ska man inkludera sista anbudsdagen i dessa sex dagar?
Hur räknas egentligen "sex dagar före sista anbudsdag"? Ska man inkludera sista anbudsdagen i dessa sex dagar?
Hanifa
13 mars 2017
Hej Hanifa,
Formuleringen i 12 kap. 11 § lagen om offentlig upphandling (LOU) skiljer sig något mot formuleringen i artikel 53.2 i LOU-direktivet. I artikeln anges att "Den upphandlande myndigheten ska till alla anbudsgivare som deltar i upphandlingsförfarandet lämna ut kompletterande upplysningar om specifikationerna och de kompletterande handlingarna senast sex dagar före tidsfristen för mottagande av anbud" (vår kursiv).
I Förvaltningsrätten i Malmös dom i mål nr 3487-16 hade kompletteringar av upphandlingsdokumenten lämnats den 4 mars 2016 och sista anbudsdag var den 9 mars. Domstolen kom där fram till att kompletteringen inte hade skett inom tidsfristen "senast sex dagar före angiven sista dag för anbud", domstolen räknade alltså inte med anbudsdagen i tidsfristen.
Uppdaterad: den 15 mars 2019
Med vänlig hälsning
Formuleringen i 12 kap. 11 § lagen om offentlig upphandling (LOU) skiljer sig något mot formuleringen i artikel 53.2 i LOU-direktivet. I artikeln anges att "Den upphandlande myndigheten ska till alla anbudsgivare som deltar i upphandlingsförfarandet lämna ut kompletterande upplysningar om specifikationerna och de kompletterande handlingarna senast sex dagar före tidsfristen för mottagande av anbud" (vår kursiv).
I Förvaltningsrätten i Malmös dom i mål nr 3487-16 hade kompletteringar av upphandlingsdokumenten lämnats den 4 mars 2016 och sista anbudsdag var den 9 mars. Domstolen kom där fram till att kompletteringen inte hade skett inom tidsfristen "senast sex dagar före angiven sista dag för anbud", domstolen räknade alltså inte med anbudsdagen i tidsfristen.
Uppdaterad: den 15 mars 2019
Med vänlig hälsning
Mattias
15 mars 2017
Får en myndighet undvika att svara på frågor? Exempelvis genom att ge svar som inte är relaterade till upphandlingen eller genom att inte svara på frågan alls?
J H C
17 juli 2017
Hej!
Förutsättningar för att lämpa kompletterande upplysningar
Upphandlande myndigheter ska lämna kompletterande upplysningar om upphandlingsdokumenten senast sex dagar före den sista angivna dagen för anbud, förutsatt att upplysningarna har begärts i god tid. Vid ett påskyndat förfarande ska kompletterande upplysningar lämnas senast fyra dagar före angiven sista dag för anbud. Sådana upplysningar lämnas oftast i samlad form i ett upphandlingsdokument med rubriken ”Frågor och svar”.
En förutsättning för att få svar på sin fråga är alltså att frågan inkommit ”i god tid”. Har frågan inkommit för sent enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) finns därmed ingen skyldighet för den upphandlade myndigheten att besvara frågan.
I övrigt gäller att om kompletterande upplysningar inte lämnas inom den tid som anges i LOU, ska tidsfristen för anbud förlängas enligt 11 kap. 8 § punkten 1 LOU. Detsamma gäller då, att en förlängning av tidsfristen förutsätter att begäran om upplysningar har framställts i god tid. Om den kompletterande informationen innebär en väsentlig ändring av upphandlingsdokumenten ska tidsfristen för anbud förlängas enligt 11 kap. 8 § punkten 2 LOU. En alltför väsentlig ändring av upphandlingsdokumenten innebär dock att upphandlingen måste göras om.
Om de kompletterande upplysningarna är otydliga
Den upphandlande myndighet har ingen upphandlingsrättslig skyldighet att besvara inkomna frågor på ett ändamålsenligt sätt. Det ligger dock i den upphandlande myndighetens intresse att lämna så mycket relevant information som möjligt för att leverantörerna ska kunna utforma så konkurrenskraftiga anbud som möjligt. Notera dock att otydliga upphandlingsdokument och otydliga svar på frågor kan innebära att upphandlingen strider mot den grundläggande upphandlingsprincipen om öppenhet.
Principen om öppenhet innebär att upphandlingar ska präglas av öppenhet och förutsebarhet. Upphandlingsdokumentet måste därför vara förutsebart i den mån att det är klart och tydligt formulerat samt innehåller alla krav som ställs i upphandlingen. Upphandlingsdokumentet ska vara utformat så att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla leverantörer kan tolka informationen på samma sätt. Frågorna och svaren som ställs under upphandlingen är en del av upphandlingsdokumenten.
För att avgöra om en upphandlande myndighet har agerat i strid med principen om öppenhet behöver en bedömning göras i det enskilda fallet. Upphandlingsmyndigheten gör inte bedömningar i enskilda fall, vilket innebär att vi inte kan bistå i en sådan bedömning.
Om en upphandling strider mot de grundläggande upphandlingsprinciperna och ni har lidit, eller kan komma att lida, skada på grund av det kan det innebära att det finns grund för att ansöka om överprövning av upphandlingen.
Läs mer om överprövning av en upphandling på vår webbplats.
Läs mer
Läs mer i inlägget Vad händer om en upphandlande myndighet inte överhuvudtaget svarar på en fråga? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
Med vänlig hälsning
Förutsättningar för att lämpa kompletterande upplysningar
Upphandlande myndigheter ska lämna kompletterande upplysningar om upphandlingsdokumenten senast sex dagar före den sista angivna dagen för anbud, förutsatt att upplysningarna har begärts i god tid. Vid ett påskyndat förfarande ska kompletterande upplysningar lämnas senast fyra dagar före angiven sista dag för anbud. Sådana upplysningar lämnas oftast i samlad form i ett upphandlingsdokument med rubriken ”Frågor och svar”.
En förutsättning för att få svar på sin fråga är alltså att frågan inkommit ”i god tid”. Har frågan inkommit för sent enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) finns därmed ingen skyldighet för den upphandlade myndigheten att besvara frågan.
I övrigt gäller att om kompletterande upplysningar inte lämnas inom den tid som anges i LOU, ska tidsfristen för anbud förlängas enligt 11 kap. 8 § punkten 1 LOU. Detsamma gäller då, att en förlängning av tidsfristen förutsätter att begäran om upplysningar har framställts i god tid. Om den kompletterande informationen innebär en väsentlig ändring av upphandlingsdokumenten ska tidsfristen för anbud förlängas enligt 11 kap. 8 § punkten 2 LOU. En alltför väsentlig ändring av upphandlingsdokumenten innebär dock att upphandlingen måste göras om.
Om de kompletterande upplysningarna är otydliga
Den upphandlande myndighet har ingen upphandlingsrättslig skyldighet att besvara inkomna frågor på ett ändamålsenligt sätt. Det ligger dock i den upphandlande myndighetens intresse att lämna så mycket relevant information som möjligt för att leverantörerna ska kunna utforma så konkurrenskraftiga anbud som möjligt. Notera dock att otydliga upphandlingsdokument och otydliga svar på frågor kan innebära att upphandlingen strider mot den grundläggande upphandlingsprincipen om öppenhet.
Principen om öppenhet innebär att upphandlingar ska präglas av öppenhet och förutsebarhet. Upphandlingsdokumentet måste därför vara förutsebart i den mån att det är klart och tydligt formulerat samt innehåller alla krav som ställs i upphandlingen. Upphandlingsdokumentet ska vara utformat så att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla leverantörer kan tolka informationen på samma sätt. Frågorna och svaren som ställs under upphandlingen är en del av upphandlingsdokumenten.
För att avgöra om en upphandlande myndighet har agerat i strid med principen om öppenhet behöver en bedömning göras i det enskilda fallet. Upphandlingsmyndigheten gör inte bedömningar i enskilda fall, vilket innebär att vi inte kan bistå i en sådan bedömning.
Om en upphandling strider mot de grundläggande upphandlingsprinciperna och ni har lidit, eller kan komma att lida, skada på grund av det kan det innebära att det finns grund för att ansöka om överprövning av upphandlingen.
Läs mer om överprövning av en upphandling på vår webbplats.
Läs mer
Läs mer i inlägget Vad händer om en upphandlande myndighet inte överhuvudtaget svarar på en fråga? i vår Frågeportal.
Källhänvisningar
- 12 kap. 11 § lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU) – kompletterande upplysningar
- 11 kap. 10 § LOU – påskyndat förfarande
- prop. 2015/16:195, s. 1073 – hur kompletterande upplysningar brukar lämnas
- prop. 2015/16:195, s. 1073 – vid alltför väsentliga ändringar av upphandlingsdokumenten ska upphandlingen göras om.
Med vänlig hälsning
Erika
Jurist
14 augusti 2017
Fråga oss!
Våra öppettider gäller endast på helgfria dagar. På grund av en stor mängd inkomna frågor har vi just nu längre svarstider i Frågeportalen.