Till senaste kommentaren

Otydliga obligatoriska krav i upphandlingsdokumenten

Hej!
Om en upphandlande enhet har ställt s.k. skallkrav i en kravspecifikation som skapas direkt i det elektroniska upphandlingssystemet men samtidigt finns inte dessa skallkrav upptagna i förfrågningsunderlaget i övrigt d.v.s. de finns inte upptagna i de administrativa föreskrifterna under den kod där man som anbudsräknare förväntas finna denna information, behöver/ska man då som upphandlande enhet ta hänsyn till dessa krav vid utvärderingen?

Är kravspecifikationen i detta fall att betrakta som en del av förfrågningsunderlaget?

I AF-delen står det inte att att den separata kravspecifikationen är en del av förfrågningsunderlaget.

Kommentarer

  • Hej Anders,

    Varken begreppen "förfrågningsunderlag", "kravspecifikation" eller "administrativa föreskrifter" används i LOU. I LOU används istället begreppet "upphandlingsdokument" och definieras enligt följande:

    "Med upphandlingsdokument avses varje dokument som en upphandlande myndighet använder för att beskriva eller fastställa innehållet i upphandlingen." (1 kap. 23 § lagen om offentlig upphandling [LOU])

    Även begreppet tekniska specifikationer används i lagtexten. Definitionen av tekniska specifikationer framgår av bilaga 3 till LOU.

    En utgångspunkt är att samtliga obligatoriska krav som ställs i upphandlingen ska vara uppfyllda för att anbudet ska kunna tas upp till utvärdering, se till exempel HFD 2016 ref. 37. Samtidigt ska den upphandlande myndigheten kvalificera och utvärdera anbudsgivare och anbud utifrån de krav som är ställda i upphandlingen. Om den upphandlande myndigheten skulle frånfalla ett obligatoriskt krav för en anbudsgivare kan det innebära ett brott mot de grundläggande upphandlingsprinciperna och likabehandling och öppenhet.

    Av LOU framgår inga krav på att hänvisningar sinsemellan de olika delarna av upphandlingsdokumenten måste finnas, däremot gäller enligt principen om öppenhet att innehållet och utformningen på dessa dokument måste vara tillräckligt tydliga för att kravet på transparens ska anses vara uppnått. Om brister i upphandlingsdokumenten föreligger i form av brist på transparens kan det vara sakligt godtagbara skäl för att avbryta upphandlingen. Det är dock i första hand upp till den upphandlande myndigheten att bedöma om kravet på transparens är uppfyllt och att man vill fortsätta processen, eller om man väljer att avbryta upphandlingen på grund av att man anser att det finns en bristande transparens i upphandlingsdokumenten.

    Utifrån att du använder begreppet "AF-delen" utesluter vi inte att den upphandlande myndigheten i upphandlingen har använt AMA-systemet vid upprättandet av upphandlingsdokumenten samt att myndigheten kanske använder ett underliggande standardavtal (typ AB 04, ABT 06, ABK 09 eller liknande). I sådana fall kan vissa särskilda regler gälla i det systemet utifrån ett entreprenadrättsligt perspektiv.

    Läs mer
    Läs om hur man kan utforma upphandlingsdokumenten på vår webbplats.

    Uppdaterad: den 28 oktober 2019

    Med vänlig hälsning
    Mattias Upphandlingsjurist

Kommentera eller skriv ett nytt inlägg

Ditt namn och inlägg kan ses av alla. Din e-post visas aldrig publikt.